California

Provning med munskänksgänget hemma. Temat bestämde jag i höstas, och har sedan dess både letat flaskor, och provat några okända buteljer. Tanken är att få till en bred översikt över Cabernet Sauvignon från Kalifornien med olika vingårdar, geologi, ålder och prisläge. Det blir sammanlagt nio viner i två flighter. Maten till är en långkokt burgundisk gryta, kanske inte så ursprungstypisk Kalifornier - men det funkar både matlogistiskt och till vinerna. Den första flighten serverades blint, i den andra var två av fem blinda. Här är korta noteringar om vinerna:

A1 Louis Martini, Napa 2007
En tät, rödblå färg, ganska yppig doft med vinbär och lite piptobak efter en stund. Smaken är klockren svartvinbärssaft och lite björnbärssylt. Lite lakrits och fatvanilj. En aning eldig svans. Detta är gott, men behöver stramas upp en hel del för att riktigt passa oss, och hamnar näst sist (före en korkskada) ikväll.

A2 Mount Eden Saratoga, Santa Cruz Mountains 2006
En rödare färg och mer utveckling. Lite bärigare, elegant, med fina bergsmineraler och lite mandelmassa (bittermandel säger någon). Jag tycker detta är kalasgott i en mer balanserad Cali-stil.

A3 Robert Craig Affinity, Napa 2005
Klart stramare än A1, men också yppigare än A2. Rätt mycket av allt: frukt (svarta vinbär, blåbär, slånbär), mineral, men börjar också utveckla en del intresseväckande komplexitet (skön&söt grön paprika, piptobak, läder). Gott och bra, har även mer potential.

A4 Laurel Glen, Sonoma Mountain 2004
Ännu ett bergsvin som jag först provat hos Divine för drygt ett år sedan. Jag gillade det då, och gillar det idag. Mycket av allt, ännu tätare än de övriga vinerna i denna flight (hade stått lika bra i Flight B). Mogen, snygg bergsfrukt, mer struktur och tannin, mer mineral, lite (snygg) bittermandel. Utvecklas hela kvällen. Enda lilla anmärkningen är en gnutta eldighet mot slutet. Min favorit i flighten med en väldigt liten marginal. Borde köpt fler...

Så häller vi Flight B och hämtar vi maten. Alla är rätt hungriga, men vi enas ganska snabbt om att vin B2 är korkskadad. Det är mest källare och våt wellpapp i doften, och de som smakar ställer glaset åt sidan, trist.

B1 Trefethen, Napa Oak Knoll 2005
Ett klassiskt Napa-vin som även smakar som urtypen för en Napa-Cab: fyllig svartvinbärsfrukt med viss struktur, lång god smak. Mycket bra - fast ändå minst intressant i denna flight.

B2 Karl Lawrence, Napa 2006
Kork (:-
B3 Ritchie Creek, Spring Mountain District 2000
Denna är rätt kul, Ritchie Creek är en gammal producent som arbetar med stor respekt för traditionella metoder och gör ovanligt långlivade viner med en ganska modest prislapp. Första gången jag provar; och det är ett gott prov! Lite mer utvecklat än de övriga vinerna, väldigt skönt rödfruktig med utveckling (lite läder) och fin balans (viss likhet med Mt Eden Saratoga). Elegant och gott - några höll detta som kvällens bästa vin.

B4 Dunn Howell Mountain 2005
Är väl ett ganska känt vin i den svenska bloggosfären nu. Denna flaska beter sig faktiskt en aning underligt (har fått två timmar på karaff till skillnad från övriga viner som bara öppnats två timmar i förväg). Alla upplever att vinet är gott, men ingen plockar upp bergsmineralerna (och de är inte så tydliga som de brukar vara) - och vinet känns först förledande lättdrucket. Den sista timmen så kickar dock en växel till in och jag hittar framförallt en större komplexitet nu med mineraler, lite rök och mörkare toner. Längden är hela tiden underbart fin (kvällens längsta vin tror jag).
B5 Dominus, Napa 2002
Inte riktigt en kult Napa-Cab, men nästan. Årgång 2002 är en av advokatens Dominus-favoriter som skriver:
"... the 2002 boasts an extraordinary perfume of roasted coffee intermixed with black currants, cherries, cocoa, cedar, cigar smoke, and new saddle leather. A classic, full-bodied palate possesses great structure, tremendous depth, loads of tannin, and a multilayered, concentrated yet elegant finish. It is difficult to predict when this beauty will plateau in terms of maturity. My best guess is it needs 3-5 years of bottle age, and should last for 25 years."

Jag upplever inte att doften är "extraordinär" - men visst är det väldigt gott - och en verkligt komplex upplevelse, ändå mycket Napa-typisk med den yppiga, lite söta svartvinbärsfrukten (inte alls lika tydlig svartvinbär som A1 förstås), sedan tillkommer tre dimensioner: längd och djup i smaken; komplexitet; och en balans, elegans och sällsynt "likeability" - kvällens allra godaste vin. Sådär en 94-95 poäng om man vill använda den skalan. Om A1 får 88 poäng - så ligger de andra däremellan. Dessa borde man definitivt köpt fler!