Bordeaux-mässa med Winefinder

Så var det (äntligen) dags att få sätta tänderna i en ny årgång från Bordeaux. 2021 har ansetts "utmanande", "tricky" och liknande. Förutsättningarna var inte på topp - svalt, fuktigt och korta värmeböljor satte igång angrepp av röta (främst mjöldagg) i flera omgångar. Flera slott berättade om hårt arbete i alla steg för att rensa bort angripna druvor och klasar. Det blev ofta även betydligt mindre skörd (i några fall bara hälften av ett normalt år). Jag hade därför inte så höga förväntningar, och visst är koncentration, djup och intensitet inte de första beskrivande ord man tänker på för 2021. Ord som däremot ofta finns i noteringarna är: fräschör (bra syra), elegans, sammets-tanniner, och fin frukt med "lyft", samt förstås den behagligt låga alkoholen (mellan 12 och 13.5%). Bedömer även att dessa 2021-viner kommer att vara relativt tillgängliga från start, och inte behöva lång lagring, kanske drickfärdiga redan 2026-2027? Hursomhelst, många goda 2021 fanns det! Här är några favoriter (hann inte prova alla viner, så det fanns sannolikt ännu fler)

• Château Cantenac Brown
• Château Durfort-Vivens 
• Château Lascombes
• Château Rauzan-Ségla
• Château Branaire-Ducru
• Châtain Ducru Beaucaillou
• Château Lagrange
• Château Langoa Barton
• Château Léoville Barton
• Château Léoville Poyferré
• Château Pichon Baron
• Château Lafon-Rochet
• Château Clos Fourtet
• Château Destieux
• Château Haut-Bailly
• Domaine de Chevalier

Många av slotten hade 2017 som referensvin. Mycket intressant att prova parallellt med 2021. Årgångarna anses (ibland) som liknande i "mellanvikt". Förutsättningarna var dock ganska olika där 2017 är ett mer "klassiskt" mellanår med mogen frukt och där främsta utmaningen var en rejäl frost i slutet av april. Frosten påverkar kvantitet än kvalitet, och slotten nära floden i Medoc klarade sig rätt bra. Jag upplevde att många 2017 var både goda och tillgängliga redan nu, en årgång som kommit lite i skymundan helt enkelt. Samtidigt så fanns ett fåtal exempel på lite "tråkiga" 2017, så man kanske inte ska handla helt i blindo ;-)

Några 2017 favoriter: Brane-Cantenac, Lascombes, Branaire-Ducru, Leoville Barton, Leoville Poyferre, Pedesclaux, Haut Bailly, Clos Fourtet, Canon, Destieux

Ett par som sticker ut lite extra 2017:
- Pedesclaux - de lyckades oväntat bra med sin 2017
- vår "eviga" favorit Destieux, suveränt gott för alla som vill ha en lite "tuggbar" och rik St Emilion med fin piptobak (både eken och cab franc)
- Lascombes och Leoville Barton båda helt enkelt väldigt goda och finfin potential

Kunde även smaka några andra viner och årgångar, där följande fastnade lite extra i smakminnet:
2010 Pichon Comtesse - grymt bra vin, går fint att dricka nu, håller säkert länge än

2015 Pichon Baron - suveränt gott idag, sannolikt ännu bättre om 10-30 år
2020 Gazin - förvånande tillgänglig och svårspottat god
2019 Leoville Las Cases - potential i kubik

2020 Fleur Cardinal - lite knuten, men finfin potential och (relativt) rimlig prislapp

2016 Clerc Milon - visar verkligen framfötterna i fina årgången 2016

Det blev (oväntat) många utropstecken i noteringarna, vilket förstås är roligt. Sammanfattningsvis tycker jag utvecklingen i Bordeaux går åt rätt håll på många sätt (utom möjligen priserna) - vinerna blir bättre och elegantare (överextraktion och ek är mer sällsynt). Många viner är dessutom tillgängliga tidigare. 

Till sist - ett par ord om de vita resp. söta vinerna. Jag gillar vit Bordeaux, har ofta en fin kombo av fräschör och komplexitet och klart matvänliga. 2021 lär vara en utmärkt årgån för vit Bdx, tyvärr ganska få viner att prova då flera var slutsålda! Av de söta hann jag bara prova Coutet - där både 2021 och 2017 var mycket goda! Kan bara rekommendera att köpa mer Sauternes :-)

Stort tack till WineFinder och alla medverkande slottt för en verklig högtidsstund för oss som älskar Bordeaux!

Bordeaux 2016

Så var det dags igen, firma Beyerman och WineFinder tillsammans med dryga 40 slott, och möjlighet att prova uppåt 100 viner. En sedvanlig höjdpunkt för Bordeaux-älskaren. Årgång 2016 har klar "hajp-varning", många positiva omdömen om framförallt de röda från vänstra stranden. Jag provar först de vita torra, tyvärr finns inte så många, 2016 är bra - men 2014 är topp!
Flera av de röda vinerna är väldigt goda (i ett par fall de bästa unga jag provat sedan jag började prova primör-viner för dryga 10 år sedan). Men, det är lite varierat. Och priserna har gått upp ännu mer sedan 2015, ett par röda kostar över 2000 kr flaskan inkl. moms och alkoholskatt. Lite magstarkt tycker nog jag och avstår dem.

Här är några favoriter 2016:
⦁ Durfort-Vivens: fantastiskt härlig och tillgänglig Bdx-Cabernet (94% Cab)
⦁ Beychevelle: utan större tvekan den bästa unga Beychevelle jag provat
⦁ Langoa-Barton: ingen tvekan: den bästa unga Langoa jag provat

Flertal pålitliga slott (Leoville Poyferre, Barton, Branaire-Ducru, Pichon Baron, Destieux, Haut Bailly) har gjort utmärkta viner 2016. En liten fundering kring högra stranden, det var få 2016-viner därifrån med "wow-faktor". Kanske en knepig fas, tiden får visa.

Till slut den sedvanliga årgångsuppdateringen (brasklapp: årgångsgeneralisering är egentligen högst tveksamt…):
2015: De få viner jag provat är mkt lovande...!
2014: Topp-år för vita, lite blandat på den röda sidan. Tiden får visa.
2013: Dålig blomning, mycket liten skörd, inte så bra Merlot. Knepig årgång för röda viner. Mycket bra syra och längd i de vita!
2012: Flera trevliga exempel som redan är drickbara, tex Lascombes. Lättare restaurantårgång som gett charmiga, tillgängliga och matvänliga viner.
2011: Den vanligaste referensårgången, många goda viner som nu är rätt tillgängliga och väldigt bdx-typiska (Claret!) Klassisk stil för medellång sikt. Bra vita och Sauternes.
2010: Överlag en topp-årgång, har inte provat ett enda ”dåligt vin” från 2010. Går att börja prova nu med mycket luft. Cantemerle 2010 väldigt bra idag :-)
2009: Enstaka viner på denna provning, jag har druckit ett antal senaste åren, årgången är yppig, rund och modern som farbror Parker sagt. Har provat ett par viner där alkoholvärmen är märkbar, medan andra är helt ljuvliga (tex: Ch Laroze, St Emilion; Giscours; Bellefont-Belcier St Emilion GCC).
2008: En blandad årgång som börjat öppna upp, kan bli riktigt trevlig i en medelfyllig och matvänlig stil. Pomerol lyckades extra bra.
2007: Alla viner är färdiga att dricka. Lättare struktur, goda mat & restaurantviner med Bordeaux-karaktär.
2006: Det mesta går fint att dricka nu (ex: Ch Clinet är kalasgott, Ch Talbot öppnat upp - båda provade vid annat tillfälle)
2005: Provade inga 2005 denna kväll. Börjar komma ur tunneln, men det är en årgång för det långa loppet.

Stort tack till medverkande slott, Beyerman och WineFinder för en verkligt lyckad och trevlig Bordeaux-provning! Jag ser redan fram emot nästa år :-)

Äntligen x 2 (med rapport om Bdx 2015)

Äntligen fick jag möjlighet att prova årgång 2015 och Äntligen ett inlägg!

Beyerman och WineFinder tillsammans med dryga 40 slott, och möjlighet att prova uppåt 100 viner. En sedvanlig höjdpunkt för Bordeaux-älskaren. Årgång 2015 har lite "hajp-varning", många positiva omdömen om rött, vitt, sött, högra och vänstra stranden. Jag börjar med de vita torra, 2015 är bra... men lite knuten upplever jag. 14 var tillgängligare förra året, 13 mer syra och även 12 var rätt tillgänglig för två år sedan. Vi får se hur 15 blir till slut, idag köper jag hellre andra årgångar. På den röda sidan så är lovorden lätta att begripa. Generellt har 2015 nästan allt: god mogen frukt, mogna och finkorniga tanniner, bra syra och mineral, lovande fräschör och balans. Anteckningarna pryds av både utropstecken och "mkt gott" på många viner. Nyckelorden är oftast: balans och längd. De små invändningarna är (ibland): lite för mycket extraktion, ek och alkohol. Samt emellanåt lite väl tilltagna prislappar. Några viner har redan gått upp betänkligt i pris sedan "första tranchen" lanserades i maj.

De söta vinerna verkar också ha riktigt bra förutsättningar 2015. Riktigt goda att dricka redan nu!

Här är några röda favoriter

• Branaire-Ducru (St Julien) - nästan alltid bra. Klassisk medelfyllig, rödfruktig stil med fräschör (91-93)
• Brane-Cantenac (Margaux) - fin balans och gott redan idag (92-93)
• Canon (St Emilion) - ett av årgångens toppviner med verklig "Wow!-faktor" (94++). Tyvärr väldigt högt pris i nuläget
• Cantenac-Brown (Margaux) - Också en väldigt fin, modern tappning. Köpläge! (93++)
• Clinet (Pomerol) - alltid bra i modern, "plummy" stil. Även 2007 var utmärkt (93+)
• Destieux (St Emilion) - en ständig favorit som lyckats mkt bra 2015 med redig frukt och komplexitet. (92++), köpläge
• du Tertre (Margaux) - ett slott på väg upp som gynnas av goda förhållanden i Margaux 2015 (92+)
• Durfort Vivens (Margaux) - har blivit väldigt mkt bättre senaste 10 åren, väldigt snygg nu. (93+). Köpläge
• Ferriere (Margaux) - mkt bra, men jag hade nog lite höga förväntningar... (90-92)
• Giscours (Margaux) - lite reserverad stil men väldigt lovande i klassisk stil (92-94) 2003 också helt utmärkt idag!  
• Haut-Bailly (Pessac) - väldigt snygg och bra... men inte 99-100 som ngn skrivit (94)
• La Clemence (Pomerol) - sexig sammetsfrukt (93++)
• Langoa-Barton (St Julien) - mer Merlot 2015 ger gott resultat! Nästan "wow" - (93++)
• Leoville-Barton (St Julien) - topp-3 idag, oerhört gott och potential för en mansålder. (96++)
• Leoville-Poyferre (St Julien) - topp-5 idag, lite mer kraft och exotiska kryddor än Barton, men inte riktigt lika elegant (95++)
• Pichon Baron (Pauillac) - topp-3 idag, grymt gott helt enkelt (96), men matchande prislapp
• Rauzan-Segla (Margaux) - topp-5, tät fruktkärna, intensitet och längd med balans. Tydlig "vill-ha-känsla" (94++)
• Talbot (St Julien) - bästa Talbot på många år, kul! (92++)
• Domaine Chevalier rouge (Pessac) - imponerande snyggt bygge (94++)

Som brukligt avslutar jag med en årgångsuppdatering (med den vanliga brasklappen att årgångsgeneralisering egentligen är högst tveksamt…):

2013: Dålig blomning, mycket liten skörd, inte så bra Merlot. Knepig årgång för röda viner. Mycket bra syra och längd i de vita!
2012: Flera trevliga exempel som redan är drickbara, tex Leoville-Barton. Lättare restaurantårgång som (i de bättre fallen) gett charmiga, tillgängliga och matvänliga viner.
2011: Flera bra viner som precis nu börjat öppna upp lite. Klassisk stil för medellång sikt. Bra vita och Sauternes.
2010: Överlag en topp-årgång, har inte provat ett enda ”dåligt vin” från 2010. Går att börja prova nu med mycket luft, flertal bättre viner bör dock lagras mer. Vänta.
2009: Fåtal viner på denna provning, men jag har druckit ett antal senaste året, och den är yppig, rund och modern som farbror Parker sagt. Har provat ett par viner senaste året där alkoholvärmen är märkbar, medan andra är helt ljuvliga (tex 2009 Ch Laroze, St Emilion)
2008: En blandad årgång som börjat öppna upp, kan bli riktigt trevlig i en medelfyllig och matvänlig stil. Pomerol lyckades extra bra (liksom 2012).
2007: Alla viner är färdiga att dricka. Lättare struktur, goda mat & restaurantviner med Bordeaux-karaktär.
2006: Det mesta går fint att dricka nu (Ch Clinet är kanon! Ch Talbot precis öppnat upp, klassisk Medoc med lite kryddig mint)
2005: Provade inga 2005 denna kväll. Generellt så börjar de komma ur tunneln - dags att prova lite fler nollfemmor!

Stort tack till medverkande slott, Beyerman och WineFinder för en verkligt lyckad och trevlig Bordeaux-provning! Jag ser redan fram emot nästa år :-)

Bordeaux 2014 med WineFinder

Dags igen för mönstring av senaste årgången från Bordeaux, 2014. Rapporter är samstämmiga - den bästa årgången sedan 2010, särskilt för cabernet och vänstra stranden. Beyerman och WineFinder tillsammans med nästan 50 slott, och möjlighet att prova uppåt 100 viner. En sedvanlig höjdpunkt för Bordeaux-älskaren. Vi börjar med de vita torra, 2014 är mycket bra för dessa. Lite rikare och bredare än 2013 (som dock har snärtigare syror och mer "zest"). Faktum är att vit torr Bordeaux har en hel radda bra årgångar nu (sedan 2005). Även de söta är mycket bra 2014 med syra, botrytis, frukt och härlig krämig balans.

 

På den röda sidan så instämmer jag helt med tidigare rapporter, jag föredrar tydligt de Cabernet-dominerade vinerna från vänstra stranden. Nyckelorden för mig är: skön frukt, lagom runda tanniner, bra intensitet och längd, och framförallt fin balans och tillgänglighet redan idag. Jag tror helt enkelt att dessa kommer att bli utmärkt goda "mid-term-drinking". Inga 30 års lagringsprojekt, eller spekulationsviner; utan perfekt just för oss som vill dricka vår Bordeaux när de är mellan 8 och 15 år gamla och fortfarande har en del frukt kvar.

 

Mina val 2014 blir därför:

Blanc

• Domaine Chevalier
• Larrivet Haut Brion
• Malartic-Lagraviere

Rouge

• Branaire Ducru
• Cantemerle
• Ferriere
• Giscours
• Leoville Poyferre
• Langoa Barton
• Leoville Barton
• du Tertre
• Durfort-Vivens
• Haut Bailly

 Med extra-plus för Ferriere och Langoa Barton idag - verkligt lovande röda (klassade) viner för under 400 kr ("in bond").

 

 

Trevliga vita från Guiraud, där den torra G de Guiraud får anses som ett fynd, ca 160 kr (skattat och klart) för en utmärkt torr vit Bordeaux. Du får inte mycket vit bourgogne i den prisklassen :-)

Till sist en årgångsuppdatering (med den vanliga brasklappen att årgångsgeneralisering egentligen är högst tveksamt…)

2013: Dålig blomning, mycket liten skörd, inte så bra Merlot. Knepig årgång för röda viner. Bra syra och längd i de vita!

2012: Ojämn och lite lättare årgång som (i de bättre fallen) gett charmiga, tillgängliga och matvänliga viner. Kommer att vara drickbara före 2010.

2011: Lite mer tryck i frukten än 2012, men också lite ojämn. Finns bra viner för medellång sikt. Bra vita och Sauternes.

2010: Överlag väldigt bra, har nog inte provat ett enda ”dåligt vin” från 2010, flertal bättre viner dock slutna idag. Vänta.

2009: Jodå, så yppig, rund och modern som farbror Parker sagt. Har dock provat ett par viner senaste året där värme och alkohol slår igenom.

2008: En blandad årgång som börjat öppna upp, kan bli riktigt trevlig i en medelfyllig och matvänlig stil. Pomerol lyckades extra bra (liksom 2012).

2007: I stort sett alla viner är färdiga att dricka. Lättare struktur, goda mat & restaurantviner med fin Bordeaux-karaktär.

2006: Det mesta från högra stranden går fint att dricka nu (Ch Clinet är kanon!) och även vissa från vänstra börjar öppna upp skönt (t.ex. Clerc Milon)

2005: Ett par viner fanns med, alla riktigt bra - så hajpen kring 2005 känns motiverad, och de börjar komma ur tunneln - dags att prova lite fler nollfemmor!

Stort tack till medverkande slott, Beyerman och WineFinder för en verkligt lyckad och trevlig Bordeaux-provning! Jag ser redan fram emot nästa år :-)

 

Höga poäng

G&L bjuder in till årets högviltsmiddag. 4 flighter med 4 viner. Rött och helst med lite utveckling. Minst 98 poäng av "you know who" eller hans team. Man kan förvänta sig viner med redig frukt och verklig längd. Alla viner dubbeldekanterade på em, och serverades helt blint. En maträtt (KC Wallberg kockade!) per flight.

Flight A - oxsvansragu
Bra, tät bordeaux med fin utveckling och tydligt tegelfärg. Mer tanniner i smak än i doft. 1990 toppvin från vänstra stranden?
1989 Clinet, Pomerol. Utvecklas otroligt bra till maten, min favorit i flighten. 96-97.

Sötare (godare doft) men en liten käftsmäll av tanniner i munnen. Också tegelfärg. Vänstra stranden 86?
1990 Montrose. Väldigt väldigt bra, men inte 100% harmoni för mig denna kväll. Utvecklas också mycket med maten. 95.

Tight, lite knuten och "snipig" doft. Tight i munnen med mkt röda bär. Svårgissat. En stängd 96a?
2000 Las Cases. Det förklarar en del, jag tror helt enkelt denna kork drogs för tidigt.

Klart yngre än glas 1 och 2. Gott som bara den med silkig frukt och en massa elegans. Utvecklas väldigt fint i glaset och med mat. Gissar en utvecklad topp-bdx från 96.
2000 Haut Brion, oerhört gott idag och med fenomenal potential. 95 idag, 100 om 7 år?

Flight B - rentartar
Bra och tät, lite mint och salta mineraler. Stramt och lent på samma gång. Finfin balans, perfekt utvecklat idag. Snälla tanniner och viss transparens i färgen. Mogen, traditionell topp Ch9?
2001 Domaine de la Mordorée, Cuvée de La Reine des Bois. 96 och min favorit i flighten. Perfekt till maten.

Utvecklad, sötfruktig, kompott på mogna mörka plommon. Tät och lång. Lite modernare stil än glas 1. Ch9?
2005 Clos St Jean, Deus Ex Machina
Också väldigt gott och hedonistiskt, inga hårda kanter, bara rik mörk god frukt. Men jag föredrar ändå glas 1 denna kväll. 95.

Större doft med vanilj och söta smultron. Lite balsamico däremellan. Väldigt bra längd. Svårgissat, Kalifornien GSM?
2007 Roger Sabon, Cuvee le secret des Sabon, Ch9.
Mycket lätt att gilla! 95.

Större, mörkare och häftigare vin. Lakrits, mandelmassa, salta mineraler, julkryddor. Komplext och häftigt, men inte riktigt i balans ännu. Modern stil. Jag tänker först Mas de Boizlauzon, Cuvee Quet, sedan Kalifornien och Alban eller SQN.
2009 Saxum, James Berry Vineyard. 96++. Grym potential för alla som gillar denna stil av vin!

Flight C - oxkind
Här går vi först fel - och tror att vi är i Cabbe-land... trots att glas 1 uppenbart inte är det.

Rött och transparent. Utvecklat, medelfylligt, bra syra och en massa intressanta, men integrerade mognadstoner. Lite chark, bacon, vitpeppar och så den där speciella karaktären som jag bara hittat i mogna toppviner från norra rhone. 91 La Turque?
1990 JL Chave, Hermitage
Ett av mina absoluta favoritviner denna makalösa kväll. Inte alls samma tryck i frukten som några andra, men vilken längd och elegans! 97-98 (99?)

Betydligt mörkare och ungdomligare än glas 1. Mörka bär (plommon, vinbär) lurar mig först till Cabernet. Sömlöst och fint balanserat idag tyder på lagom utvecklat. Toner av mynta och lite alkoholvärme visar vägen mot en topp-aussie Shiraz.
1998 Penfolds Grange
Svårspottat och kalasgott! 96+

Ganska tät röd färg, lite knutet, men väldigt fin balans och bra i munnen. Jag får en "fransk" känsla - inget som sticker ut, men lite ungt?
2005 La Mouline, Guigal
Ännu ett vin som har grym potential, 96+++

Även denna flight avslutas med ett verkligt stort vin - på alla sätt. Alla reglage inställda på "full throttle". Frukt, komplexitet, syra, tannin - allt finns där. Men lite ungt idag, även om flera runt bordet hade detta som favorit. Topp Cali-syrah?
2008 The Duel, SQN
Ett av de verkligt svårfunna vinerna, Manfreds specialcuveer. Ultrahäftigt. 96+++

Sista flighten, och nu måste vi väl ändå landa i Cabernet? Serveras med en riktigt god och passande gryta på kronhjort.

Gott!!! Viss utveckling, fin balans. Känns Bordeaux... fast ändå inte alla gånger. Svårt att plocka ut enskilda detaljer. Min favorit i flighten med minimal marginal.
2003 Cos Estournel, St Estephe
Jag trodde faktiskt detta var mitt vin...
96++

Lite mörkare och tätare, väldigt ren frukt (mörka bär), aning knutet. Inget som sticker ut, sömlöst och snyggt. Blir bättre i glaset hela kvällen. Svårspottat. Mid-Atlantic (precis som förra glaset).
2002 Dominus (mitt vin).
96++
 Tyvärr min sista flaska, jag tror detta kommer att vara ännu bättre om 5-7 år.

Närmast massiv frukt (wall of wine - nästan). Även här är alla mätarna i botten. Superfin frukt, men jag besväras lite av alkohol och att balansen inte riktigt är där ännu. Flera andra runt bordet har detta som en favorit.
Melbury - Bond (missade att notera årgång, tror det var 2002)
94+

Sista glaset (nummer 16): stor, sötfruktig doft och smak. Klassisk topp Napa cab med alla bitar på plats. Frukt, fat och lite mintig kryddighet. Jag upplever att det är lite rundare och bättre integrerat idag än förra glaset. Väldigt gott och svårspottat!
2004 Shafer Hillside Select
95

Det är en ynnest att få vara med och prova och dricka dessa viner till riktigt god och väl anpassad mat. Kul med toppviner från olika druvor och delar av världen samma kväll. En lärdom både om den egna smaken (Clinet 89, Chave 90, 02 Dominus, 05 Mouline). Jag verkar föredra lite mer elegans framför frukt :-) och som alltid, en lektion i ödmjukhet vid blindprovning!

Stort tack till G, L och KC för en makalös kväll! Och alla övriga gäster som bidrog med fantastiska buteljer!
 

UGCB Bordeaux mässa

Solen skiner i Bordeaux och efter gårdagens mycket trivsamma slottsbesök (förhoppningsvis ämne för en egen post) så var det dags för UGCB Weekend des Grand Cru mässan. Tanken är att visa den senaste årgången som finns buteljerad (2011) och en referens (allt mellan 2002 och 2009). Ett stort antal slott deltar, så det gäller att välja noggrannt. Börjar med 2011 från högra stranden. Här tycker vi bäst om Figeac och Pavie Macquin, vissa andra producenter har tagit i lite för mycket och vinerna är inte helt i balans. Margaux är ganska ojämnt - och vi är inte helt överens (jag gillar Brane-Cantenac, men det är inte allas tekopp). Rauzan-Segla är vi dock överens om - mkt bra. Saint-Julien är (som vanligt) relativt homogent och bra, Leoville-Poyferre är nog bäst här. i Pauillac görs nästan alltid bra vin - här finns både terroir och resurser. Det märks. Pichon Lalande-Comtess är en av de allra finaste 2011 med frukt, struktur och balans. Även Grand-Puy-Ducasse är (faktiskt) bra! Det är inte så många producenter med från Pomerol, men La Conseillante, Clinet och Bon Pasteur är alla bra. Några av de mest imponerande vinerna 2011 är dock de vita; Pape-Clements torra är ett verkligt intensivt vin med massor av frukt och syra, samtidigt som bygget sitter ihop bra. Kanske dagens allra bästa 2011. Även Sauternes har gjort utmärkta viner - där de Fargues sticker ut med lite mer koncentration. Sammanfattningsvis en särdeles bra genomgång av 2011orna från Bordeaux!

Förråds-tabberas!

Även om solen faktiskt skiner så behöver november all tänkbar hjälp att bli uthärdlig. Då passar det bra att rensa förråden och bjuda hem några vinkamrater att hjälpa till. Det slutade med 18 öppnade buteljer...

Här följer mina intryck om några av favoriterna:

2006 Leitz Kaisersteinfels Alte Reben
Klar och "sjungande" Riesling som känns perfekt mogen med läcker frukt, finfina syror och viss utveckling. De flesta sätter denna ganska omedelbart som just en Riesling. Restsockret är nog omkring 10-12% - men helheten är precis sådär sömlöst integrerad som man önskar - så det var precis lagom med socker!

1996 Bruno Paillard
Öppnar med lite väl bokna äpplen, utvecklas bra i glaset och blir utmärkt med krämig mousse och fint avvägda syror. Dricker perfekt nu!

1998 La Chapelle, Hermitage, Jaboulet
1990-talet var egentligen inte firma Jaboulets "finest years" - så jag var lite orolig för denna butelj. Första intrycket gav utvecklad klassisk norra rhone med röd frukt, hög syra, kött och animaliska toner. Det utvecklas suveränt i glaset och efter en dryg timme så får vi en magisk doft med vildhallon, rökt sidfläsk, orientaliska kryddor och den där unika "vilt-smaken" som nästan bara kan komma från ett toppvin från norra rhone. Klockrena 95 pinnar och WOTN för undertecknad!

1998 Pichon Baron
Skönt utvecklat vänstra-stranden-vin med en härlig bdx-näsa (cassis och lite undervegetation) men också några harmoniska gröna toner. Gott, drick nu!

2001 Ch Pavie
Tredje flighten med lite yngre röda viner får en vända i karaffen - men det behövs ändå en god stund i glaset för att detta maffiga vin skall kännas helgjutet. Inledningen är lite spretig med dominerade kafferost och chokladfat. Blir dock riktigt god i precis lagom modern stil (även om många gissningar landade i Napa). WOTN för flera av vinvännerna - och sammanlagd "delad" förstaplats med Chapellen. Klarar många år till.

För övrigt så slank följande viner ned:
2005 Der Ott, Gruner Veltliner. Frisk och fräsch med lite gråpäron o lätt pepprighet.

2002 Silex, Vouvray - typisk torr Chenin Blanc med vax, gula plommon, honung, arrak och hög syra. Gott - men inte allas påse.

2000 Maurice Vessele, Grand Cru Bouzy
Ganska utvecklad med lite brödig ton, röda äpplen och hög fräsch syra (lite grapig). Bra utan att vara stor.

1999 Leoville Barton
Mörkfruktig, god och vänstra-stranden typisk. Förvånande lite utveckling då 1999 oftast är helt drickfärdiga idag.

2000 Paje, Roagna Barbaresco
Även denna var både mörkare, tuffare och mindre utvecklad än tidigare flaskor. En hel del tannin. Liten besvikelse. Slatten som är kvar dag 2 är mer utvecklad och sammantaget minst lika bra.

1998 Pavie Decesse, St Emilion
Första året med Gerard Perse vid spakarna  har gett ett vin som är gott - men nästan lite för mycket och kanske lät han frukten hänga lite för länge? Aningen tungfotad, sötfruktig och toner av mint!

2005 Jason, Napa
Pahlmeyers andravin hade varit kul att prova i detta sällskap, tyvärr apkorkad!

2000 Tre Nasi, Barolo Riserva
Carlo Merollis utvalda fat från Cantine Gemma. Gissningsvis en del mörk Serralunga-frukt med bra tryck. Lite nypon och tjära. Gott, men har det tufft denna kväll ändå.

2002 Ducru-Beaucaillou
Förvånansvärt mycket stuns i frukten för en 02a. Bra fathantering, kalasgott! Fin framtid (drick 2013-2018 skulle jag tro). Svårspottat.

Vi korkar även upp en 1980 Smith Woodhouse vintage port - gott och typiskt, men flera av de andra vinerna har större genomslag denna kväll.

Avrundar med två Sauternes: 1998 Ch de Malle och 1999 Climens. 98 de Malle har mer utveckling - och några föredrar den (bla. undertecknad). 99 Climens är lite fräschare med högre syra och kanderad frukt (ananas, apelsin). Något fler röster på den. Båda har balans mellan frukt, fräschör och botrytis-utveckling. Ett riktigt trevligt sätt att minska lagren!

Maten till var lätt experimentell - en "pulled beef" på högrevshjärta som smakade finfint efter ca 6 timmar i ugnen på dryga 100 grader; och till det ugnsbakad rotselleri- och morotslåda med svenskt rökt sidfläsk; samt stora vita bönor i hemkokt grönsaks- och vinbuljong. Smakade inte helt fel faktiskt!

Goa grejer från Magnum Wine

Den sympatiske bordeaux- inriktade importören Magnum Wine ställde upp ett antal godsaker på en intim provning. Här är några favoriter:

Bordeaux 2012 med WineFinder

Så var det dags för den årliga mönstringen av primörviner från Bordeaux. WineFinder och negocianten Beyerman tillsammans med dryga 30-tal bättre slott presenterar fatprov av 2012 och en referensårgång. Lilla julafton för en Bordeaux-nörd :-)

2012 har allmänt gett lättare viner med lägre alkohol i en klassisk stil. Man kan tex jmf med 2004, 2006, 2007 och 2008. Jag upplever att vinerna är av blandad kvalitet, det kommer en "dump" av noteringar längst ned i inlägget för den som är intresserad. Enligt farbror Parker mfl bedömare har framförallt Pomerol lyckats bra, medan StEmilion är mer spridda skurar och Medoc haft det lite kämpigt med att få cabernet att mogna ordentligt. På denna provning är det dock en överväldigande majoritet Medoc-viner (och Pomerolslottet Ch Gazin har bara med sig 2011, resten är slutsålt). Priserna är ganska väsentligt sänkta jmf med med 2010 och en del jmf med 2011 - vilket förstås är en förutsättning för att säljas överhuvudtaget i många fall.

Jag hann prova de flesta viner (några två gånger) och kärnfrågan är förstås hur smakade det? Ungefär som jag hade trott. De bästa röda vinerna har en fint balanserad frukt, goda tanniner och fräschör. Det är dock rätt stora skillnader, och man bör definitivt prova innan man köper några större mängder. Den största "upptäckten" för min del i år var de torra vita vinerna! Här fanns ett par riktiga höjdare: framförallt Larrivet Haut-Brion som var utsökt bra, och Domaine de Chevalier Blanc som ju alltid är bra.

Det man inte får 2012 är den yppiga frukten hos 2009; eller intensiteten och strukturen hos 2010. Några producenter ansåg att 2012 (och 2011) är viner att dricka medan man väntar på 2009 och 2010. Jag skulle tro att man kommer att kunna dricka många 2009 "längs hela vägen"; medan 2010 kommer att kräva tid på rygg. En reflektion var att många slott valde 2007 som referensvin, och jag upplevde att flera av dem var bättre nu än nånsin (tex Leoville Poyferre, Haut Bailly). Även 2007 Suidiraut var en upplevelse!

Givet den varierande kvaliteten på vinerna, och de lika varierande prisjusteringarna (jmf med 2010) så blir rådet att prova vinerna och göra en ordentlig analys om det finns buteljerade viner från samma slott till lägre pris från annan årgång. Själv har jag skrivit in följande på önskelistan / tänkbara köp: La Clemence, Larrivet Haut Brion, Domaine Chevalier (rouge et blanc), Lascombes, Clerc

Om man vill generalisera (vilket åenasidan är praktiskt, åandrasidan lite dumdristigt förenklande) så är mina intryck:
2009 - jäpp, den är så yppig, rund och modern som farbror Parker sagt. Sannolikt det närmaste vi kommer en 82a. Förmodligen svårt vanebildande för alla som uppskattar modern Bdx.
2008 - en blandad årgång med en del hyggliga viner i vardande, fast flera är lite obalanserade och i tunnel idag, fortsatt ryggläge för många.
2007 - alla viner är i stort sett färdiga att dricka, helt ok mat&restaurantviner, med ett fåtal toppar.
2006 - tex Clerc Milon är bra
2005 - ett par viner fanns med, alla riktigt bra - så hajpen kring 2005 känns motiverad, och de börjar att komma ur tunneln - dags att prova lite fler nollfemmor!
Enda lilla besvikelsen var att några av de bästa slotten inte längre åker med på dessa "roadshows" - jag saknar tex Pontet, Montrose och Canon Gaffeliere. Åandrasidan så var GPL tillbaka och Leoville Barton med, kul!

Som vanligt - stort tack till WineFinder och Beyerman för denna möjlighet för en Bordeaux-nörd att stilla begäret!

--- dump med provningsnoteringar ---
MargauxChâteau Ferrière 2012: Betydligt tätare o blåare. Frukt o fat på näsan. Helt OK, men inte lika imponerande som 2010 var. Rätt syradriven i munnen. Blir nog helt OK. 86-90
2004: Utvecklad, ganska mogen o drickklar. Medelfyllig, bra syra, rätt så medoc, lite läder o undervegetation, gräs, gott – matvin. 88

Château Giscours: 2012 Ett steg upp – mer frukt (röd) och kraft än 2008. Känns också nära drickfärdig! Gott idag! 87-90? Mer Cabernet plantering de senaste åren ger mer struktur och elegans, passar bättre på Giscours
2008 Utvecklad, ganska lätt, Medoc, rätt snygg, inte lika bra som förväntat. Drick 2013-2017? 87
Château Lascombes, 2012 Mkt exkl. fat (nästan SQN vibb), tät mörk frukt, knuten. Ändå mkt bra potential tack vare balansen. Helt klart en klass upp. Drick 2018-2030? 90-92?
2008 Bra näsa, rätt mkt fat, gott som 17. Exklusiva fat! Kaffe o orientaliska kryddor. Frukten hänger med. Fin balans – inget som sticker ut åt fel håll. drickbar nu och säkert till 2020 (89-91),
Château du Tertre, 2012: Mkt mörkare, nästan violett. Bra frukt! Fin balans utan alltför mkt fat, men lite knutet och svårbedömt idag. Blir nog bra… 87-90? Drick 2017-2022?
2007 Utvecklad och redo att dricka nu. En varm del av Margaux, planterad med ca 20% CabFranc, ger mer kryddighet (och lite grön paprika!) – rundare och mer tillgänglig än tex Giscours som är mer ”aristokratisk”. Gott idag. Drick nu!
Château d’Issan, 2012: fortfarande med babyfet frukt, ok balans, lite svårt att veta vart den tar vägen?
2008: rätt bra och drickfärdig.

Saint-Julien
Château Beychevelle, 2012 Ny vinmakare (Romain Duclumb, från Ch Clinet), nu pigeage. Stramare och mer ”Medocig” med blyertspenna. Inga StJulien apelsiner. Bra potential för en 2012. 89-92? Drick 2018-2025?
2009 Inte så stor näsa idag, men himla gott! Potentialen är där för ”grand vin”. Mkt rund fin frukt och bra syra. Kanske lite hög alkohol? Ändå väldigt god och ”bdx-ig” frukt. Mkt smak i varje klunk. 90-93. Drick 2017-2030?

Château Branaire Ducru, 2012 Rätt mkt fat på näsan, bra utan att briljera. Gott, StJulien o Branaire-typiskt (apelsinkrokant-choklad), 88-90?
2007 Utvecklat, lätt, mkt StJulien karaktär (apelsin, läder, ljus choklad), bra syra, lätta tanniner. Gott och drickfärdigt, typiskt matvin. Betydligt lättare o elegantare än tex Lagrange.
Château Lagrange, 2012: ok, men lite kärv och svårbedömd idag. 86-90? Mkt kärnig i slutet.
2008: Rätt bra, men lite samma ”kärva” stil som 2012. Liknande intryck som förra året. Lagrange behöver mer tid. 2004 i våras var ju inte färdig.

Château Léoville Poyferré, 2012: Tuff, men potential. Svårbedömd idag. Blir nog bra. 88-93?
2007 Kalasgod – den bästa 2007an idag. Massor av snygg frukt kvar. Lite utveckling, apgott. Köp! 90-92. Inte grand vin – men nästan.
Château Leoville Barton, 2012 Fat o frukt på näsan. Mkt mer kraft än många andra 2012. Lite svår att bedöma idag (precis som Poyferre). 88-93?
2007 Kanonbra, klassisk Medoc med alla bitarna på rätt plats. Gott och massor med frukt. Lite mer traditionell än Poyferre, men nästan lika bra!88-89 idag, drick 2013-2020

Château Talbot, 2012 Helt OK, men inget som briljerar. God, hantverksmässig Medoc. Ganska elegant och hygglig potential (88-89), jämn och snygg… men som sagt inget som får igång vinnörden.
2007 Utvecklad, helt OK Medocvin. Näsan är rätt bra; elegant och med viss komplexitet. Men är det egentligen värt 500 pix? Tveksamt… 87-88. Gott, snällt och runt. Inga kantigheter – inget som sticker ut.

Pauillac
Château dArmailhac 2006 Bra, medelfyllig, drick 2013-2017, 89 p
Château Clerc-Milon 2012 fat på näsan, god och fin balans, denna blir bra, en av de bättre 2012
2006 bra och nästan drickfärdig, fin stoppning och bra syra.
Château Haut Bages Libéral, 2012
Mörkare o mer frukt & fat! Rätt bra balans, mindre ”kärv” än tex Lagrange. Blir nog rätt bra – klara likheter med 2008 fast 4 år yngre. Drick 2017-2024?, 87-90.
2008: Ganska lätt och trevlig. Mer Medoc än Pauillac (men det finns både blyerts o svarta vinbär). Bra syra o balans. Gott, matvin, drick 2014-2020?, 87-88
Château Grand Puy Lacoste, 2012: Röfruktig, rätt så Medoc-ig, stram blyert, grafit. Nästan drickbar – 87-90? Mer frukt, tannin o syra än ek (bra)
2007: oväntat bra, snygg o ren. Kanske lite mkt fat – men väldigt god! (89)

Château Pichon-Longueville Baron, 2008 Mer frukt, men inte samma balans och ”snygghet” som 2007 idag. Mer tanniner och inte lika god helt enkelt. Är det en tidsfråga? Kanske… men jag är inte säker.
2007 Bra, snygg, ren Pauillac. Helt homogen smak med fin frukt (mer röd än svart), lagom utveckling. Ett perfekt vin att dricka idag för den som vill ha en fruktdriven Pauillac med elegans i massor. Gott som 17.

Saint-Estèphe
2009 Château Phélan-Ségur - en rund, god och snygg 2009a!

Pessac-Léognan
2007 Château Haut-Bailly, kalasbra och elegant till tusen. Kvintessentiel bdx. Balans och perfekt att dricka idag och 10 år till. 92-92.
Château Larrivet Haut-Brion Rouge, 2012 , nja – köp de vita från samma slott istället 
2007 Nja, OK, men inte så kul. 85

Château Larrivet Haut-Brion Blanc, 2012: Liiite mkt fat idag, men kommer att bli kalas för alla som gillar vit bdx och tål fathanteringen. Massor av snygg frukt, perfekt Sauvignon/Semillon balans. Längd och syra. Kalasgott! 91-94?
2009: Ojojoj vad gott detta är! Rejält fatad bdx-blanc, men det sitter ihop så väldigt bra. Perfekt att dricka idag och ett antal år framåt! 91-93?

Château Latour-Martillac Blanc, 2012: Sauvignon-nässlor på näsan, hög syra, mkt sauvignon-typisk med ngn rondör (lite fat). Snygg och potent frukt. Mkt bra, nästan lika bra om LBH!

Chateau Smith Haut Lafitte Blanc 2011: Bra, och lite ”mitt emellan” mkt Sauvignon-kraft, men inte riktigt utvecklat och i balans ännu. Bra potential. Men LHB både 09 o 12 är läckrare idag. Blir nog bra med lite mer tid. 89-92?
Domaine de Chevalier Rouge, 2012 Violett och verkligt primär primör! Smakar som Dom Chev brukar göra – snygg, elegant frukt och lite fat. Väldigt gott idag – blir säkert bra om 7 år också. Drick 2018-2030. 89-92.
2000 mörk o tät färg. Doften är überklassisk bdx från stort år, smaken är väldigt bra (men doften är bättre) med perfekt mogen frukt och viss utveckling. Lite grusväg, men blint hade jag nog kunnat sätta detta varsomhelst i Bdx – lite krut och andra kul sekundäraromer. 93-94 idag. Drickes nu och 10 år framåt.
Domaine de Chevalier Blanc, 2012: Uj vad bra det är - igen! Mkt Sauvignon, oerhört snygg med nässlor och lite krusbär och en del tropisk frukt. Syran är magnifik. Liksom längden. Fast LBH är inte långt efter… 93-95. Drick närsomhelst!

Saint-Emilion
Château Destieux, 2012 Fat på näsan, medelfylligt, lakrits, lite kryddor, blir bra. Fin balans. Ungefär som 2006 om 6 år!
2006 Härligt, man känner nästan alltid igen detta vin på sin typiska StEmilion kryddighet med lite lakrits i. Ganska utvecklat idag, med fin balans mellan frukt, syra, tannin och sekundäraromer. En hel del fat – men det funkar. 89-91. Drick 2013 till 2018 (2020?)

Pomerol
Château La Clémence, 2012 Även här en hel del fat på näsan, men de känns OK. Mkt tätare frukt än många andra 2012, fast faten är lite framträdande och lite ”kärva”.
2002 Mogen bdx är lite speciellt. Här tycker jag att mognadstonerna tar överhand framför terroir. Det finns syra, läder, vegetation, lite apelsin, kamfer och en massa andra spännande grejer. Men inga plommon eller korinter. Blint hade jag bara sagt ”mogen bdx”. Gott hursomhelst (fast inte +700 kr). 90-91 p.
Château Gazin, 2011: Rund, Pomerolig (plommon, korinter, lite söta russin), blir nog bra. 88-92?
Château Petit-Village, 2010  - blir säkert bra, men tuff och knuten idag. Svårbedömd. Inga poäng.
2005 Goa grejer från Pomerol! Lagom at dricka idag faktiskt. Viss utveckling, och snygga, goda snälla merlotjuice. Riktigt gott och en snäll intro till bdx. 90-91
 
Sauternes
Château Coutet, 2012 – bra tryck, men en konstig bismak, lite ofärdig?
2009, mycket bra, lite lättare än 2007 Suduiraut. God frukt, aprikoser och mandel.

Château Guiraud, 2003 - häftig och relativt utvecklad.
Petit Guiraud, 2010 – halvvägs skrumpna druvor, aperitif-sauternes, 90 gram socker.

Château Suduiraut, 2007 otroligt bra! 200% saffran och sauternes-karaktär. Ett av kvällens viner, 94+
2010 också väldigt bra – intensiv frukt och sötma och massor av mandelmassa och söta aprikoser och andra goa grejer. Omöjligt att stå emot – bara att hälla i sig! 93+

2010 Ch Lagnet

Vi inleder 2013 med att prova en ung Bordeaux Superieur, 2010 Chateau Lagnet (se http://levieux-vignerons.com/ för mer info). 60% Merlot och 40% Cab Sauv. Rubinröd transparent färg, en härligt ungfruktig doft av röda bär och precis lagom mogna körsbär. Smaken är medelfyllig och den rena, snygga frukten bara skiner rakt igenom - från första klunken till sista slurken. Läskande, bra syra, snälla tanniner och elegant. Helgjutet och drickbart nu i en lättare och matvänlig Bordeaux-stil. Frukten döljer de 14% ända till slutet där en något eldig svans kan skönjas.

Bordeaux 2011 med WineFinder

Så var det dags för mönstring av Bordeaux 2011 hos WineFinder och Beyerman. Årgången generellt är ju varken lika "bra" eller homogen som 2009 och 2010. Växtsäsongen 2011 skapade en hel del utmaningar för odlarna och de nya optiska sorteringsmaskinerna gick varma. En producent berättade att maskinen sorterade bort omkring 10% av druvmaterialet, jämfört med 1% 2010! Jag hann prova nästan alla vinerna men kärnfrågan är förstås hur smakade det? Faktiskt ganska mycket bättre än jag befarat. De bästa vinerna har en skön frukt, goda tanniner och en verklig fräschör (=syra) som ger längd och struktur. Det man inte får 2011 är den yppiga frukten hos 2009; eller intensiteten och strukturen hos 2010. Några producenter ansåg att 2011 är viner att dricka medan man väntar på 2009 och 2010. Jag skulle tro att man kommer att kunna dricka många 2009 "längs hela vägen"; medan 2010 kommer att kräva sin lagring. 2011 varierar däremot en hel del mellan slotten, så här gör man nog bäst att prova sig fram. Priserna är ett intressant område, alla slott har sänkt sina priser jmf med 2010, det var alldeles nödvändigt ur flera aspekter. Frågan är då om sänkningen är tillräcklig för att det skall bli en lyckad primörkampanj? Inte enligt Farr Vintners iallafall:
http://www.farrvintners.com/blog.php?blog=126

Samtidigt så var det mycket folk på denna provning - och stämningen var generellt positiv, så jag skulle tro att WineFinder är ganska nöjda (ni får gärna kommentera!).

Mina favorit-viner 2011:

• Leoville-Poyferre: ovanligt intensiv och tät, höga och välpolerade tanniner, kommer att leva länge
• Haut-Bailly: snygg, ren, koncentrerad, klassisk och mycket välbalanserad
• Destieux: bra frukt med typisk (för egendomen) lite söt piptobak som skapar komplexitet
• Dom Chevalier Blanc: ett av kvällens allra godaste viner med komplex, krämig och yppig tropisk frukt kombinerad med fin syra och mineralitet
• Canon La Gaffeliere: 40% CabFranc och seriös selektering ger välsmakande kvalitet
• Coutet (Barsac): skön frukt med kopiösa mängder aprikoser, och en lovande syra

Givet den varierande kvaliteten på vinerna, och de lika varierande prisjusteringarna (jmf med 2010) så blir rådet att i första hand prova vinerna innan du köper, och göra en ordentlig analys om det finns buteljerade viner från samma slott till lägre pris från annan årgång. Själv kommer jag att handla Destieux då både vin och prislapp känns attraktiva, ska även kolla vinbudgeten om den rymmer några Dom Chevalier Blanc...

Slotten har (som vanligt) med sig referensviner från tidigare årgångar (ibland fanns även att beställa), det är väldigt givande att prova samma slott från olika årgångar.

Om man vill generalisera (vilket åenasidan är praktiskt, åandrasidan lite dumdristigt förenklande) så är mina intryck:
2009 - jäpp, den är så yppig och häftig som farbror Parker sagt. Förmodligen svårt vanebildande för alla som uppskattar modern Bdx.
2008 - en blandad årgång med en del hyggliga viner i vardande, fast flera är lite obalanserade och i tunnel idag. Ryggläge.
2007 - de flesta viner är färdiga att dricka, helt ok mat&restaurantviner, men på egen hand blir de ofta lite tunna. Ett vin som överraskade positivt var 2007 Chasse-Spleen.
2006 - bara något enstaka vin med i år, men 2006 Gazin var riktigt god.
2005 - ett par viner fanns med, alla riktigt bra - så hajpen kring 2005 känns motiverad, och de börjar att komma ur tunneln - dags att prova lite fler nollfemmor!
2004 -  klassisk årgång med drickfärdiga viner. Lite i skymundan av 2003 och 2005. Bra för oss som dricker Bordeaux!

Enda lilla besvikelsen var att några av de bästa slotten inte längre åker med på dessa "roadshows" - jag saknar tex Pontet, Montrose och Pichon Baron som varit med tidigare år. Även Grand Puy Lacoste saknas.

Som vanligt - stort tack till WineFinder och Beyerman för denna möjlighet för en Bordeaux-nörd att stilla begäret!

Här är noteringar från förra året:
http://vintresserad.blogspot.se/2011/09/bordeaux-2010.html

Argentina vs. Bordeaux

Denna kväll en match mellan två viner som har visst familjeintresse:

Argentina representeras av: 2004 Catena Alta, Cabernet Sauvignon
Detta är riktigt bra med tät röd färg och man kan börja ana tegel i kanten. Doften är skönt Cabernet-typisk med mogna, söta svarta vinbär, lite gräs och början till mognadstoner. Smaken är rik och välbalanserad med bra tryck i frukten och lite steniga mineraler från vingårdarna på hög höjd (strax över 1000 m). Frukten är både söt och samtidigt rimligt sval (borde inte gå egentligen...) Syror och tanniner ger en lagom struktur, men det är frukten som står ut. Blint hade jag nog satt detta som ett bergsvin från Napa av god (men inte absolut toppkvalitet). Som väntat är det C&Ts favorit (de har bott i Argentina ett par år). Även farfar (annars ganska svårflörtad) gillar detta, kan bero på att även han bodde ett antal år i Buenos Aires i början av sextiotalet.

I ringhörnan för Bordeaux finns en gammal bekanting: 2005 Le Doyenne, Premieres Cotes de Bordeaux
Färgen är mer transparent med tydlig tegel i kanten; doften är torr och komplex; och smaken följer doften på ett harmoniskt sätt med mogna, mörka plommon, korinter, en gnutta lakrits och en rejäl dos lagom sandiga tanniner som ger både struktur och ursprungstypicitet. Lika gott som föregående flaskor (sammanlagt har vi nog handlat en 18 flaskor Le Doyenne, även om en del gått åt som presenter och liknande). Farfar, A och undertecknad tycker att båda vinerna är lika goda till kvällens kyckling med fänkål och lite ädelost. Matchen slutar ganska jämnt altså!

Intensiv vinvecka

Veckans första intensivpass var en klassisk "Bordeaux vs. California" battle som jag höll i för vinklubben på jobbet. Det är alltid lite nervöst att se om provningsupplägg, presentationen och förstås vinerna håller måttet. Denna gång gick allt mycket bra - och inte minst de tre förväntade toppvinerna presterade utmärkt bra:

2005 Dunn Howell Mountain var riktigt skön med en tät och balanserad bergsfrukt och där smaken bara "ringde vidare" i munnen. Suveränt gott - och ett vin som övertygade många Bdx-fans att de kan göra riktigt goda viner "over there".

2000 Pontet-Canet
Grand Vin - behöver nog inte skriva så mycket mer. Sammantaget provarnas favorit med en liten marginal. Superklassisk vänstra-stranden Bordeaux med mycket av allt, och i en fin fas nu med frukten nästan intakt och trevliga, komplexa sekundär-aromer.

1997 Ridge Monte Bello
Denna hade vi lyckats anskaffa i Tyskland, och levererades i snygga sexpack av trä. Alla flaskorna hade utmärkt fyllhöjd och såg ut att vara i "mint condition". Det blev inte sämre när vi korkade upp - det doftade och smakade helt enkelt ljuvligt bra! Min favorit (om jag tvingas välja).

De övriga tre vinerna gjorde också sitt jobb bra: 2006 Cambon Pelouse; 2007 Clos du Val Napa och 2007 Troplong-Mondot (som jag dock var en aning besviken på, upplevde att eken stod lite framför frukten idag).

Ett par dagar senare var det dags för Munskänkarna i Stockholms höstliga vinmiddag, Diner Vinicôle. Michel Jamais stod för mat- och vinkompositionerna, och han lyckades alldeles utmärkt!



Krustader med ostron och räkor med sojamajonnäs
Blanc de Blancs Brut, Schramsberg, Napa Valley

Marulk med luftig citrus- och vindoftande soppa, friterad vårrulle fylld med krabba, spetskål och purjolök
1583 Albariño de Fefiñanes, Palacio de Fefiñanes, Rias Baixas
2008 Château de Fieuzal Blanc, Péssac-Léognan
Båda vinerna här var utomordentligt bra, rena, snygga och med tydlig identitet.

Wallenbergare av kyckling, med bondbönor, ärter och svartrot i velouté rårörda tranbär, brynt smör
2009 Morgon Côte de Py, Domaine de la Bonne Tonne, Beaujolais
2009 Spätburgunder Blauschiefer, Weingut Meyer-Näkel, Ahr
Korrekta och goda viner, ändå de minst spännande denna kväll.

Rosastekt lamm, serverad med vitlöksfrästa haricots verts och morötter, mandelpotatiskräm med getost och timjan samt en persiljefond
2005 Marcien, Robert Sinskey Vineyards, Napa Valley, Kalifornien
2008 Clos d'Agon Tinto, Mas Gil, Catalunya, Spanien
Både mat och vin var väldigt mycket i min smak i denna rätt, särskilt Marcien som jag nog håller som kvällens vin, kalasgott!
Savarin med hjortron och jordgubbar med vaniljgrädde
St Stephan's Crown Tokaji Aszú 5 puttonyos, Kövágó Estate, Tokaj, Ungern
Savarinen var en aning tung, men vinmatchningen med hjortronen är inte mindre än klockren.
Enda lilla saken att kommentera är att ISO-glasen inte låter de större vinerna blomma ut ordentligt, de funkade dock riktigt bra till Albarinon och förstås till Tokajern. En supertrevlig och god kväll tillsammans med goda vännerna O&C, och I&P.
 
Sista intensivpasset var Halloween-fest med barn och kompisar i villaområdet - mest öl, bruksvin och lite armagnac - jättekul (tack till M&T som ordnat!). Söndag kväll var ett lugnare avslut på en intensiv vecka.

Bordeaux 2010

Så var det dags för den stora mönstringen av Bordeaux årgång 2010. Ungefär samma upplägg och medverkande slott som förr om åren, men ny arrangör (WineFinder istf. Tryffelsvinet) och ny lokal (Berns istf. Nordiska Museet). För en Bordeaux-nörd är detta givetvis ett arrangemang att rista in i kalendern med sten, så undertecknad var där så tidigt det bara gick. I början lugnt, men efterhand ganska så trångt mellan borden. Är då årgång 2010 så bra som alla skriverier efter primörprovningarna i april? Det förenklade svaret är "Ja, 2010 har liknande tät och mogen frukt, och nästan samma opulens som 2009, och lite bättre struktur." Särskilt verkar detta gälla slotten på vänstra stranden. Högra stranden övertygar inte lika mycket, även om flertalet viner här också var bra.

Favoriterna från 2010:

• Montrose - går från klarhet till klarhet, dock så tycker jag att 2010 är alltför dyr
• Pontet-Canet- svartbläckig ärke-Pauillac, koncentration och balans. Enorm längd. Amazing på utrikiska.
• Grand-Puy-Lacoste - silkig munkänsla, ändå verklig fruktkoncentration och längd.
• Leoville-Poyferre - alltid bra, kanske ändå en noslängd efter Montrose (Montrose är dock flera noslängder dyrare)
• Domaine Chevalier Blanc - bästa torra vita (som vanligt) med en tropisk Sauvignon-frukt, balans och längd som få.

Viner från 2010 som är värda att handla är en helt annan fråga. Här är det förstås upp till var och ens plånbok, men Grand-Puy-Lacoste är verkligt bra och kostade många, men inte orimligt många, sekiner i våras (hittar inget aktuellt pris just nu). Haut-Bages-Liberal och Ferriere är två "underdogs" som presterar bra 2010. Branaire-Ducru var också mycket bra, och kostar bara en dryg tredjedel av Monrose. Camensac har lyft sig med nya ägare och är snyggare och renare from 2005. Cantemerle var förvånande bra. Le Clemence (Pomerol) och Destieux (St Emilion) är två egendomar som båda ägs och drivs av fam Dauriac med mycket lyckat resultat.

I mina anteckningar hittar jag kommentaren "proffsjobb" om framförallt tre viner: Smith-Haut-Lafite, Lascombes och Haut-Bailly. Alla är utmärkt bra viner med närmast perfekt vinifikation och ekhantering, men höga prislappar och inte lika tydlig ursprungskänsla och identitet. Eller så är jag bara gnällig om prislapparna...

Slotten hade med sig referensviner från tidigare årgångar (som ibland även fanns att beställa), det är väldigt givande att prova samma slott från olika årgångar. Om man vill generalisera (vilket åenasidan är praktiskt, åandrasidan lite dumdristigt förenklande) så är mitt intryck:
2008 - en blandad årgång med en del hyggliga viner i vardande, fast de bleknar lite bredvid 2010
2007 - de flesta viner är (faktiskt) färdiga att dricka, helt ok mat&restaurantviner, men på egen hand blir flertalet lite lättviktiga (Leoville-Poyferre, Grand-Puy-Lacoste, Haut-Bailly undantagna)
2006 - flera viner som är ganska drickfärdiga och helt OK Bordeaux utan att glänsa på något sätt
2005 - något enstaka vin med - årgången är det dock inget fel på!
2004 - flera bra och drickfärdiga viner. Prova gärna om du har i förråden.
2002 - en lätt och ibland lite grön årgång, drick snart (med undantag - Troplong Mondot var utmärkt)
2001 - bara ett vin - Petit Village (Pomerol) utmärkt utvecklat med fina sekundäraromer. 2001 är ofta bra på högra stranden.

Till sist - två av tungviktarna hade med sig bra, utvecklade årgångar. Frågan är då om 2000 Pontet-Canet eller 1998 Montrose var allra bäst idag? Min röst faller nog ändå på 1998 Montrose, underbart utvecklad vänstra stranden Bdx med alla delar på rätt plats. Även 2004 Pichon Baron, 2001 Petit Village och 2004 Le Clemence var klart med i denna match.

Dags att rista nästa års kalender med stenen... så kul är det!

PS. Här finns fler intryck från motsvarande provning i Köpenhamn: http://piu-rosso.blogspot.com/2011/09/bordeaux-primeur-2010-brsen.html
DS

Semesterviner (del 1 av X)

Semester sedan knappt två veckor och den där sköna, tillbakalutade tillvaron passar alla fint. Lite bad när solen tittar fram, läsa tidningen, eftermiddagsfika och middagar på terassen tillsammans med C&T och G&Es kusiner. Det blir föralldel ganska livat med fyra barn mellan 2 och 8 år, men det är en del av charmen. Tyvärr har G&Es farmor ramlat och slagit sig i höften - så hon och farfar är mest kvar i stan. Häromkvällen fick vi besök av grannarna M&A och då fick vi anledning att ta fram några ostar och ett par flaskor rött till, nämligen:

2009 Janasse Terre d'Argile, CdR
Detta är bara alldeles ljuvligt gott med skön, ganska mörk Grenache-frukt (lär vara 1/3 vardera av GS&M vilket klart förklarar "the dark side") samtidigt med fin viol, mandelmassa, och mörka bär i både doft och smak. Tanninerna finns där, men de är ganska snälla och slipade redan nu. Lite örter och mineral, allt i utmärkt balans. Väldigt gott och tillgängligt idag för ca 150 pix, extremt prisvärt.

2004 Warwick Trilogy
Ett helt annat vin (förstås) en Bdx-blend från Stellenbosch gjord på Cab Sauv, Franc och Merlot från Simonsberg. Vingården återstartades av fam Ratcliffe 1964 - så man har hunnit skapa sig en hel del egen erfarenhet och viss ålder på rankorna. Detta smakar också alldeles utmärkt med en fruktdriven (vinbär, björnbär och lite hallon) smak men även lite sekundäraromer med bla läder. Sitter som en sportkeps till grillad entrecote, och inte en gnutta "bränd bakelit" i vinet - skönt. Synd att det inte finns tillgängligt i Sverige längre, en av de bästa Bdx-blends från SA som vi provat faktiskt. T's favoritvin!

Vi avslutar kvällen med en klassiker - 2005 Le Doyenne, Premieres Cotes de Bordeaux (tack igen till Bristly för att ni tog in dessa). Detta är egentligen farfars favoritvin, men vi har en flaska kvar till honom. Det smakar också utmärkt bra med lite svalare frukt, och mer struktur än de övriga vinerna. Extremt bra bruks-Bdx för 150 SEK.

Avslutning på 2010

Julhelgen tillbringades hos svåger och svägerska i Schweiz, tyvärr följde även förkylningsviruset med dit. Ett par intressanta viner blev det iallafall - en mogen Barolo från 1991 inköpt hos lokal vinhandel för rimliga 25 CHF (ca 175 SEK), en 2005 Ch Fonreaud, Listrac också till rimliga 20 CHF (ca 140 SEK) smakade som den bör - bra, lite tight struktur och ändå rätt fruktdriven och modern stil. Provade även en vit Petite Arvine, som var helt OK till raclette, men kanske inget jag kommer att privatimportera i mängd. Väl hemma i Sverige blev det bla en av farfars favorit-bruks-Bordeauxer 2005 Ch Le Doyenne (tack till Gabriel på Bristly) som vi tycker levererar riktigt bra nu och klart mer än sin modesta prislapp.

Nyårafton firades på hemmaplan med gäster och barn, trevligt och bitvis "ett himla liv" med 8 barn. De vuxna lyckades bidrog även till ljudvolymen bla hjälpta av: Camille Savés Cuvee Prestige - rik, krämig och mogen champagne som tog slut fort. En NV Guy Charlemagne Blanc de Blanc fick rycka ut, den är stramare, med högre syra och kanske lite elegantare. Till förrätten en 2007 Bourgogne Blanc, Cuvee Saint-Vincent ifrån negocianten Vincent Girardin smakade utmärkt med bra tryck i frukten, mineral och välbalanserade (men närvarande) ekfat.

Till varmrätten blev det en 2000 Haut-Bages Liberal, Pauillac: riktigt snygg, lagom slank och elegant cassisfrukt och blyertspenna. Bra längd och utmärkt balans. Viss utveckling idag, smakar säkert inte sämre om ett år eller två. Tog slut först. Även en 2003 Vasse Felix Heytesbury, Margaret River fanns på bordet med yppigare och sötare frukt. När mer Bordeaux efterfrågades så korkade jag upp en 2004 Ch Potensac, Medoc. Här fick vi än mer tyngd i frukten, lite lakrits, men inte samma elegans som 2000 HBL. En 2005 Ch Cantegril, Sauternes fick avsluta vinerna med persikor, karamell och viss utveckling. En alltigenom god avslutning på 2010!

Fyra decennier Bordeaux

En sommarförmiddag på semestern i Danmark hittar jag en vinhandel som har en hel del mogna viner i ganska dammiga lådor. För det mesta är priserna lite väl höga, givet halvdana årgångar, eller slott som idag har betydligt bättre rykte än de hade på 1970- och 1980-talet. Ändå kan jag inte motstå frestelsen att handla en flaska 1970 Pontet-Canet, Mis en Bouteilles dans Cruse & Fils Freres, dvs tappad på flaska hos negocianten och inte på slottet. Flaskorna ser ”lagom” dammiga ut, och nivån är hög och bra. Pratar lite med vinhandlaren som tycker att dessa håller ihop rätt bra fortfarande, men ska drickas direkt efter att ha urkorkning (pop’n’pour altså :-). Tanken på en Pontet vertikal föds, men jag har lite för få flaskor och årgångar för att det skulle kunna genomföras. Däremot har jag lite 1990-tals Cru Classe som börjar bli dags att dricka, och handlade dessutom en 1985 Leoville-Poyferre hos vinbutiken The Sampler i London i juni. Slutsatsen blir då att sätta ihop tre flighter med fem viner vardera; en 1970-1980-talen; en 1990-talet och en 2000-talet. Samt att samla 10 ”Bordeaux-tokar” som vill tillbringa fredagskvällen med att prova (inte så väldigt svårt faktiskt ;-). Som arrangör blir mina anteckningar ännu mer knapphändiga än vanligt, så redovisningen blir lite ojämn (tex bara poäng på de första 9 vinerna).

Flight A – 1990 talet
En rätt utvecklad doft med lite både röda och svarta vinbär, samt lite andra röda bär och kryddlåda. Ganska bra tryck i tanniner och syra, lite oborstad men bra. Utvecklas mycket i glaset. Jag tror att detta är ett av Medoc-vinerna, utan att veta exakt vilket (89-90).
Facit: 1995 Beausejour-Becot, GCC St Emilion
Redan bortkollrad innan man är ur startgropen. Detta bör nog drickas inom ett par år.

En snällare doft, lite söt med mörka plommon. Smaken är god, modern med lite nougat och fudge. Bra längd och balans. Utmärkt att dricka idag (92-93). Jag gissade först att detta var Beausejouren, men det var det inte och andragissningen var korrekt: 1999 Domaine Chevalier, Pessac-Leognan.

Här får vi en klart mörkare, tätare färg med ett djup redan i doften med lite viol. Inget ”in your face” vin, men smaken är riktigt bra med fin mörk svartvinbärs- och violfrukt, och alldeles utmärkt balans och längd, kalasgott (93-94). Borde vara (och är) 1998 Rauzan-Segla, Margaux. Har ganska många år kvar.

Fjärde vinet öppnar med en klart utvecklad och brettig doft, och en lite tunnare frukt. Någon säger ”grön paprika och stjälkig” och visst kan man hitta det, men också en rätt bra svartvinbär och blyerts. Jag gissar först att detta är 1999 Gruaud-Larose, Saint-Julien pga brettigheten, men det visar sig vara 1994 Grand-Puy-Lacoste, Pauillac (88-89), inget dåligt vin men svagast i flighten.

Sista glaset behöver en del luft för att öppna, väl där finns en skön, god cassis och viol-frukt, lite blommighet (som leder mig fel mot Margaux) och en riktigt bra utvecklingskurva under kvällen. Visst finns där lite brett, likväl kalasgott och är 1999 Gruaud-Larose, Saint-Julien (92-94).

Sedan öppnar vi 1970 Pontet och häller den andra flighten och doftar lite på den. Hämtar maten, en långkokt högrev bourguignon. Alla är hungriga och grytan är kanske lite kraftigare än ett par av vinerna i andra flighten klarar av, så vi äter först och provar sen.

Mycket gott med bra utveckling och Saint-Julien karaktär (92-93). Drick nu. Står upp rätt bra mot vin 4 i flighten. 1985 Leoville-Poyferre, Saint-Julien

Först klart knuten, med en blyg doft, men smaken är bra redan från början. Inte samma utveckling som förra vinet, men större och lite sötare frukt, också mycket gott, håller lite kanske lite till (90-91). 1989 Leoville-Barton, Saint-Julien

Nja, här är doften klart murken och frukten vek, men inte helt slut. En del av den unkna doften vädras bort och efter 15 min är det gott, om än en bit i utförsbacken, skulle ha druckits för ett tag sedan (87-88). 1988 Boyd-Cantenac, Margaux

Doften i fjärde glaset är ren Bordeaux med snygg, mogen cassis och precis lagom utveckling. Det finns en riktig elegans, kvalitet och längd här. Supergott, flaskan töms till sista droppen, kvällens vin för de flesta (94-95). Håller ett tag till. 1985 Latour, Pauillac

Doften i sista glaset är ovanlig, men rätt god. Det doftar söt kolasås med kaffe. Jag har aldrig stött på en sådan doft ur ett vinglas vad jag minns. Det är fascinerande, och rätt gott. Smaken är förvånansvärt OK men visst är nästan all frukt utmognad, och det finns tydliga toner av sherry och oxidation. Syran är ganska intakt, men balansen har varit bättre. Verkligen kul att prova en Pontet från 1970!

Sedan dags för lite ostar och tredje flighten med viner från 2000-talet. Första vinet är verkligt snyggt, gott och med utmärkt bra balans, ändå utan att sådär riktigt imponera. 2000 Pavillon Rouge du Ch Margaux.

Andra glaset är modernt, nästan sötsliskigt ”mid-Atlantic”, har en rejält skön frukt. Rikligt med kola och fudge, viss mineralitet och struktur. Jag gillar detta i sin mycket moderna och ”slampiga” stil, andra runt bordet är inte lika förtjusta (”slapp plyschsoffa utan struktur”) En modernist i en varm årgång, 2003 Domaine Chevalier. Jag kommer att dricka resterande flaskor med nöje de närmaste åren!

Tredje vinet i denna flight är stramare och klart elegantare, med en bra och snygg frukt och balans. Rätt Medoc-typiskt med sval cassis och lite blyerts. 2002 Pontet-Canet, en riktigt bra nolltvåa, knappt alls märkt av det svaga året, ingen grönhet eller tunn frukt.

Här kommer sedan ett glas som alla gillar med utveckling, komplexitet, frukt och struktur. Kalasbra, vi tror att detta är en bra Saint-Julien från 2001, men det visar sig vara 2002 Clos Fourtet, PGCC St Emilion! Rejält sned gissning. Clos Fourtet har ju höjt kvaliteten flera snäpp under 2000-talet och detta var ett av kvällens (många) riktiga höjdare.

Sista (ordinarie) glaset är utmärkt, modern Medoc, fast hamnar lite i skuggan av glas fyra som är yppigare och mer ”in-your-face”. 2001 Leoville-Poyferre smakar riktigt bra idag och säkert ganska många år framåt.

15 flaskor högklassig Bordeaux från 1970 till 2003 sätter ens förmåga att hålla isär vinupplevelser på prov. De mest minnesvärda vinerna för mig var:

• 1985 Latour


• 1998 Rauzan-Segla


• 1999 Gruaud-Larose


• 2002 Clos Fourtet

Jag drar följande slutsatser av provningen:

• Man måste inte vänta 20 år på stor Bordeaux, 10-12 år gamla viner kan ge utmärkt utdelning


• Det görs riktigt bra viner i alla huvudkommunerna i Bordeaux (även om Pomerol och St Estephe inte var med ikväll)


• Det är inte alltid så enkelt att skilja högra och vänstra stranden, och det blir (oftast) inte enklare med mognad


• Kvaliteten i Bordeaux är hela tiden på väg upp. 2000-tals flighten var jämnast (även om 2003 Dom Chevalier stod ut)

En provning att minnas länge för en Bordeaux-tok!

Sedan kommer vinkamraten R. med tre blindgångare... alla tre vinerna känns uppenbart yngre och moderna, med välpackad frukt av hög kvalitet. Första glaset har en väldigt tät och god frukt med lite blåbär (icke-Bordeaux), gissningarna går mot Sydamerika. 2007 Almaviva, gott! Sedan blir det ännu bättre i andra glaset med riktigt snygg modern Bordeaux-blend, den täta och aningen varma frukten gör att flera av oss gissar på Napa – och det är 2005 The Matriarch från Bond. Extremt gott, och den flaska (efter Latour) som töms först till sista droppen. Kvällens sista vin delar gänget lite, några tycker den är ”för mycket kokos, fat och allt”, andra gillar den hypermoderna stilen. Strukturen finns där, och flera säger (dock inte jag) att detta nog är Bordeaux, och det stämmer: 2005 Ch Villhardy, ett garagevin från St Emilion. Puh, vilken kväll, 18 rödviner och 1 vit, härligt!

Intensiv vinvecka

Den gångna veckan var intensiv:
Tisdag:
"Ett steg till med Vinosapien" hos Munskänkarna i Stockholm. Mycket bra, kul och lärorik provning med åtta spännande viner. Min favorit var 2001 Ego från firma Bressan (IGT på en blandning av Schioppettino & Cabernet Franc), ett häftigt vin med tydlig identitet och ändå stor drickbarhet.

Torsdag:
Tillsammans med kollega G. så höll jag i provningen "Sauvignon Blanc och Chenin Blanc - likheter och olikheter" för vinklubben på jobbet. Lärorikt och kul, även en del logistik att få alla viner på plats, kylda och öppnade i tid. Här var favoriterna två: 2008 Pouilly Fume, P Jolivet med bra balans och utvecklades fint i glaset under kvällen; och den söta 2005 Cuveé Le Paon från Domaine des Baumard, med renaste frukt parad med stringent syra!

Fredag:
Provning av fem hyfsat mogna Bordeauxer (samt en "ringer" från Clare Valley) hemma tillsammans med Munskänks-kurs-vänner. 1999 Leoville-Poyferre gick bra även denna kväll, alla vinerna utvecklades hela kvällen och smakade mycket bra ca 4-6 timmar efter flaskorna öppnats. Även en nyhemtagen (ständigt denne Carlo M!) 1996 Ioppa Ghemme öppnades - ett spännande vin som jag upplevde som bra och fortfarande rätt vitalt, framförallt syran.

Lördag:
2006 Calabretta Carricante, ett intressant och ganska utvecklat vitt vin från Sicilien gjort på mest Carricante-druvan (första gången jag provar såvitt jag minns). Matinriktat, rätt komplext och givande.

Söndag:
Middag hos G&Es farmor och farfar som vill ha hjälp att välja ett vin från den jämna födelsedagen i våras, det blir en 2003 Certan de May, Pomerol, som smakar mycket bra med fin och ganska komplex plommon-Merlot-frukt, även som syran kanske är lite låg pga det varma året.

Puh, nästan skönt med en vinfri måndag efter en sådan intensiv vinvecka!

Bordeaux 2009 - dump med noteringar

Här följer nu en dump av provningsnoteringar. Inte särskilt festligt varken att skriva eller läsa, men bra för det egna minnet av provningen.

Ch Angelus 2007
Mkt fat o kafferost kalasgott, bara en aningen tunn frukt avslöjar årgången 92+

2009
Jodå, detta kommer att gå att dricka! Inte lika opulent frukt som vissa andra 2009or – men kraft så det räcker. 07an är faktiskt attraktivare idag, men sannolikt inte om fem år. 93+? Lite väl extraherad / brända toner?

Beychevelle 2003
Omedelbart god och öppen doft, med söt frukt och orientalisk kryddlåda. Good stuff! Men kostar en hel del... 92+

2007 – Lite tunn frukt (typisk 07a) men ändå hyfsad balans syra, frukt och tanniner.

2009 – Ung och lite knuten, stram men ändå en hel del polerad 09e frukt och struktur. Bra framtid. 92+?

Branaire Ducru 2006
Först lite knuten, ganska mycket struktur (också rätt typisk 06a) med frukten i bakgrunden idag. Öppnar efter en stund – kommer att bli en klassisk och nog rätt så långlivad Branaire. 90-92?

2009
Primär 09e-frukt med skön aromatik, polerade tanniner, bra struktur och syra och en riktigt bra längd. Kommer att bli riktigt bra! 92-95.

Canon La Gaffelière 2007
Mycket bra för en 07a, modernt och kompetent vinmakande. Frukten är bra, precis på rätt sida om gränsen till överextraktion. 89-90.

2009
Mörk frukt, mörk choklad. Verkligt bra modern StEmilion. Lite strömlinjeföromad, bra längd o balans. 91-94

Clos de l'Oratoire 2007
Rätt bra koncentration för en 07a, nästan drickklar idag. Modern, lite chokladig.89+

2009
Blåbär i doften, bra frukt, lång, blåbären återkommer med choklad och fina tanniner. Bra vin – ändå inte riktigt min grej 90+

Guiraud 2007
Bra tryck i frukt och syra, man kan ana komplexitet och botrytis. Bra framtid! Kvällens Sauternes.

Cantemerle 2007
Tillgänglig, öppen bra balans att dricka rätt snart 88+
2009
Knuten, öppnar efter en liten stund, kommer att bli mkt bra. Struktur o tannin – ändå inte odrickbar idag. 90-91+?

Chasse Spleen 2007
Rätt ung, lite grön doft, helt OK att dricka snart 86-87
2009
Öppen doft, enormt grepp i tanninerna (inte lika välpolerade som andra) – kommer att bli ett häftigt vin 89-91+?

Camensac 2002
Öppen, tillgänglig, god, ganska lätt. Lite träig, men rätt utvecklat matvin. 86-88? (Till mat och för den som gillar utvecklad Bordeaux)
2009
Elegant doft, mkt bättre frukt än 02an, kommer också att bli bra, men aningen rustik 90?

Clerc Milon 2006
Bra, trevlig balans och faktiskt nästan drickbar idag. Inte så hårda tanniner som vissa 06or, mkt gott, vinbärsfrukt o piptobak, utvecklas i glaset redan idag 91-92

2009 Jodå, det kommer att bli gott! Igen den ganska uppenbara o läckra 09e-Medoc-cabernet-frukten med polerade tanniner, struktur och längd 92+

Dme de Chevalier rouge 2004
God, utvecklad doft m fat o kafferost, matvin med syra och tanninstruktur 90
2009
Elegant, öppen doft, en del ek. Verkligt bra finpolerade tanniner med struktur och längd 92+
DC 2009 Blanc
Superbra, som vanligt, otroligt fräsch frukt med aprikoser och citrus från himmelen. Stark ”vill ha känsla” och Mkt svårspottat… 94+

Destieux 2006
Kalasgod (som vanligt) kryddig, lite egen karaktär m redig struktur för en StEmilion 90+
2009
Också bra, men jag upplever att 06an är i stort sett lika bra. 90+?

La Clémence 2004
God med härlig utveckling (lätt stallig, läder) och komplexitet. Ett eget uttryck, med mognade mörka plommon. Ett vin som egentligen behöver mycket längre tid än tre-fyra minuter på en sådan här massprovning. Nästan drickfärdigt 91+
2009
Rätt bra, men något lite knas i doften omöjliggör en ordentlig bedömning.

Du Tertre 2006
Bra tryck i frukten, inte så kantig, en bra 06a. Rödbärig och redan lite tobak. Påminner en aning om Clerc-Milon 90+?
2009
Bra och stabil 09a. 90+

Gazin 1999
Klart med transparent färg och komplex doft med Merlot-plommon-frukt, stall och läder. En utvecklad, elegant och mogen Pomerol. Mycket gott idag! 91-93

2009
Riktigt skön doft, ganska lik många andra 09or med purpurfärgad primärfrukt av hög kvalitet och superpolerade tanniner - mkt bra! 93+

Giscours 2009
Bra, men hamnar lite i bakvattnet av LP09 som provas parallellt 92+

Haut Bages Libéral 2004
Bra klassiskt läskande matvin från vänstra stranden med syra och tanniner i förgrunden, frukten lite i bakgrunden. Lite mer tid på rygg skadar nog inte. 88-89.
2009
Tät Pauillac-frukt och mycket struktur… blir nog bra 90+?

Ferriere 2007
Bra frukt, ek o kraft för en 2007a, behöver m tid 88+
2009
Kommer att bli bra, men lite knuten idag. Inte så yppig 09e frukt som vissa andra, mer struktur o kraft 90+ ?

Haut Bailly 2007
Tät purpurröd färg, riktigt bra doft, och en mycket bra smak med frukt o balans. En av de bästa 2007orna 91+
Etfer 09an märks att 07an är klart lättare, mindre koncentration.
2009
Uppenbar och yppig lila frukt, mkt gott redan idag. Fruktdrivet utan att ha blivit en bomb.

Labégorce 2007
Inte så dumt… rätt bra frukt, balans, syra, lite tobak 89+
2009
Kommer att bli bra, förhållandevis rimligt prissatt.

Latour Martillac rouge
2006 och 2009 är helt OK, men har lite tuff konkurrens denna dag 86-89

Lagrange
Både 2006 och 2009 är ”good St Julien stuff” utan att direkt lysa. Leoville-Poyferre och Montrose på nästkommande bord lyser...

Leoville Poyferré 2006
Bra, men inte helt enkelt att prova idag. Kraftig St Julien med svartvinbär, kafferost och cigarrlåda. Komplexiteten kan anas i doften, men strukturen i smaken är rätt tuff. Behöver mer tid, kommer att bli bra 92++?

2009
Först knuten, men sedan – oj! Wow, vilken härligt yppig frukt, finpolerade tanniner o längd. Lite som en riktigt bra 2007 Ch9 med mer struktur och mindre alkohol. Allt man kan önska? 95+ Svårspottat trots sin ungdom-

Montrose 2000
Börjar öppna sig efter 10 år, 2000 är ju en årgång med rejäl struktur. Här avslöjar doften skön utveckling och en verklig komplexitet. Harmoniskt, klassigt och otroligt gott (även om man bortser från slott o år) Mat och Tanninrikt, javisst. En skam att spotta 94-96+
2009
Yppig, tillgänglig, lyxig Medoc-Cabernet-purpurfrukt. Häftig i lättgillad stil – ändå med kraft, syra, struktur och superpolerade tanniner för en mansålder på flaska. Mineraler och klass. Jag får faktiskt lite vibbar av Napa-Cab när den är riktigt bra. Bäst ikväll!? 95-98+ Provad 2 ggr med konsekventa noteringar.

Phélan Ségur 2004
Bra, kryddig, lite ceder, utvecklad och drickfärdig, bra matvin idag. 89
2009
Mer färg o frukt, riktigt bra Medoc-vin för OK pengar

Pichon Baron 2006
Bra struktur o kraft, ganska elegant för en 06a, svartvinbär, mineral och blyertspenna. Man kan börja ana viss utveckling, men 06-anninerna sätter in mot slutet 91-92

Suduiraut 2006
Gott med skön kraft och söt frukt, möjligen fattas lite syra och komplexitet (som dock gissningsvis kommer med mer tid på rygg) 89-91

Pontet Canet 2002
Dagens första rödbäriga vin, gott, medelfylligt med bra grepp i tanninerna. En bra 02a 89+
2009
Ett helt annat vin än 02an, med en otroligt tät, nästan djuriskt kraftig frukt och ett grymt grepp i tanninerna, kommer att bli kanon. 94++

Smith Haut Lafitte rouge 2007
Bra, lite ekig och aning grön, frukten klarar det men ingen marginal. Ganska lätt, mer syra än tannin o strukur. 89+
2009
Bra, men inte lika uppenbart opulent som några andra. Liten överextraktion? Kommer säkert gå fint att dricka ändå, men kanske inte mitt val bland nollniorna. 91-92?

SHL blanc 2008
Ljus färg, stor doft av Sauvignon Blanc (krusbär, hyacinter) Rejäl syra. Mkt bra. 90+?

Talbot 2005
Bra struktur och frukt, tanniner förstås. Håller ihop mkt bra ”one for the long haul” 90+
2009
Den uppenbara-09-Medoc-Cabernet-frukten igen. Mkt bra; kommer att bli kalas. 92-93+. Måste nog inte lagras en evighet heller.

Troplong Mondot 2006
Mycket bra doft med lakrits, röda bär, tät och lång smak, mörk choklad. Inget vin man skojar bort i första taget, seriös StEmilion. 92-93

Bordeaux 2009

Just hemkommen med blåa tänder från Tryffelsvinens Bordeaux-uppvisning. 2009 är ju en sällsynt hypad årgång (tom värre än 2005) och ett par av slotten har inte ens med sig 2009 eftersom de redan är slutsålda. F.ö övrigt så hälls det mycket 2006 och 2007, så man får en bild även av de årgångarna, och mitt intryck nu är 2006 är en lite heterogen årgång med en del bra viner, även om tanninstrukturen emellanåt både är lite kantig och tar över från frukten. Andra 2006-viner känns ganska harmoniska. 2007 är mestadels en lite lättare årgång, typisk restaurant-årgång skulle några säga. Fast jag kan uppskatta tex 1997 och 1999 som varit lite åt samma håll. 2007orna är dock överlag lite dyrare än de borde vara. De vita 2007orna verkar dock vara bra, inte minst Sauternes.

2009 är inte heller en helt homogen årgång, men många slott, framförallt de bättre slotten på vänstra stranden har gjort riktigt bra viner med en sällsynt balanserad kombination av yppig, skön cabernet-frukt, bra och finpolerade tanniner, syra och längd. Tyvärr är priserna bitvis väldigt höga. På högra stranden är det lite ojämnare och jag hittar antydan till överextraktion i något vin, men även dessa kommer nog att bli goda vad det lider. Provningsnoteringarna kommer (förhoppningsvis...) inom kort.