Viner vid midsommartid

Efter vissa betänkligheter och diskussioner kring väder, halsont och huruvida G&Es farmor skulle kunna ta sig fram på landet (fallolycka) samlas iallafall denna del av släkten på landet för att fira midsommar, på liknande sätt som vi gjort ganska många år: en traditionell svensk midsommarlunch med sillar, tillbehör, färskpotatis mm. Då blir det sill och nubbe (mycket måttligt, bla med tanke på de fyra mellan 2 och 8 år), väldigt trevligt ändå och solen lyser och vi sitter ute på verandan. Till middagen har A. varit på Texas Longhorns Deli och handlat mycket fin hängmörad entrecote som får sällskap av en färskpotatis sallad och bea, det smakar alldeles utmärkt. Till detta har jag valt två viner: 2000 Haut-Bages Liberal, Pauillac som smakar bra med skön, relativt slank svartvinbärsfrukt och viss komplexitet från elva års lagring. Ändå inte riktigt så bra som jag hoppats. Väntar ännu på den riktiga fullträffen från detta slott som ofta får goda omdömen i skrift. Flaskan tar dock slut först, och de andra gästerna beskriver det som en "smooth" och relativt lättsam Bdx. I glaset bredvid finns 2006 Old Vine Zin från Seghesio. Det är mer kraft, en sötare frukt (en cocktail av vinbär, tranbär och jordgubbar), och lovar också gott för framtiden, även om det har viss eldighet så upplever inte jag någon obalans eller "tung i gumpen" som vissa Zin lätt får. Seghesio-vinet har bra syra och struktur. Faktiskt aningen intressantare denna kväll tycker undertecknad.

På midsommardagen bjuder C&T på perfekt mör och välsmakande lammrostbiff, färskpotatis och en grek-inspirerad sallad till. Då letar vi fram en 2004 Ch Haut-Plentey, St Emilion GC som levererar klart över förväntan med stor och komplex doft som visar mycket av det högra stranden är känt för: korinter, lakrits, hallon, citrus i förvånansvärd harmoni. Här har vi träffat mitt i drickfönster-krysset och vinet smakar suveränt gott, långt över de 160-170 kr det kostade 2007/2008.

Till sist en 2006 Tegernseerhof, Steintertal Riesling, Wachau som får göra sällskap med ugnslax på söndagkväll - här får vi en utvecklad, ganska rik Riesling-upplevelse med mineraler (skiffer), ljusgula äpplen, blodgrape, lime, och några första antydningar till Riesling-petroleum. Bra syra, och utmärkt balans. Eftersmaken är lång och mycket god, tyvärr sista flaskan. Tidigare provad (ej bloggad) med liknande intryck. Årets första bad blev också avklarat, en skön start på sommaren!

The Zinatics strikes back!

I slutet av 90-talet drack vi en del Zin efter en mycket trevlig resa i San Fransisco med omnejd, bla en halvgammal (9-10 år om jag minns rätt) Storybook Mountain som var trevlig med fin komplexitet. Oftast var det dock enklare Zin-viner och gärna från Ravenswood. På senare år har det inte blivit Zin så ofta på bordet, även om A. emellanåt säger att nu är det dags. Denna provning av både yngre och lite mognare Zin var därför jättekul och lärorik då jag främst druckit enklare Zin tidigare. Producenterna var Ridge och Seghesio, platsen AuZones källare.

Flight A med sex unga viner

Vin 1:
Mörkrödblå, ganska tät färg. Ung, fruktig doft. Fin blåbärs- och björnbärsfrukt, med en rätt bra balans. Gott och bra. Seghesio?
Facit: 2004 Seghesio Cortina.

Vin 2:
En gnutta mörkare och sötare, defintivt ett ”amerikanskt” vin med lite mer kraft än Vin 1. Fortfarande gott. Samma producent?
Facit: 2005 Seghesio Rockpile

Vin 3:
Upplever jag som det äldsta vinet i denna flight, rödare färg, lite mer transparens i kanten. Aning ihåligt i mitten? Inte lika mycket kraft&frukt som Vin 2, men kan detta vara en Ridge?...
Facit: 2005 Ridge Geyserville. En liten besvikelse, jag har någon flaska av detta hemma (men aldrig provat tidigare) och hade rätt höga förväntningar.

Vin 4:
En bättre doft igen! Större och längre än vin 3. Lite gräddkola i doften. Bra balans och komplexitet. Det står ett ”R” i anteckningarna… men lite oklart hur jag drog den slutsatsen :-)
Facit: 2006 Ridge Lytton Springs

Vin 5:
Till en början ganska likt Vin 2, men utvecklas hela tiden i glaset och blir till sist ”klart bäst” med frukt, kraft, balans och viss komplexitet. Mycket gott och lovar gott för framtiden.
Facit: 2006 Ridge Geyserville

Vin 6:
Här har färgen fler blåa och purpurdrag, och doften är lite enklare med mindre komplexitet. Frukten är dock finfin! Borde vara (och är) 2007 Seghesio Sonoma. Står sig mycket bra i konkurrensen tycker jag (med tanke på att priset är mer än 100 kr lägre än de andra vinerna).

En reflektion är att frukten i dessa viner är väldigt tilltalande, och att de utvecklas mycket bra under den dryga halvtimmen vi provar. Jag upplever heller inte att de skulle vara särskilt syltiga, däremot lite eldiga.

Flight B med sex viner med några år på nacken…

Vin 7:
Relativt ung färg med tät kärna. Initialt ganska sluten doft. Smaken är ganska häftig fruktattack, men inte så lång. Bra vin. Ingen aning om detta är en Ridge eller Seghesio?
Facit: 2002 Seghesio Home Ranch

Vin 8:
Upplever jag som lite äldre än vin7 med viss mognad i färg, doft och smak. Liten ”besk-örtighet”, fast god. Aning starkvinston. God, utvecklad mogen doft med lite russin och fikon. Mycket gott!
Facit: 2002 Seghesio Sonoma

Vin 9:
Tät röd färg med ännu tätare kärna, lite sediment. Bra doft med viss mognad och komplexitet. God, mogen smak med bra längd och liten bitterhet mot slutet. Gott!
Facit: 2002 Ridge Geyserville

Vin 10:
Tät färg, ganska knuten doft till att börja med, utvecklas efter ett tag och blir rätt komplex med frukter, en aning gräddkola men även lite örter. Smaken är mycket bra, lång och komplex. Framförallt efter ett tag kvällens godaste vin!
Facit: 2002 Seghesio Old Vine. Detta skulle jag gärna haft i källaren…

Vin 11:
Ganska tät färg, mogen doft, viss likhet med vin9. Mycket gott!
Facit: 2001 Ridge Lytton Springs

Vin 12:
Transparent röd färg med tegel, klart äldst, rätt så tydlig starkvinston. Rätt fin och komplex doft med tydlig mognad (gammalt läder, torkad frukt). God smak men upplevs vara i utförsbacken. Har lite svårt att stå upp mot de andra vinerna i flighten trots viss elegans.
Facit: 1994 Ridge Lytton Springs

Sammanfattning
En verkligt kul provning där jag lärde mig mycket om både Ridge och Seghesio. Extra kul att träffa alla ”vinarskallarna”:-)
Stort tack till Franko och Winepunker som ordnade; samt förstås till Dansken som bidrog med de flesta vinerna!
För fler och utförligare kommentarer se:

http://frankofilen.blogspot.com/2009/05/zinfandel-ridge-vs-seghesio.html

http://www.winepunk.net/WinePunk/Provat/Poster/2009/5/19_Bloggfolket_provar_Zinfandel.html