En studie i Syrah

 

Så var det dags igen, 7 vinvänner runt bordet och till slut 19 korkar, nästan alla Syrah.
Syrah-druvan odlas med framgång på många platser i vinvärlden, tanken med denna studie var att både skapa en geografisk översikt, samt prova olika åldrar och se om vi kunde lära oss lite mer om den omskrivna Syrah-tunneln. Lite mat fick vi också :-)

Vi inleder med att G75 häller ett blint bubbel i de nya, mycket trevliga Riedel Veritas champagneglasen. Jag är lite sen med både mat&dekantering, så hinner inte prova ordentligt, utan dricker mest - synnerligen god och elegant skumpa. Precis lagom utvecklad för min smak, glaset är snabbt tomt! 2002 Jacquesson (3,5 gram dosage och deg. Q1 2011, bra baksidesetikett). Synd att de slutat göra denna cuvée.

Första flighten med sex yngre Syrah, de två första öppna referensviner:

2012 Dom. Thalabert, Crozes-Hermitage, Jaboulet
Först lite knuten, sedan fin röd Syrah-frukt med försiktig fathantering. Gott och elegant, utvecklas hlea kvällen (91+).

2013 Te Mata, Bullnose Syrah, Hawke's Bay, Nya Zeeland
Större doft med mycket vitpeppar och lite mer fat. Lite ungt och spretigt idag, de flesta föredrar Dom. Thalabert (89-90+?)

Sedan blint:

2012 EQ Syrah, Matetic, Chile
Varmare och yppigare frukt, ändå inte slappt. Gott helt enkelt! Alla gillar i en mer rättfram stil, "svärmor skulle älska detta säger ngn" (90).

2011 Silice, Coursodon, Saint-Joseph
Här är bordet lite villrådiga, är det norra eller södra rhone? Finns en ljusare och varmare ton med lite funk som inte alla uppskattar. Jag (som vet vinerna) tycker det är kalasgott och rätt typiskt med animaliska toner mitt i rödfrukten och lite krossad granit. (91+).

2010 St Hallet, Garden of Eden Shiraz
Bordet överens, vi är i Australien, men det är ett snyggt bygge med bra syra och alkoholen på måttliga 13,5%. Gott och okomplicerat, lagom avrundat idag (89).

2010 Renaissance, Cornas, A. Clape
Detta är lillebror till Clapes 100 RP vin 2010 Cornas, gjort på samma sätt men med druvmaterial från yngre stockar. Behöver tid i karaff och glas - öppnar sedan upp med en verkligt skönt balanserad frukt och precis lagom animalisk funk. Godaste glaset i denna flight för mig (92+).

Som synes en mycket jämn öppning, där jag ändå upplever att bordet hittade rätt i ursprunget för det mesta. De unga vinerna var överlag goda och välgjorda, med bra druv-typicitet.

Tryffelpastan smakade bra till!

Sedan ett öppet mellanspel från göteborgs-K med två viner av annan ålder och klass:

1994 Hermitage, JL Chave
Denna hade vi förstås mycket höga förväntningar på, lite för höga visade det sig. Moget och utvecklat, men lite grönt och "kantigt". Svårt att beskriva. Gott, men ingen storhet. Jag upplevde att vinet blev långsamt bättre under kvällen, framförallt försvann en del av inledande kantigheten.

1991 Grange, Penfolds
Ett ikonvin som levererar! Djup, väldigt god, lite söt frukt och helt oklanderlig balans. Bara att klunka i sig (fast man bör förstås stanna upp och reflektera lite också :-). Ett av kvällens bästa viner utan tvekan. Sådär 95-96 i min bok.

Nu är varmrätten klar så vi äter barbecuelamm med två variationer på rotselleri, blomkål och spetskål. Jag har kokat en kålbuljong halva eftermiddagen (orsaken att jag var sen med övriga förberedelser). Det hela funkar utmärkt till vinerna.

Flight 2 medelålders Syrah - allt blint:

2006 Cornas, Les Ruchets Jean-Luc Colombo
Colombo är en av producenterna i Cornas med bäst rykte. Han gör vin i traditionell stil, men med en del ek. Här har vi ett exempel på ett vin som är lite i Syrah-tunneln. Det är lite spretigt och inte så charmigt idag, men potentialen finns där.

2006 Ch Ampuis, Guigal
Lite ljusare röd frukt och en doft "to die 4" med fina orientaliska kryddor, söt frukt och fat i harmoni. Lagom med både viol och baconfett. Har kommit ur tunneln och är riktigt gott idag! Kvällens vin för mig parallellt med Grange (95).

2003 RWT, Penfolds
Bra tryck i frukten, utan att bli klumpig eller "too much". Ändå inte ett vin som riktigt lyser eller står ut denna kväll, "bara" mycket gott (ca 92-93).

2003 Ojai, Syrah Melville Vineyard, Santa Rita Hills
Jag gillar detta skarpt, får nästan lite SQN-vibbar (även om frukten inte är lika tät). Mörkare frukt och mer fat, ändå i balans (tycker jag, bordet var inte helt enade). Lagom utvecklat att dricka idag (94).

2005 Le Sol, Craggy Range, Gimblett Gravels , Nya Zeeland
Jag har druckit detta vin två gånger förut, och då stod vitpeppardoften som en kvast ur glaset (andra gången tog jag det blint bara på den doften, så karakteristisk var den). Idag är det bättre balans, och frukten står i centrum (vitpepparn finns där). Flertalet runt bordet gillade skarpt, ett av kvällens topp-5 viner. Vi tyckte att det var rätt drickfärdigt, men producenter rekar lagring bortåt 2020. (94). Enda flaskan, synd, jag hade gärna druckit igen om ett par år.

2005 Amon-Ra, Glaetzer, Barossa Valley
Ben Glaetzers topppvin, Amon-Ra lämnar ingen oberörd. Över 100 år gamla Syrah-stockar i Barossa ger ett mörkt, yppigt vin med massiv frukt. En tungviktare på alla sätt. Gott, häftigt och ändå rätt balanserat i sin stil, men inte allas tekopp (92-93). Går säkert att lagra ett bra tag till.

Sedan blev det lite ostar och fyra viner till... men inga anteckningar.
Kan man då dra några slutsatser av denna studie i Syrah?

• Alla de unga vinerna gick fint att dricka idag - inga "tunnel-känningar"
• Medelåldern (10-15 år efter skörd) är en bra tid att dricka de flesta lite bättre viner - oavsett var de odlats
• Det görs riktigt bra Syrah, och vin med stor druvtypicitet på många platser i världen
• Norra rhone är ändå riktmärket för Syrah (åtminstone för undertecknad)

89 kr för 19/20 Decanter?

I juni-numret av Decanter finns en artikel om Syrah från Chile. Skribenten Peter Richards hävdar bla att druvan är på allas läppar i Chile idag, och att dess framtid är verkligt ljus. Ett av vinerna han provar är 2007 Mayu Reserva Syrah, från Valle del Elqui (det nordligaste vindistriktet i Chile), och hans betyg är 19 p (på Decanters 0-20 skala). 19p viner brukar sällan kosta under 1000 kr, om de ens går att få tag på. Årgång 2006 Mayu Reserva Syrah, Elqui finns på ett Systembolag nära dig med nr. 6699 och kostar 89 kr. Läge att prova? You bet! Särskilt som Chilensk Syrah (Chilenska viner över huvudtaget) är mycket sällsynta här hemma. Färgen är ganska tät, röd med stråk av purpur, doften är bra modern med en skön kombination av björnbär och viol, kryddat med lite peppar och animaliska toner. Smaken är mycket modern (kalljäst?) och fruktdriven, men också bra med fin frukt, mörk choklad, lite rostat kaffe och mörk lakrits. Tanninerna är som en sammetsfilt. Vinet utvecklas bra med tid i glaset och är nog som bäst efter ett par timmar, även om det inte är några gigantiska skillnader. Peter Richards tycker att vinet är "As close a Chile gets to the northern Rhone... grilled meat and black pepper... elegant...". För att jämföra så häller jag en slatt ung Crozes i glaset bredvid, och visst finns det likheter, men skillnaderna är större. Den unga Crozes är lättare, doften betydligt mer Syrah-typisk och smaken klart mer lingonsyrlig. Eftersmaken på vinet från Chile avslöjar även en viss bitterhet, som kan komma från lite för unga vinstockar, för mycket ek, lite överextraktion, för högt uttag; eller en kombination av allt detta. Lite synd, för annars är faktiskt vinet riktigt bra, inga 19/20 p kanske, men en 16 eller 16+, och helheten känns intressant nog för att prova igen, särskilt till uteätarsäsongen. Blir också kul att se om Systemet får in 2007orna om det är en bättre årgång. Någon annan som provat?

2005 Sancerre och tre röda

Söndag kväll, färsk torsk och räkor. Behov att snabbt leta fram ett gott, lite utvecklat vitt som kan passa till. Jag hittar ett vin jag tror är i utförsbacken under en snabb räd i förrådet, 2005 Grande Reserve Sancerre från Henri Bourgeois. Det blir pop'n'pour från ca 8 grader... och först händer inte mycket. Efter en ganska liten stund så får vi en rätt fin gröntonad färg, en relativt komplex doft och en finfin komplex, mineralig (nästan stenig) smak med rejält bra syra och en ljusgrön fruktkompott som bas. Efter en stund till får vi mer krusbär i doften. Faktiskt riktigt bra och tål säkert ett par år till på rygg för den som vill få en mer avrundad syra. Kul med Sancerre som levererar!

De tre röda då? Inga dåliga viner, men inte lika överraskande:

2006 Goedhart Syrah, AVA Red Mountain, Washington
Ett relativt nytt vin som letat sig till Sverige via Lars Torstensson och hans Terrific Wines. Ger en ovanligt bra balans mellan nya-världen mogen mörk Syrah-frukt, fint rostade fat, och lite gamla världen-elegans. Som en lite elegantare Ojai Syrah. Är dock lite spretigt i dagsläget, så jag lägger undan den andra flaskan ett tag.

1998 Ch Armailhac, Pauillac
En klassiker som smakar bra, hyggligt mogen Bordeaux, men denna flaska är ändå inget som skapar några flinande fånar. Antingen är vi för tidigt ute (eller för sent), eller så är 1998orna inte roligare än så här. 1996 Ch Rochemorin häromveckan var betydligt roligare.

2000 Ch Vignelaure, Coteaux d'Aix en Provence
Även detta är ett moget vin, med lite mer frukt än Armailhacen, men inte lika harmoniskt. OK, men inte mer. Tidigare smakprov har varit bättre (tex 2003an på Franska vindagen i höstas:
http://vintresserad.blogspot.com/2009/10/franska-vindagen-17-oktober-2009.html)

Tilbud

Tidigare i somras besökte vi familjen A. i Malmö. Det var (som alltid) mycket trevligt, med mycket god mat och trivsam samvaro mestadels kring det stora bordet på uteplatsen. Kul att se att barnen som inte sett varandra på ett år ganska snabbt finner kompisen och sedan är som bortblåsta. Lille I. som just fyllt 1 år och gått ca 1 månad kräver dock passning på heltid. Med lite tur med logistiken så lyckas vi få till ett besök på Philipson Wine i Kokkedal. Det är en dansk vinhandel som nästan är som ett mellanting mellan en partihandel, en riktig vinbutik och ett slags lågprisbutik! Där finns viner mellan 40 DKK och många tusen DKK; allt bör handlas lådvis och endast på Tilbud om man betalar med SEK. Vi får med oss ett antal lådor hem som sedan provas.

Anledningen till att det blev just Philipson Wine stavas:

2000 Lamothe-Cissac, Haut-Medoc
Vi drack detta vin i våras (inköpt på Kastrup för ett antal år sedan) och blev lyriska! Just sådan mogen bruks-Bordeaux som vi så ofta efterlyst. En låda inhandlades till det utmärkta priset 80 DKK/fl, ca 120 SEK. Vi har sedan druckit fyra buteljer med likartade (men inte 100% konsistenta) intryck. En medelfyllig arketypisk medelklass-Medoc från ett bra år med just nu perfekt mognad. Lite svartvinbärsfrukt, lite salmiak, mognadskomplexiteten sitter främst i doften (drick gärna inomhus) och en hyfsat lång, elegant, matvänlig eftersmak. Detta gillade farfar allra bäst! Rekommenderas varmt till alla som gillar denna typ av Bordeaux och kan (vill) konsumera en låda under 2009-2010. Hade det funnits i Sverige för under 200 SEK hade jag köpt en låda också.

2004 Renato Ratti Marcanesco, Barolo
Priset hos Philipson var 130 DKK (ca 195 SEK). 2005an släpps i höst på SB för 343 SEK...
I dagsläget är vinet lite knutet, men inte vrångt utan rätt trevlig frukt och helt OK matvin. Klart mer tillgängligt än Voerzios La Serra som kom på SB i våras. Karaffera gärna, även svärmor gillade detta!

2006 Le Quintessence, Ch Pesquié, Cotes de Ventoux
Fint Syrah-dominerat från södra Rhone. Bra frukt och hyfsat tillgängligt redan nu, men förstås lite endimensionellt. Bör nog lagras ett par år. 80 DKK / 120 SEK på tilbud känns väl motiverat.

1989 Burmester Vintage Port
Detta var en chansning. 1989 är inget stort vintage-år. Faktum är att jag inte känner till någon annan producent som deklarerade 1989. Burmester är en relativt liten producent, men med rimligt gott rykte. Varför då köpa 12 flaskor? Ni har redan räknat ut det... Tilbud. Nedsatt från 360 DKK till 170 DKK / flaska om man köper 12. 255 SEK för en flaska mogen Vintage Port var ett tag sedan man såg... altså chansade vi. Det visade sig vara ett gott drag, vinet har en typisk brun-röd färg, en stor innehållsrik doft med nötter, russin, torkad frukt, choklad mm. Smaken är bra med fin syra och bra längd. Inte den allra bästa Vintage jag druckit men likväl mycket gott!

Sammantaget ett bra byte från Tilbuden hos Philipson Wine! och Stort Tack till P&C för en jättetrevlig vistelse!

Cote-Rotie Les Becasses 2000 (Chapoutier)

Ikväll hade vi tänkte en liten provning m Shiraz resp. Shiraz/Viogner från gamla resp. nya världen. Lite sjukdom satte dock stopp för det, men vi ville gärna prova denna Cote-Rotie som fått vila i källaren några år. Inköpt på SB ca 2004 för ca 260-300 SEK. Doften ur flaska och karaff är lovande, men knuten. Färgen är klarröd, drar åt det oranga hållet och relativt genomskinlig. Inte helt olik en Barolo. Doften är till en början klart knuten, men efter en timme öppnar den sig och blir God! Medelstor, många fina aromer (kaffe, citrus) och en lätt parfymerad (ros?) doft som jag verkligen associerar med Cote-Rotie! Smaken är lätt, elegant, lång, med fin syra kvar. Tanninerna är i bakgrunden, ett utmärkt matvin. En gnutta fat finns i doften, men varken charkuterier eller tjärpastill, utan en lättare upplevelse av vin, lite röda vinbär (syran), och en blommig, kryddig doft och smakkombination, lite "sirligt". Mycket gott för den som gillar stilen. Vinet känns helt moget, även om det säkert överlever något år eller två till. Kontrasten till gårdagens Aussie från d'Arenberg är påfallande. Blint hade jag gissat på en medelstor Bourgogne, från en traditionell producent.

PS. Kvällens musik har några fler år på nacken, "Anita Baker - Compositions" från 1990. 80-tals soul med kvalite och en grym pipa! DS

Crozes-Hermitage Les Launes 2005 (Delas)

Kycklingpasta och onsdagskväll, en halva rött vore väl inte fel? Vi tog fram en Crozes som fått många goda omdömen. Vi har tidigare druckit 2000 och ngn mer årgång (från helbutelj) men aldrig blivit helt övertygade. Denna kommer också direkt ifrån "källaren" och är lite för kall (11-12 grader) och inte luftad. Färgen är blåröd och det doftar Syrah med stort S! Mörk, röd frukt, tjärpastill och kanske lite örtkrydda, lovande... De första klunkarna är alldeles för kalla. Vinet får värma på och lufta medan maten går klart och läggs upp. Doften utvecklas och blir lite bättre; smaken likaså, men syran är fortfarande lite väl hög och inte så fina tanniner som jag hoppats på. Lite snipigt helt enkelt. Men helt OK som matvin en onsdag. Efter 3 timmar i glaset kvarstår de flesta intrycken.