Visar inlägg med etikett Australien. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Australien. Visa alla inlägg

torsdag 31 oktober 2013

VinUnics nya höjdare

 
Stefan, Claes och Cattis samlar ihop ett gäng vinnördar en kväll på kontoret för att prova (främst) nya årgångar av ett antal höjdare ur VinUnics (ansenliga) vinportfölj. Vi inleder med goda små smörrebröd och Roederer på magnum (mycket bra redan idag).

Först ut - fem vita:

2006 Pazo de Senorans Seleccion Anada
100% kvalitets-albarino, 30 mån på jästfällning och ståltank. Lång, snygg och elegant med lagom utveckling (89-90)

2007 Pewsey Vale Contours Riesling
Skruvkork, lagras alltid ca 5 år innan release. Väldigt typisk aussie-riesling med lime och lite gummiträd. Kalk, päron. Mycket bra längd, balans och fin syra. Kanske inte lika dansant eller mineralisk som sina tyska kusiner - likväl upplever jag detta som riktigt bra! (90-91)

2012 Rossj-Bass Chardonnay, Gaja
Ung, aromatisk men svårdefinierad doft. Utvecklas en hel del i glaset. Någon säger "Viognier" på näsan, och det är lite åt det hållet. Sedan diskuterar vi om det verkligen är 100% chardonnay, eller kanske lite inblandning av sauvignon - vilket skulle förklara doften. I munnen är det ungt och lite spretigt... blir nog bra med lite tid på rygg, men inte helt min påse idag (88).

2011 Ridge Estate Chardonnay
Omedelbart mycket god! Fin frukt och skön syra, rätt typisk kali-chard med en del fat - men de är väldigt snyggt hanterade. Dock en aning spretig jämfört med nästa vin... (91)

2010 Monte Bello Chardonnay, Ridge
Gaah - här händer det. Ännu lite fylligare frukt, en mjukare och skönare attack och munkänsla, och härlig längd. Riktigt bra kali-chard (93+)!


 Vidare till 8 röda:

2009 Barbaresco, Gaja
Ung och knuten upplever jag. Fina nypon och rosor på näsan, men blyga. Finkorniga tanniner och utvecklas fint i glaset. Har bra potential, men lever inte upp till sin prislapp idag (90+?).

2008 Sperss Langhe, Gaja
Här finns lite mer "tryck" i nebbiolofrukten, och en del (snyggt använda) fat. Det är lättare ett känna potentialen, detta kommer att bli bra för alla som vill ha (relativt) modern nebbiolo av toppklass (92++)

2010 Monte Bello Cabernet, Ridge
Samma "Gaah - vad bra detta är!" som på sin vita systervin ovan. Grymt gott idag - och grym potential. Precis så här vill jag ha min cali-cab. Kvällens vin för mig! (95++)

2009 Nicasia Malbec, Catena
Tillgänglig, vaniljfatig, sammetsfruktig och helt enkelt smarrig höghöjdsmalbec. Söta, mogna krossade björnbär. Det vin som är rätt av "gott!!" idag. Sitter nog perfekt till grillen våren och sommaren 2014 (91-92)

2009 Adrianna, Catena
Den andra av vingårdsmalbec-vinerna som har ännu lite tätare tvinnad frukt och koncentration, men bjuder inte alls upp till dans på samma sätt denna kväll. Behöver tid på rygg. (90?)

2009 Nicolas Catena Zapata
"Estate-blend" med en stor andel Cabernet - och det märks. Mer koncentration, cassis, kaffe, ek och tanniner. Häftig idag - men långt ifrån drickfärdig. Potentialen finns där! (92+)

2009 La Mouline, Cote Rotie, Guigal
Underbart att få prova ett av LaLaLa-vinerna från toppårgången 2009. Den är dock lite svår (flera runt bordet tycker inte den beter sig som den skall). Jag häller fram och tillbaka ett par gånger och ger vinet mycket luft. Det hjälper en hel del - och får sedan en intensivt och häftigt vin med örter, kött, animaliska toner, peppar och en hel del baconfett. Behöver lång tid (svårbedömt: 92 idag, potential till minst 96)

2007 The Armagh Jim Barry Shiraz
 En massiv doft av björnbär, björnbärslikör, mynta och vanilj. Svår att motstå eftersom den är så omedelbart god och välgjord i sin super-aussie-stil. Ett annat topp-grillvin, som gissningsvis är lika gott sommaren 2014 som 2024 (93).

Till sist tre bubblande nyheter från Roederer:

2007 Millesime
Riktigt bra och fräsch med en hel blanc-de-blanc känsla (gröna äpplen, brioche) - men vinet är normalt gjort på 70% pinot. Den blockerade malon ger hög upplevd syra och fräschör. Gott att dricka idag och ett antal år framåt, men ingen långliggare skulle jag tro (91-92).

2008 Vintage Rose
2008 omnämns ofta som ett kanonår i champagne, så detta borde vara bra. Men jag går inte igång på vinet - som ofta har jag lite svårt för rosechampagne. Det blir på något sätt varken hackat eller malet. Andra runt bordet var klart entusiastiska.

2006 Cristal
Skyhög syra, tät och knuten frukt, balans - alla byggstenar till ett stort vin finns här. Behöver minst fem år på rygg (92-96).

En härlig avslutning på en verkligt trevlig, god, lärorik och "nördig" kväll! Sista munnen tar jag dock från 2010 Monte Bello Cabernet för att ha kvar smaken i munnen när jag vandrar hemåt i höstmörkret. Stort tack till Claes, Stefan och Cattis!

PS. Fler intryck att läsa:
http://barolista.blogspot.se/2013/10/vinunic-pours-some-fine-wines.html
DS

söndag 5 oktober 2008

Höstmiddag med viner från Bordeaux



Vi har A’s studiekompisar med respektive på middag och vinprovning. Serverar kalvstek med kantarellrisotto, rödvinssky och en sallad på haricort verts, tomater och rödlök. Efter det en ostbricka med fikonmarmelad och hembakt Pain de Epice. Kvällen inleds med en liten provning. Alla vinerna öppnas i god tid, och vin 2 och 3 får 1 timme i karaff.

Vin 1:
Röd färg, ganska stor doft. Upplevs ganska tät, god och relativt lättdrucken, särskilt i jämförelse med Vin 2 och 3.

Facit: Camberley 2003, Cabernet-Merlot, Stellenbosch

Vin 2:
Mörk röd, tät färg. Till en början lite knuten doft och smak med lite mörk, bitter choklad. Gott, men ingen favorit utan mat.

Facit: Haut-Carles 2004, Fronsac

Vin 3:
Röd färg, medelstor doft, ganska mogen och med viss komplexitet. Någon säger ”dill”, en annan "strävt trä". Smaken är ganska sträv till att börja med, absolut ett matvin.

Facit: Ch Maucaillou 2000, Moulis

Vin 4:
Mörk rödblå tät färg. Stor doft med svarta vinbär och lite mint. Stor, lättgillad smak med samma svarta vinbär, mint och lite läder. God mogen Aussie-cab. Lätt att dricka även utan mat.

Facit: Grant Burge Shadrach 2001, Cabernet Sauvignon.

Innan maten, dvs med ganska kort tid i karaff/glas så är Vin 1 de flesta favorit, även om vi har klara misstankar att Vin 2 och 3 kommer att bli ganska mycket bättre till maten. Till maten (efter ca 1,5 timme i karaff/glas) så är det en fråga om personlig preferens, några föredrar 1, några 2 och någon 3. Vin 1 tar å ena sidan slut först, å andra sidan lämnar det minst kvardröjande doft- och smakspår i minnet. Haut-Carles utvecklas hela kvällen och efter en 6-7 timmar är vinet mycket gott med en lång, mycket god smak av modern vinmakning från högra stranden och en tydlig (jättegod) chokladton. Vintresserad är ju trots allt ändå en ”sucker” för mogen Medoc, och efter ca 3 tim så levererar Ch Maucaillou en mycket god medelklass-Medoc med finkorniga tanniner, lite stall, lite apelsin, svarta vinbär, lite tobak och en aning kola. Mycket gott, långt och balanserat. Haut-Carles är något helt annat; modernt och förföriskt. Sammantaget fyra mycket goda och sinsemellan ganska olika viner som alla dock levererar på en hög nivå.

Till ostarna kommer även en halva 1988 Taylors Quinta de Vargellas fram. Det smakar bra, sirligt och moget men bottensatsen har inte lagt sig ordentligt (trots över 2 dygn i upprätt läge) och de 4 rödvinerna har både höjt stämningen och möjligen sänkt perceptiviteten något, så portvinet kommer inte riktigt till sin rätt. En mycket trevlig och smaklig kväll!

fredag 19 september 2008

Vasse Felix Heytesbury 2003

Omkring lunchen, som intas i Täby Centrum efter en shoppingtur på jakt efter diverse höstkläder till barnen, piper det till i telefonen: "You've got wine". Efter att ha avlämnat familjen hemma vänds kosan mot Mörby C och där hämtas bla några flaskor Vasse Felix Heytesbury 2003 upp. Vinerna beställdes för drygt två veckor sedan... ibland är inte SBs logistik så logisk. Vi drack vinet på restaurant i somras och var mycket positiva. Nu har SB sänkt priset från 395 till 310, fortfarande ganska många SEK för en flaska jäst druvjuice :-). Vinet kommer från Margaret River i Västra Australien och är firmans ”prestige-cuvee” och består av Cabernet Sauvignon, Malbec och Shiraz.

Efter en stunds vila (i förrådet) så öppnar vi flaskan en dryg timme innan vi skall äta, och det hamnar i karaffen ca 30 min innan maten står på bordet. Färgen är djupt röd med inslag av purpur, doften är stor från början med svarta vinbär, rostat kaffe, björnbär och fina (dyra) rostade fat. Smaken är likadan! Stor, öppen, lång smak med finfin svartvinbärsfrukt (aningen söt, men inte alls syltig) och mycket bra längd. Elegant. Tanninerna är verkligen ”fine grained”. I eftersmaken är inslaget av kaffe mycket tydligt. Inte alls svårt att förstå sig på, det är ett jättegott vin helt enkelt! Saknas då ingenting? Kanske kunde vara en aning komplexare, och den tydliga svartvinbärsfrukten passar inte alla, men som sagt, mycket gott!

söndag 17 augusti 2008

3 x ”Also sprach Zarathustra”



Årgången är altså 2001, och det första vinet är faktiskt en aning bombastiskt, men inte så farligt: 2001 Grant Burge ”Shadrach” Cabernet Sauvignon är firmans prestige-cabernet och i årgång 2001 kommer frukten till 60% från Coonawarra, 18% Barossa och 22% Adelaide Hills. I senare årgångar (tex 2005) väljer firman helt och hållet frukt från Barossa. Skälet till det är okänt, men vår erfarenhet är att Coonawarra och Margeret River är de säkraste korten för Cabernet-frukt, medan Barossa oftast är i varmaste laget. Nåväl, 2001 hittade vi på SB nyligen och chansade helt enkelt, ibland är det kul! Vinet fanns på Passagen med nr. 99315 för 219 SEK. Färgen är tät och huvudsakligen röd, med både purpur och tegel (hur funkar det kan man undra?) finns också. Doften är som väntat mycket stor och innehåller rostade fat och fin mörk frukt, främst svartvinbär. Smaken är mycket fyllig och lite komplexare än doften. Mycket gott tycker alla runt bordet.

Nästa butelj är något helt annat, och ändå inte, en 2001 Sémeillan Mazeau, Listrac Medoc, Vignobles Jander (inköpt i Åbo för ca 15 EUR på rekommendation från personalen, även det lite av en chansning altså). Både firman och slottet är okända för oss, och inte så mycket vägledning på nätet. Vi gissar dock på en ganska stor andel Merlot i blenden... här har vi en lite klarare röd färg med tegelkant, en medelstor jättegod komplex doft och en förnämligt god, balanserad och komplex smak med bla lite tobak, russin/katrinplommon och exotiska kryddor... och en aning ”god funk”. Riktigt bra för bara 15 EUR! Vi har druckit en del från Listrac, men kan inte minnas något Listrac-vin med samma fina komplexitet. Rekommenderas varmt!

Det sista vinet öppnas en kväll senare och inköptes på SB för något drygt år sedan (ca 250 SEK, minns ej exakt) och är 2001 Mondot, St Emilion Grand Cru altså andravinet från toppslottet Troplong-Mondot. Det har en ovanligt hög andel Cabernet, och här finns en fin röd färg, en god medelstor doft med röd frukt och lakrits. Både tanninerna och syran är ganska tydliga fortfarande. Precis lagom slankt och drickvänligt (precis som kusinen från Listrac), men blir kanske ännu bättre med ytterligare något år eller två på rygg. Vintresserad föredrar Listrac-vinet, medan A. tycker att Mondot är lite fräschare.

Vintresserad i Österled



Sista veckan på semestern ville vi göra en familjeresa och valde att åka Silja Line till Åbo för att gå på Muminvärlden med barnen, bo på hotell samt utforska Åbos restauranter (och testa att äta middag på restaurant med barnen... ett hittills ganska oprövat koncept). Silja har ju ett rykte om att även ha bra viner ombord, mer om det senare. Muminvärlden i Nådendal är ett trevligt utflyktsmål för en dag, det ligger fint på en liten ö och man har vattnet nära mest hela tiden. På kvällen har vi bokat bord kl.18.30 på ”Bryggerirestaurangen Koulu (Skola) är Finlands största bryggerirestaurang med en tillverkningskapacitet på 170 000 liter öl per år (http://www.panimoravintolakoulu.fi/svenska/mainsve.htm)”. De har även vinstuga, ligger bara 5 min från hotellet och verkar trevliga! Vi börjar med varsitt glas sommaröl som smakar bra medan vi funderar på mat och vin. Ingen märkvärdig vinlista, men Château Yon-Figeac, 1998 Saint-Emilion Grand Cru Classé för 38 EUR blir ett ganska självklart val. Korken är i perfekt skick, och smakprovet bra (om än lite varmt så vi ber dem kyla vinet en stund och det ordnas smidigt). 1998 är generellt en mycket bra årgång på högra stranden och de 98or vi druckit därifrån har varit utmärkta (se tex Canon-de-Brem 1998). Kvällens slott har dock senare klassats ned till Grand Cru, så förväntningarna är lite osäkra. Vinet är dock alldeles utmärkt! Fin, mörkröd färg med tegelkant, mogen medelstor doft med god plommonlik Merlot-frukt och en lång, komplex synnerligen god smak.


Nästa kväll hamnar vi på Änglarestaurangen (http://www.enkeliravintola.fi/index_swe.html), här är ambition och prisnivå lite högre. Vi väljer ”dagens fångst från Åbo salutorg” som visar sig vara många, fina aborrfiléer stekta i smör, serverade med nypotatis (även den i smör) och en dill-grädd-smörsås. Alltsammans är mycket gott och en rejäl mättat-fett-kick (!). Till det dricker vi 2003 Chablis 1er Cru Montée de Tonnere, från Domaine Jean Collet & Fils. Vi har inte provat vin från familjen Collet förut, men hemsidan är informativ:
http://www.domaine-collet.fr/uk/histoire.html

Man skriver även om sin Montée de Tonnerre:
” The vines of our Montée de Tonnerre are situated on the right of the Grands Crus, on the right bank of the Serein, and enjoy an optimum South-West exposure. These vineyards stand on white to light-grey soils, not very stony, with a kimmeridgian subsoil. Small terroir but high quality of wine, the most complete Premier Cru, because it possesses all elements : a mineral as well as a floral side, round with a rich opulence.”

2003 är ju ett varmt år med ofta atypiska viner med låg syra och i värsta fall ”fläskiga”. Kvällens vin har en avrundad syra och är mogen att dricka, det smakar hursomhelst alldeles utmärkt till de fina fiskarna och allt smöret!

Sista kvällen är det middag hos Silja och vinlistan är tyvärr inte alls så intressant som jag hoppats på. Antingen så har Silja sina bättre viner på Helsingforsbåtarna, eller så har man helt enkelt sänkt ambitionsnivån. Vi hittar iallafall en 2004 Penfolds 407 Cabernet Sauvignon som visar sig smaka utmärkt. Fin djup färg, stor god rostad doft med kaffe och svartvinbärsfrukt (skolboken för Cabernet) och en lång, god smak. Möjligen lite väl strömlinjeformad. Helt befriad från ”funk”. Det blev även två sådana flaskor från butiken ombord i bagaget. Sammanfattningsvis en mycket trevlig resa, och det gick bra med barnen på restaurangbesöken, så länge man startar tidigt och ser till inte försöka äta för många rätter.

PS. Kolla gärna in Gilles Collets imponerande mustascher (eller vad det kan heta...) en person med sådan integritet borde göra gott vin!

PPS. Finländska Alko har ett smalare och bitvis lite dyrare sortiment, men vi handlade i alla fall 2 2005 Ch Camensac för ca 27 EUR och 2 Sémeillan Mazeau, Listrac för 15 EUR, se även posten 3 x Zarathustra... DS.