Paul Draper är en levande legend inom vin. Följaktligen tog jag chansen att få höra honom och dessutom prova några Monte Bello så fort det var praktiskt möjligt efter att inbjudan från VinUnic kom. Det var en mycket välsmakande och trivsam lunch, och verkligt roligt att höra Pauls berättelser om firman, vingårdarna, och filosofin som ju känns helt modern idag - eftersom det handlar väldigt mycket om en "hands-off" eller "non-intervention" vinmakande. Sköt om vingårdarna, plocka frukten vid rätt mognad, sortera noggrant, minsta möjliga svavel, jäsning till rimliga alkoholnivåer. Dessutom en extremt bra policy att redovisa allt på flaskans etikett! Det är nästan så man köper vinerna bara av den orsaken. Utöver det en rimlig policy vad gäller pris, vilket innebär att priserna på vinerna varit i stort sett konstanta de senaste 10 åren. Här följer mina kortfattade intryck av vinerna:
2001 Estate Chardonnay
Rik frukt, bra syra, snygg och helt enkelt mycket god! Jag trodde först att vi hade Monte Bello Chardonnay i glaset. Upplever att denna årgång har bättre balans än tidigare årgångar som ibland var lite baktunga.
2011 Lytton Springs
Söt och lite vaniljiga fat. Inte helt integrerad ännu. Lovande.
2011 Geyserville
Lite mer struktur och syra än Lytton Springs, behöver en del luft. Kommer att bli kalasgott.
2001 Geyserville
Jag upplever att denna håller ihop bra, visst finns där både lite starkvinstoner, läder och lite "fruktkompott" - men gott är det. Samtidigt skulle jag inte spara det längre.
2010 Estate Cabernet (hette förut Santa Cruz Mountains)
Kommer att bli mycket bra (vi drack en 2004 SCM alldeles nyligen som var helt lysande).
Monte Bello Cabernet
2012 (fatprov)
Rik och solbakad primärfrukt, blir säkert mycket bra. Svårbedömd, som fatprov nästan alltid är.
2011
Som väntat inte helt ihopkommet ännu, det spretar en del. Men frukten, kryddigheten (jag fick en del Petit Verdot känsla). Rejäl struktur - blir säkert också mycket bra med en 7-8 år på rygg.
2009
Ung och God!
2006
Ganska mycket tannin och syra, initialt knuten - vecklar ut sig i glaset. Sista klunken är riktigt bra med finfin komplexitet (ca 93-95). Jag skulle nog ändå vänta minst ett år med att dra en kork på hemmaplan.
2005
Wow! Bara så otroligt gott - här är allt i balans. Min anteckning är extremt kort "sublimt gott"! (94-97). Utan tvekan mitt val denna lunch - jag går till och med och frågar om man kan få en slurk till... det händer rätt sällan.
2004
Ojdå, lite knepig. En annan flaska var korkad - men den jag fick ur var nog OK (även om smaken hade lite metallisk bitterhet som TCA kan vara orsak till). Dock så tyckte jag inte att det blev varken bättre eller sämre efter en dryg timme i glaset - och TCA brukar alltid bli klart sämre med luft. Hursomhelst inte alls lika gott som de andra glasen, vilket känns oroväckande då en av mycket få Monte Bello i förråden är just en 2004.
Stort tack till Paul Draper och Cattis & Co på VinUnic för en verkligt unik möjlighet att få höra en legend berätta och dessutom ha flera årgångar av ett legendariskt vin i glasen!
Utförligare noter finns här:
http://www.winepunk.net/files/1ff64c262f4d57eaeebcee53619e683c-214.html
http://barolista.blogspot.se/2013/06/lunch-tasting-with-paul-draper-six.html
Och lite äldre noter här:
http://vintresserad.blogspot.se/2011/06/ridge.html
tisdag 2 juli 2013
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar