2004 Branaire-Ducru, Saint-Julien

Lördag kväll, inga gäster, oxfile på menyn och relativt lugn och ro. Dags att prova ett vin jag väntat på - 2004 Branaire-Ducru från favoritkommunen Saint-Julien. Saint-Julien kallas ibland arketypisk claret, och håller en jämn och hög kvalitet. Inga riktiga "powerhouses" (med undantag för Las Cases), inga snipiga bottennapp. Även de enklare vinerna (du Glana, Gloria etc) brukar alltid leverera en bra vänstra-stranden-Bordeaux. 2004 är bara sex år gammalt, men årgången har hittils visat på bra drickbarhet med balanserade tanniner. Vi korkar upp och karafferar ca 1 tim. Färgen är klart röd med en mörkt brun ton. Doften är medelstor och lite varierande, i ena stunden lite knuten, i nästa hyfsat öppen och visar på en början till Saint-Julien komplexitet. Vinet smakar mycket bra, särskilt med mer luft och då ger det en skön, läskande, matvänlig bukett av vinbärsfrukt, mörk lite bitter choklad, ganska hög syra, lite ceder och blyertspenna. Längden är bra, det är syran som sitter i längst. Man kan ana att det kommer att bli ett elegant och harmoniskt vin, då krävs lite mer tid på rygg, säg runt 2012. Vinet går förstås utmärkt bra att dricka idag också (91).