Blu denti da Italia

När man kommer hem efter den italienska vindagen (trevligt anordnad av Nordic Wine Institute) och tittar sig i spegeln är det inget tvivel om att man provat en del tannin- och pigmentrika rödviner, tänderna är ill-blå-svarta!

Italien är ett oerhört varierat vinland, ur alla perspektiv: geografi, geologi, klimat, druvsorter, vinodlingsteknik, vinmakningsteknik etc. Att försöka få med allt på en provning under en eftermiddag är omöjligt. Om man dessutom har en tid att passa för att hämta barnen i skolan&dagis blir det ännu mer omöjligt. Jag vill gärna prova på bredden för att:
- prova nya årgångar av gamla favoriter
- prova viner jag känner till, men har begränsad erfarenhet av
- prova helt nya viner (tillbaka i ”lära och utforska stadiet”)

Det blir därför en lätt oordnad vandring mellan importörerna och deras omfattande utbud. Här följer en snabbgenomgång av det mest intressanta. Poängen är grovt tillyxade på en 0-20 skala för en snabb jämförelse mellan vinerna som provats denna eftermiddag.

Vingruppen (VinUnic, Vinovum, Wineworld, The Wineagency)
Lockar med ett ordentligt utbud av både gamla favoriter och spännande nyheter.
2006 La Grola, Allegrini är mycket bra med härlig körsbärfrukt och fina syror. Bästa årgången jag provat (15-16).
2007 Gaja Sito Moresco smakar också bra, men faten är lite förgrunden idag (15).
2006 Rocca Guicciarda, Chianti Riserva. En klassiker i ny bra årgång. Bra, men tanninerna från faten och en lite tung körsbärsfrukt. Kan bli bra. (15?)
2005 Castello di Brolio, en annan klassiker i en lite mer varierad årgång. Smakar dock jättebra idag med härlig drickbarhet och lättflytande frukt. (16+)
2007 Mediterra (Poggio al Tesoro), instegsvinet med fin, ung körsbärsfrukt och bra syra. Kanske en aning tunn. (14+)
2005 Sondraia, bra stram Bordeaux-blend. Här är 2005an stramare än 2006an (tvärsemot skillnaden ovan). (15+)
2006 Sondraia, lite mer frukt än 2005an. Mycket bra och fin balans. Går att dricka idag, ännu bättre om ett par år. (16+).
2005 och 2006 Dedicato a Walter. Poggio al Tesoros prestigevin. Stramare och tyngre frukt. Inte bäst idag, men vänta några år... särskilt 2006an kommer nog att bli mycket bra. (17?)

Sedan stannade jag hos Spendrups vin som relativt nyligen utökat den italienska portföljen en del.

2006 Nippozano Riserva, mycket bra Chianti med fin balans (frukt-syra-tannin) utan att ek eller annat får ta överhanden. 129 kr i BS känns klart rimligt (15-16).
2004 Montesodi Riserva, ännu bättre vingårdsbetecknad Chianti, med mer mognad och utveckling och ännu bättre tryck i körsbärsfrukten. Ca 340 kr ex.moms till Restaurang (16-17).
2004 Castelgiocondo Brunello di Montalcino, bra Brunello-karaktär utan att bli alltför trä&läder-orienterad (16).
2005 Lamaione IGT. Frescobaldis 100% Merlot prestigecuvee. Det är riktigt gott, med härlig lång söt Merlot-frukt, sammetstanniner, syra och längd i harmoni. (17)

Provar även en 2004 Montsclapade, en Cab-Merlot-blandning från Friuli. Den är rätt bra, men lite grön.

Två viner från ”Luce” är rätt bra, men kanske lite väl stylade.

2004 Brunate Barolo, Villa Giada är däremot mycket lyckad med redan drickbar Nebbiolo-frukt (rosor och tjära i skön förening), ganska sträva (men inte omöjliga) tanniner och en syra som skär igenom det mesta, ett Matvin förstås. (17)

Feudo di San Gregorio, Kampanien
Rubrato 2007, öppen och tillgänglig körsbärsfrukt (även röda bär), bra unga syror och lagom häftiga tanninner, bra! (Aglianico 16+)
Serpico 2004, mörkare och tuffare, lite fatdominerat i dagsläget, men kanske mer lagring gör det ännu bättre (Aglianico och franska fat 16+)
Patrimo 2005, här stiger ett mörkt mullrande ur glaset, med rostat kaffe och svart frukt. Inte så tillgängligt precis, men med potential (Merlot 16+ idag, potential 17-18?)

Hos Miguel Torres Sverige provar vi en del viner från Pio Cesare, Piemonte
L´Altro 2008 DOC Piemonte, ok icke-ekad Chardonnay. Rätt bra
Pio di Lei 2006, DOC Langhe, bra, men lite för mycket fat?
Dolcetto d´Alba 2006 DOC, god och okomplicerad Dolcetto
Barbera d´Alba 2007, DOC, bra, rätt traditionell Barbera
Barbaresco 2004, DOCG, ahhh – detta är verkligt bra! Relativt ljus transparent färg, härlig komplex doft och en lång smak med alla Nebbiolo-komponenterna på plats. Min favorit hos Pio (17)
Barolo 2004, DOCG, bra (förstås), men lite väl mycket tannin idag, särskilt efter Barbarescon som på inget sätt saknar tanniner.
Ornato Barolo 2003, DOCG, ännu mer tannin (mer av allt).
Il Bricco Barbaresco 2004, DOCG, en inte helt felfri flaska, tyvärr. De skulle få in fler flaskor senare på dagen. Vore kul att höra/läsa om någon annan som provat och jämfört med den vanliga Barbarescon.

Johan Lidby har många pålitliga producenter, vi provar ett par:

Mazzei, Toscana
Fonterutoli Chianti Classico 2007, en verklig klassiker på SB! Bra även i årgång 2007, lite lättare men fin balans ändå (15+)
Castello di Fonterutoli, Chianti Classico 2006, och här får både frukt och fat en extraskjuts, men de hänger ihop fint och smakar bra idag (16+)
Tenuta Belguardo, IGT Maremma 2006, bra men här är faten lite dominerande tycker jag.
Zisola 2007 (Sicilien), en kul upplevelse med bra och fräsch rödfrukt (Nero d’Avola) (15+)
Rött Doppiozeta 2007 (Sicilien), också bra, mer fat och här får Nero d’Avolan sällskap av Syrah och Cabernet Franc.

Vidare till producenten La Brancaia, Toscana
Brancaia TRE 2007, instegsvinet gjort på tre druvsorter Sangiovese 85%, Cabernet Sauvignon 8%, Merlot 7%, från tre olika vingårdar. OK, men lite tunn i mitten.
Brancaia Chianti Classico 2005, bra.
Brancaia Ilatraia, IGT Maremma 2005, klart bäst av den schweiziska familjen Widmers viner idag upplever jag. Druvblend med Cabernet Sauvignon 60%, Sangiovese 30%, Petit Verdot 10% och 18 månader på 50% ny ek, men här klarar frukten det fint. Ett av dagens viner (17+)

Även ett smakprov av 2006 Vino Nobile di Montepulciano från Poliziano, det smakade bra, verkligt bra för de ca 190 kr vinet kostade i december. Återigen är det balansen där frukten klarar eken som tilltalar mig.

Importören Enjoy har sitt ursprung i Italien (Enosvezia om jag minns rätt), och följaktligen en portfölj med både bredd och djup. Här provas bla. Fontanafreddas Barolo Vigna La Rosa 2004, bra och balanserar fint mellan tradition och nutid. Även 2000 Riservan svischar förbi, men inga noteringar. Vi satsar istället på La Spinetta, först ett par Barberor, som alla är fräscha och bra. Gallina och Bionzo är klara steg upp med mer frukt och komplexitet. Pin (blandad med Nebbiolo) smakar också modernt och gott. 2007 Langhe Nebbiolo är som väntat bra, nya Barbarescon Bordoni 2006 är redan mycket bra med mer strävhet, komplexitet och längd jmf Langhe. Sedan de tre tungviktarna, vingårds-Barbaresci:
Barbaresco Starderi 2006, riktigt riktigt bra, här åker mungiporna starkt uppåt (18?) Alldeles för ung förstås, men faktiskt riktigt drickbar ändå (om man tål tanninerna). Bäst av de tre med ett uns. Barbaresco Valeirano 2006 är något stramare, och Gallinan något lättsammare. Ett smakprov av Barolo Campé 2004 visar potentialen, men tanninerna är fortfarande något i hästväg. Sammantaget en imponerande uppvisning i modernt vinmakeri från Piemonte, utan att helt frångå tradition eller vingårdslägen. Tyvärr syns detta på prislapparna (800-900 kr flaskan för vingårds-Barbaresci).

Vinovativa satsar (som alltid) på mindre producenter med tydlig ambition. Renato Rattis 2005 Barolo Marcenasco är tyvärr slut. Vi provar istället två viner från kultproducenten Tua Rita: först den unga 2008 Rosso dei Notri, som har verkligt fin Sangiovese-frukt (bara kort tid på fat, bra!). Sedan formellt ett steg upp till 2006 Perlato del Bosco, en blandning av Sangiovese och Cabernet Sauvignon, lite mer koncentration och kraft, inte nödvändigtvis bättre, eller?

Veneto-producenten Corte Sant’Alda representeras av den sympatiska Alda Faccio Camerani som först häller sin Soave 2008, bra med ren frukt och syra. Sedan Ca Fiui Valpolicella, basvinet som är bra utan stora åthävor. Ripasso Campi Magri 2006 är klart bättre, framförallt mer komplexitet, mineralitet och elegans utan besvärande ekplanka. Slutligen Corte Sant’Aldas Amarone 2004, mycket bra, med härlig frukt, syra, mineral, elegans och längd. Ingen sötma eller ekplank, bra!

Avslutar hos Jakobsson & Söderström med ett par viner från Grattamacco i Bolgheri. Först 2007 Bolgheri Rosso (60% CabSauv, 20%CabFranc, 10% Merlot och 10% Sangiovese, 10 månader på fat), riktigt bra med härlig ung frukt och bra balans. Sedan storebror 2006 Grattamacco Rosso (65% CabSauv, 20% Merlot och 15% Sangiovese, 18 månader på fat), med lite mer kraft men tanninerna är tuffa, idag skulle jag hellre dricka lillbrorsan, men vänta 5 år så är det nog annorlunda.

Svårt att dra några enkla, svepande slutsatser av dessa massprovningar på kort tid. Det är ändå rätt lärorikt, och visst görs det en mängd goda och intressanta viner i Italien (det visste du som läser redan...). För egen del fick jag bekräftat att jag ofta föredrar Barbaresco framför Barolo, att frukt slår ekplanka, och att det är svårt att generalisera om årgångar, även om 2006orna ofta var starkare än 2005 resp. 2007. Stort tack till Börje Eriksson på Nordic Wine Institute för utmärkt arrangemang! Nästa gång kanske det ingår specialtandkräm mot blå tänder!