hos Vintresserad är 2005 Gê (SB 94856). Det är bla ovanligt av följande skäl:
* Chile
* Regionen Rapel och Colchagua-dalen
* Gjort av ekologiskt odlade druvor
* 30% syrah, 30% carmenère, 24% cabernet sauvignon och 16% merlot
Vi får en tät, nästan opak svart-blå-purpur-röd färg som är tät ända ut till sista millimetern i kanten. Doften är stor, yppigt fruktig med svarta vinbär, björnbär, mörka plommon och lite vaniljiga gröna örter. Smaken är riktigt god med stor och tät frukt, och viss utveckling med lite tobak och örter. Det som ändå imponerar mest är den kassaskåpstäta frukten kombinerat med precist balanserad syra och tanniner. Faktiskt ett av de allra godaste viner jag provat från Chile. Klar rekommendation för alla som gillar fruktdrivna viner, eller bara vill prova ett ovanligt välgjort vin från Chile. Vinet håller 15% alkohol och är uppfostrat 15 månader på franska fat, båda delarna är synnerligen väl integrerade i frukten. Vinmakare är kändisen Alvaro Espinoza hos Viñedos Emiliana.
fredag 27 maj 2011
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Visst är det bra? På Chiledagen i november nyligen var det egentligen bara Pangea som stod upp mot Gê, strukturen lovar dessutom en lysande framtid. Personligen tror jag på en topp om tre/fyra år från nu, får frukten sätta sig lite blir den nog riktigt lysande!
Hmmm... Man kanske ska utmana sina fördomar? I.o.f.s. så finns det en del trista erfarenheter också men jag tror att det varit någon annan som valt/köpt vinet vid alla tidigare tillfällen... :-)
På det hela taget var det som presenterades under hela Chiledagen ganska tråkigt, inte dåligt alls utan bara ointressant och personlighetslöst. Jag upplever inte alls att Chile har samma intensitet och 'vakenhet' som man ser i t.ex. Argentina. Chile försöker framhäva Carmenere vilket är betydligt svårare än Malbec som Argentina gjort till sin, man famlar fortfarande efter formen på sin Pinot Noir (även de bästa som odlas i ganska liten och terroirmedveten skala saknar fokus) och alltför ofta doftar och smakar allt med Cabernet i hockeytejp och paprika.
Tar man bort de riktiga storheterna (Almaviva av Rothschild, allt från Chadwick och kanske Montes vassaste Syrah) blir det inte mycket intressant kvar, men Viñedos Emiliana med Gê och Viña Ventisquero med Pangea (John Duval konsultar) är några saker som absolut funkar och mår bra av några år på rygg kan man tänka (även om jag var _lite_ besviken på senaste försöket med Pangea).
Skicka en kommentar