Winefinder lanseringsprovning - inför släpp 1/4

Winefinder marknadsför sig genom att jämföra med ”alternativet”. Jag tycker att det är mycket glädjande att det nu överhuvudtaget finns alternativ till det planekonomiska överförmyndaraktiga Systembolaget, och provar därför gärna vad Winefinder kan erbjuda. Som alltid är ju ”the proof is in the glass...”. Häromdagen provades altså ett trettiotal viner som Winefinder lanserar 1 april, 2011. Alla vinerna var åtminstone ”bra och rimligt värda sitt pris”, även om alla kanske inte passade min smak. Här följer ett urval som jag upplevde intressantast.

Deutz NV Deutz Brut Classic, Champagne
Det var ett tag sedan jag provade Deutz standard NV, men detta var riktigt trevligt med en fräsch och hyggligt komplex doft, bra tryck i både frukt och syra, Smakar sannolikt ännu bättre efter ett eller par år på rygg. Vore trevligt att prova parallellt med Roederer som annars är min favorit-NV. Deutz NV Rose var däremot inte min grej, medan Rose Vintage 2006 hade en fin jordgubbsfrukt och elegans, för den som föredrar Rose-champagne.

Seresin Chardonnay, Reserve 2006 Nya Zeeland Marlborough har en rikt gulfruktig doft med rejält med ek och fat, fast snyggt gjort. Frukt och fat balanserar rätt bra, för den som gillar stilen.

Henschke Tillys Vineyard 2007 Barossa Valley är intressant och rätt god, men lite besk (eller möjligen oren), då föredrar jag Torbreck WoodCutters Semillon 2009 från samma distrikt med en rik, gröngul färg, en stor doft av lime och lite vax och en rik, god Semillon-frukt. Smakar inte alls som en vit Graves – men gott ändå!

Sedan följde ett par felfria, men inte så spännande viner från Rheinhessen och Alsace, samt ett par tok-unga JJ Prüm viner från 2009 som var tydligt reduktiva och svårprovade idag. Har ännu inte riktigt lärt mig att uppskatta Mosel-viner fullt ut så jag avstår från vidare kommentarer.

Bouchard Pere et Fils är en gammal fin Bourgogne-firma som fått ett rejält kvalitetslyft de senaste åren, och det skiner igenom med stor tydlighet i 2007 Chambolle Musigny som har alldeles utmärkt skön jodgubbs-Pinot-frukt, orientaliska kryddor och härlig längd och balans. Ett av de godaste vinerna idag (trots att jag inte är en pinot-skalle egentligen). 2007 Le Corton från samma firma har mer struktur, ek (stjälkar?) och ger ett allmänt mörkare intryck idag. Det kommer säkert att bli en strålande Bourgogne med lagring, dock lite kostsamt för undertecknad.

Vidare till helt andra saker, Tyrells Rufus Stone 2008 från McLaren Vale, en lite söt och publikfriande Aussie men charmig och rättfram. Inte alls tokigt, och lite bättre upplevde jag än Edgebaston, Finlayson Family The Berry Box 2008 som hade lite SA-bakelit. Båda rimligt prissatta strax under 160 kr.

Firma Escorihuela, Mendoza levererar två viner där jag skulle välja det lite dyrare 2009 1884 RESERVE SYRAH före 2010 HIGH ALTITUDE, MALBEC-SYRAH som grillvin i sommar.

Två Barberor från firma Mauro Sebaste smakar båda mycket bra, särskilt 2008 BARBERA D'ALBA SUPERIORE, Centobricchi, som är i samma liga som Pio Cesare Fides och La Spinetta. Vore kul att hälla dessa parallellt. Samma firma levererar också 2008 NEBBIOLO D'ALBA PARIGI, en rätt bra och typisk Nebba. Hamnar dock i bakvattnet av 2006 BAROLO MONVIGLIERO som är riktigt god idag med en skön, stor doft av rosor, hyacint, nypon och en aning spearmint. Smaken är lång och balanserad, med ett rejält grepp av finmaskiga Nebbiolo-tanniner. En klar favorit denna eftermiddag! 2006 BAROLO PRAPO är strävare, tuffare och inte lika utvecklad, behöver lagras.

Tillbaka till Australien med ett antal goda viner där 2006 Hewitson Old Garden Mourvedre, Barossa står ut med sitt djup och generellt snygg och god. Samt 2008 Torbreck Juveniles också från Barossa som visserligen är söt, men god som sjutton och svårspottad, mycket väl värd sina ca 170 kr.

Provningens häftigaste vin är 2006 Luce från firma Frescobaldi, en lyx-supertoskanare på Sangiovese och Merlot och en massa dyra och extremt snygga fat, med rejält tät frukt som balanserar. Supergott och motsvarande prislapp (ca 640 kr).
2006 Henschke Keyneton Euphonium, Barossa är god med cassis och eukalyptus, och ovanligt bra balans. Provningen avslutas med två Amarone-viner, där 2006 Zenato Amarone della Valpolicella, Classico är tydligt bättre än sin enklare kamrat med alla bitar på plats: frukt, struktur, komplexitet och (för vinstilen) balans. Skulle jag gärna dricka en mindre mängd av (i en relativt stor kupa) till diverse lagrade, lite salta italienska ostar som avslutning på en höstmiddag.