Efter en vecka med för lite tid hemma hos familjen är det skönt med en familjehelg. Vi inleder med barnvänlig kyckling och till det ett vin som A. tyvärr ganska raskt dömer ut:
- "För spritigt, eldigt och pepprigt. Inte gott, vad är det, en Ch9? Du vet ju att jag inte gillar det..."
och allt detta innan hon sett etiketten. 2005 Clos Mont-Olivet går följaktligen bara hem hos undertecknad, den levererar som den skall: fin röd Ch9-frukt, garrigue och pinje, sköna strömlinjeformade syror och en bra längd, 90-91+. A. får lite modern portugis, 2008 Quinta da Roriz som ersättning, det smakar också bra. Sedan blir det en ugnsbakad lax med fänkålsyoghurt och till det faktiskt en champagne, 2002 Camille Savés, Bouzy. Den gillar vi båda skarpt med en rik frukt, lagom brödig, sköna syror och utmärkt längd, helt enkelt jättegott! De sista glasen dag 2 smakar minst lika bra. Söndagmiddag blir en italiensk, lätt osso bucco inspirerad gryta med pasta, och då får en 2003 Scrimaglio Barbaresco finna sig i att bli av med korken. Det var ett par minuter försent... doften är utmärkt mogen Nebba från varmt år, och smaken är ganska bra med en trevlig kompott av nypon och jordgubbar, och visst finns där lite nebba-tanniner - men syran och balansen är inte som vi hoppats. Fräschören saknas upplever vi. Det smakade nog bättre för ett tag sedan. Inga Bordeauxer eller topp-vinupplevelser, ändå en fin helg med familjen, och det är verkligen något att värdesätta!
söndag 20 mars 2011
lördag 19 mars 2011
Hedonistmiddag i mars
G&L bjuder in till middag med fyra flighter hedonistviner, de flesta med höga eller mycket höga poäng från den där advokaten (och ofta korresponderande prislapp). Det är bara att gräva ännu ett hål i plånboken och hänga med på resan. N och KC står (som brukligt) för utsökt mat, en rätt per flight.
Flight A "Tema: Ch9, Grenache, uppåt 100p, 2007 och wannabees"
Vin1
Typisk Grenache-doft och dito nollsjue-Grenachefrukt med hallonpastill parad med balanserad kirsch, mandelmassa, och två knivsuddar vanilj. Aningen fatig o eldig, väldigt god, 95+, gissning: Cristia VV
Vin2
Större och mer komplett doft, ändå aningen knuten. Bra struktur och superb balans redan idag. Kommer att bli storartad. 96++, gissning Deus Ex Machina
Vin3
Söt, yppig, rödfruktig doft, riktigt bra komplex och balanserad både smak o doft. Otroligt gott o svårspottat, en aning knuten idag, men blir bättre med bara 15 min i glaset. Bra nära 100… 97+, gissning SQN
Vin4
Stor doft med krossade solmogna hallon i doften, suveränt god smak, enda små punkterna (inte plumpar) i protokollet är en aning bitterhet mot slutet. Synd o skam att spotta. 96+, gissning Saxum.
Ha! För en gångs skull gick gissningarna in. Det luriga med halvblint, man kan inte låta bli att gissa… och ibland blir det rätt men oftare fel. En rätt hyfsad första flight måste man bara säga.
Flight B: "Tema 1997, Napa Cab"
Ett av de bästa åren på 90-talet, relativt svalt. Vissa producenter gjorde för mkt vin… men inte dessa. Samtliga viner växer väldigt tydligt med luft i glasen.
B1
Gott, utvecklat, tobak, grön örtighet, röda o svarta vinbär. Relativt komplex, men inte så lång, 91-93. Gissning von Strasser, Diamond Mountain.
B2
Aromatisk, rödfruktig, nästan söt, silkig och cali-typisk. Ceder, lite tobak, balans och längd. Supergott, 94+. Gissning Seavey. Facit: Togni.
B3
Initialt tät och knuten, sedan kommer den igång med riktigt bra frukt, balans och komplexitet. Perfekt lagom slank struktur, blint hade jag satt detta mellan Saint-Julien och Pauillac, också supergott, 95+, Gissning Togni. Facit: Seavey. Denna borde man försöka få tag på…
B4
Mest av allt, frukt, snygga fat, balans och komplexitet. Choklad, cassis, mint, kaffe, tobak, ceder – fast inget sticker ut, allt hänger ihop. Superdupergott, 97+(+), gissning Harlan
Att plocka ut Harlan var inte så svårt, den stod ett litet huvud över de andra, likaså upplevde jag att von Strassern var ett halvt, litet huvud under - framförallt längden skiljer sig. Både Togni och Seavey är verkligt goda, utvecklade Napa Caps som visar att en Napa Cab av god kvalitet från ett bra år dels utvecklas riktigt bra med en 10-15 års lagring, dels kan förvrida huvudet på en gammal Bordeaux-hund.
Sedan är det dags för R&Bs två extraviner, helt blint (extra kul):
X1
Modern, viss utveckling ändå ung frukt. Röd tät, frukt, animalisk, kött, bacon, lite fat o kafferost. Riktigt snygg och superdupergod, 98+. Gissning: Superb modern Syrah från Kalifornien, södra Rhone eller kanske en Aussie? Facit: 2005 Clarendon Hills Astralis. Överj-ligt gott. Kanske kvällens allra godaste glas... men inte säkert.
X2
Mycket modern, tät, knuten som bara den. Mörk frukt, svårdefinierad. Spanien säger någon? Italien någon annan… jag vet inte alls. Vilse i vinpannkakan. Facit: 2007 Contador, Rioja. En modern ultraperfektionist (Benjamin Rameo) som gör vin i minimala kvantiteter. Mycket gott, men hade behövt minst en timme till i glasen… 94+++ idag.
Flight C Tema: "Syrah, 2002, USA och Australien"
C1
Rätt typisk Aussie-Shiraz med snygg, lite söt frukt och eukalyptus. God och utvecklad, dags att dricka idag, 91+ Gissning: Heysen.
C2
Tätare och modernare, initialt knuten - samtidigt viss utveckling och funkighet. Svårdefinierad. Mycket gott, 93+. Gissning Ojai. Facit: Clos Mimi, White Hawk. Blir mycket bättre med luft. Känns ganska lagom att dricka idag.
C3
Lite rökigare och fruktigare, god, också initialt väldigt knuten, utvecklas fint i glaset. Ändå lite monolitisk. 93+. Gissning Clos Mimi, facit: Ojai Thompson
C4
Redan på doften känns att detta är flightens vin med en riktigt snygg och klassisk Syrah karaktär av röd frukt och kött. Finns även lite vitpeppar, men de är integrerade i den komplexa helheten. Supergod (även om Astralis är ett snäpp upp), 95+, gissning Old Bastard. Vore kul att ha i källaren…
En skön flight med viner som både har frukt och viss utveckling. 2002 var ett kallt och bra år i både Kalifornien och i Barossa Valley.
Till sist, flight D - en öppen vertikal med Andrew Wills "Champoux" uppe i Washington State.
2002: Bra och elegant, god, utvecklad och i balans. Någon säger "hallonvinäger" och det hittar flera av oss andra också. Vinet är nog ganska fullgånget idag. 92-93.
2003: Lite yppigare och än mer utvecklad och sötfruktig, lätt att gilla. Bra balans och viss komplexitet. Fleras favorit, 93+.
2004: Tydligt drag av grön paprika och andra gröna toner (gräs!). Det finns även klassisk cassis och en del "grön tobak". Andelen Cab Franc är ganska hög, och det märks. Det vin i flighten som jag uppskattar minst, 89-90.
2005: Här finns mer mörk frukt, struktur och potential. Mörka, snygga körsbär och cassis. Balansen är utmärkt, detta är gott idag och blir nog som godast om ett par år. Här har vinmakaren Chris Camarda fått till både rätt druvmix och blend, kanske inget "grand vin" men bra nära, 94+(+).
Att sammanfatta kvällen är (som väntat) inte helt lätt, annat än att det är riktigt kul att få prova dessa verkliga världsklass-viner under goda förhållande, med utomordentlig mat och intressanta diskussioner! Tack till G, L, N och KC som gör det möjligt!
Fler intryck här: http://caferotsunda.blogspot.com/2011/03/bortamatch-den-17-mars.html
Flight A "Tema: Ch9, Grenache, uppåt 100p, 2007 och wannabees"
Vin1
Typisk Grenache-doft och dito nollsjue-Grenachefrukt med hallonpastill parad med balanserad kirsch, mandelmassa, och två knivsuddar vanilj. Aningen fatig o eldig, väldigt god, 95+, gissning: Cristia VV
Vin2
Större och mer komplett doft, ändå aningen knuten. Bra struktur och superb balans redan idag. Kommer att bli storartad. 96++, gissning Deus Ex Machina
Vin3
Söt, yppig, rödfruktig doft, riktigt bra komplex och balanserad både smak o doft. Otroligt gott o svårspottat, en aning knuten idag, men blir bättre med bara 15 min i glaset. Bra nära 100… 97+, gissning SQN
Vin4
Stor doft med krossade solmogna hallon i doften, suveränt god smak, enda små punkterna (inte plumpar) i protokollet är en aning bitterhet mot slutet. Synd o skam att spotta. 96+, gissning Saxum.
Ha! För en gångs skull gick gissningarna in. Det luriga med halvblint, man kan inte låta bli att gissa… och ibland blir det rätt men oftare fel. En rätt hyfsad första flight måste man bara säga.
Flight B: "Tema 1997, Napa Cab"
Ett av de bästa åren på 90-talet, relativt svalt. Vissa producenter gjorde för mkt vin… men inte dessa. Samtliga viner växer väldigt tydligt med luft i glasen.
B1
Gott, utvecklat, tobak, grön örtighet, röda o svarta vinbär. Relativt komplex, men inte så lång, 91-93. Gissning von Strasser, Diamond Mountain.
B2
Aromatisk, rödfruktig, nästan söt, silkig och cali-typisk. Ceder, lite tobak, balans och längd. Supergott, 94+. Gissning Seavey. Facit: Togni.
B3
Initialt tät och knuten, sedan kommer den igång med riktigt bra frukt, balans och komplexitet. Perfekt lagom slank struktur, blint hade jag satt detta mellan Saint-Julien och Pauillac, också supergott, 95+, Gissning Togni. Facit: Seavey. Denna borde man försöka få tag på…
B4
Mest av allt, frukt, snygga fat, balans och komplexitet. Choklad, cassis, mint, kaffe, tobak, ceder – fast inget sticker ut, allt hänger ihop. Superdupergott, 97+(+), gissning Harlan
Att plocka ut Harlan var inte så svårt, den stod ett litet huvud över de andra, likaså upplevde jag att von Strassern var ett halvt, litet huvud under - framförallt längden skiljer sig. Både Togni och Seavey är verkligt goda, utvecklade Napa Caps som visar att en Napa Cab av god kvalitet från ett bra år dels utvecklas riktigt bra med en 10-15 års lagring, dels kan förvrida huvudet på en gammal Bordeaux-hund.
Sedan är det dags för R&Bs två extraviner, helt blint (extra kul):
X1
Modern, viss utveckling ändå ung frukt. Röd tät, frukt, animalisk, kött, bacon, lite fat o kafferost. Riktigt snygg och superdupergod, 98+. Gissning: Superb modern Syrah från Kalifornien, södra Rhone eller kanske en Aussie? Facit: 2005 Clarendon Hills Astralis. Överj-ligt gott. Kanske kvällens allra godaste glas... men inte säkert.
X2
Mycket modern, tät, knuten som bara den. Mörk frukt, svårdefinierad. Spanien säger någon? Italien någon annan… jag vet inte alls. Vilse i vinpannkakan. Facit: 2007 Contador, Rioja. En modern ultraperfektionist (Benjamin Rameo) som gör vin i minimala kvantiteter. Mycket gott, men hade behövt minst en timme till i glasen… 94+++ idag.
Flight C Tema: "Syrah, 2002, USA och Australien"
C1
Rätt typisk Aussie-Shiraz med snygg, lite söt frukt och eukalyptus. God och utvecklad, dags att dricka idag, 91+ Gissning: Heysen.
C2
Tätare och modernare, initialt knuten - samtidigt viss utveckling och funkighet. Svårdefinierad. Mycket gott, 93+. Gissning Ojai. Facit: Clos Mimi, White Hawk. Blir mycket bättre med luft. Känns ganska lagom att dricka idag.
C3
Lite rökigare och fruktigare, god, också initialt väldigt knuten, utvecklas fint i glaset. Ändå lite monolitisk. 93+. Gissning Clos Mimi, facit: Ojai Thompson
C4
Redan på doften känns att detta är flightens vin med en riktigt snygg och klassisk Syrah karaktär av röd frukt och kött. Finns även lite vitpeppar, men de är integrerade i den komplexa helheten. Supergod (även om Astralis är ett snäpp upp), 95+, gissning Old Bastard. Vore kul att ha i källaren…
En skön flight med viner som både har frukt och viss utveckling. 2002 var ett kallt och bra år i både Kalifornien och i Barossa Valley.
Till sist, flight D - en öppen vertikal med Andrew Wills "Champoux" uppe i Washington State.
2002: Bra och elegant, god, utvecklad och i balans. Någon säger "hallonvinäger" och det hittar flera av oss andra också. Vinet är nog ganska fullgånget idag. 92-93.
2003: Lite yppigare och än mer utvecklad och sötfruktig, lätt att gilla. Bra balans och viss komplexitet. Fleras favorit, 93+.
2004: Tydligt drag av grön paprika och andra gröna toner (gräs!). Det finns även klassisk cassis och en del "grön tobak". Andelen Cab Franc är ganska hög, och det märks. Det vin i flighten som jag uppskattar minst, 89-90.
2005: Här finns mer mörk frukt, struktur och potential. Mörka, snygga körsbär och cassis. Balansen är utmärkt, detta är gott idag och blir nog som godast om ett par år. Här har vinmakaren Chris Camarda fått till både rätt druvmix och blend, kanske inget "grand vin" men bra nära, 94+(+).
Att sammanfatta kvällen är (som väntat) inte helt lätt, annat än att det är riktigt kul att få prova dessa verkliga världsklass-viner under goda förhållande, med utomordentlig mat och intressanta diskussioner! Tack till G, L, N och KC som gör det möjligt!
Fler intryck här: http://caferotsunda.blogspot.com/2011/03/bortamatch-den-17-mars.html
måndag 14 mars 2011
Speedtasting hos Vingruppen
På väg mellan jobb och barnhämtning får jag till 1,5 timme för sortimentsprovning hos Vingruppen (VinUnic mfl). Det visar sig åenasidan vara riktigt kul, för det finns ett flertal mycket bra viner, åandrasidan är 1,5 tim alldeles för kort tid - så det blir hård prioritering och speedtasting - en intressant ny gren, kanske något för OS?
Sprit och Rose väljer jag bort helt. Något fokus på mousserande och vitt, fokus på rödvin. Vingruppen har en imponerande portfölj av kvalitets-vinfirmor: Gaja, Guigal, Ridge, Roederer för att bara nämna ett litet antal.
Champagne
Clouet Grande Reserve NV
En god, ganska rik klassiker med bredd i munnen snarare än skärpa. Lättgillad och ändå inte för mesig. 15+
Jacquesson Cuvée 734
Nja, lite väl bitter i dagsläget? 15?
Pierre Peters Extra Brut
Bra, stram, elegant BldBl från toppbyn Mesnil, lagras, 15+
Pierre Peters L'Esprit 2006
Lite innehållsrikare och komplexare näsa, 16
Pierre Peters Cuvée Speciale Chetillon 2002
Mer av allt, syra, frukt och bröd. Mycket bra. 16+(17?)
Roederer Brut Premiers NV
Snygg, elegant och balanserad, kalasgod NV. 16++
Vitt
Mulderbosch Chardonnay 2007
Har jag hört gott om, men jag upplever att eken tar överhanden, och syran är för låg. 13?
Kanske är 2008an bättre. Föredrar nog 2008 Dombeya Chardonnay från Kajsa (som också jobbar genom Vingruppen); eller ännu hellre 2009 The Agnes.
FZ Riesling Feinherb, Mosel 2009
Trevlig överraskning, jag brukar ha lite svårt med Mosel men denna hade skön kryddig Riesling-karaktär och balanserad frukt. 14+
Walter Hansel North Slope, Russian River Chardonnay 2006
Riktigt bra Cali-Chard med alla bitarna på plats, snygg och tydlig frukt, balanserad ek och syra. 16+(+?)
Ridge Santa Cruz Chardonnay 2006
Kul att prova parallellt med Walter Hansel. Ridge levererar ett större, yppigare vin med ännu tätare och maffigare frukt. Lite kola och fudge från faten. Mycket gott, men man måste tåla lite fat... inget för quercofober. 17
Breur Berg Schlossberg 2008
Måste ju bara prova, även om vinet är alldeles för ungt. Frukten är riktigt tät och fin, och det kommer nog att bli bra, men prislappen är i högsta laget tycker jag. 16+
Rött
Catena Cabernet Sauvignon 2008
Inte tokigt alls, fin bärfrukt, men lite mkt ek och för lite struktur, ändå helt OK. 15
Nicolas Catena Zapata 2006
Ojojoj, supertätt och primärt, ändå drickbart, men sannolikt långt kvar till toppen. Ett av dagens viner för mig, kanske det allra godaste... 18+
Clos de los Siete 2008
Har det tufft efter NCZ. 15(+?)
Henschke Keyneton Estate Euphonium 2006
Mycket gott och rätt utvecklat, lite mintig silkig cassisfrukt. Upplevs inte alls klumpig utan rätt elegant. 17+. Upplevs faktiskt lite bättre än samma vin hos WineFinder för knappa två veckor sedan, ändå liknande provningsförhållanden och glas. Kanske olika batchar till olika importörer?
Ch Haut Beausejour, St Estephe 2007
Ungt men ändå med viss utveckling. Slank blyertpenna. Helt OK, men mest för Bordeaux-habituéen. 15+
Ch de Pez, St Estephe 2007
Klart bättre stoppat än föregående vin, och med längre livslängd. Bläckiga svartavinbär och blyertspenna, mycket St Estephe-typiskt. Visar att det ändå gick att göra rött vin 2007 i Bordeaux. 16+
Ch La Tour Carnet 2006
Hemma på mammas gata med typisk Haut-Medoc frukt och snygg fatbehandling. Jättegott! Skulle vara ännu bättre med kontinental prislapp... 17
Guigal:
2007 Cotes du Rhone
Ny årgång, mycket trevlig (väntat). Inte lika fruktyppig som tex Cuvée de Vaticans 07a var, men ovanligt bra vin för 100 kr som finns överallt.
2006 Crozes-Hermitage
Bra, Syrah-typisk pepprig och rödfruktig. Förvånansvärt gott att dricka nu (2003 och 2005 behövde mer lagring om jag minns rätt). 16+
2005 Cote Rotie Brune & Blonde
Riktiga Syrah-doningar! Kalasgott med verkligt tryck i frukten. Kommer att må bra av ett antal år på rygg. 17+(+)
1999 Beaune 1er Cru "Aigrots", Jadot
Trevlig utvecklad röd Bourgogne är inte det sämsta! Detta skulle jag gärna dricka hemma...
vidare till Italien:
2006 Barrua, Sardinien
Tydligen ett Sassicaia-projekt (om jag uppfattade rätt). Gott, utvecklat och personligt vin. 16
2006 La Poja
Yepp, bra i år också. Men kostar därefter och lite till... mina pengar köper andra viner. 17
2007 Casalferro, Barone Ricasoli
Ek! fast därbakom finns en hel del snygg frukt också. Faktiskt rätt gott med lite luft, i en internationell stil. 16+(+)
2007 Sondraia, Poggio al Tesoro
Bra och förvånansvärt drickbar idag, jag minns 06an som tuffare och mer "backwards". 16+
2005 Dedicato a Walter, Poggio al Tesoro
Riktigt bra CabFranc är det inte så ofta man stöter på. Någon säger att "så här vill Cheval-Blanc att deras vin skall dofta..." det är kanske att ta i, men vinet är riktigt bra och det märks redan idag. 17++(18?)
2008 Guidalberto, San Guido
Sassicaias andravin (ungefär). Slankare och strävare, lite mer krävande faktiskt, även om ekrostningen är ganska publikfriande. Ett seriöst vin. 16-17?
Portugal
2007 Passadouro Reserva 2007
Häftig Douro-frukt, men inte obalanserat. 2007 är en bra årgång i Douro och det märks i detta vin. 17+
Några viner provades utan noteringar, några var korrekta men lite tråkiga så "Thats all folks". Ett stort tack till alla på Vingruppen för utmärkt arrangemang och ett alldeles särskilt tack och hälsning till Catharina!
Sprit och Rose väljer jag bort helt. Något fokus på mousserande och vitt, fokus på rödvin. Vingruppen har en imponerande portfölj av kvalitets-vinfirmor: Gaja, Guigal, Ridge, Roederer för att bara nämna ett litet antal.
Champagne
Clouet Grande Reserve NV
En god, ganska rik klassiker med bredd i munnen snarare än skärpa. Lättgillad och ändå inte för mesig. 15+
Jacquesson Cuvée 734
Nja, lite väl bitter i dagsläget? 15?
Pierre Peters Extra Brut
Bra, stram, elegant BldBl från toppbyn Mesnil, lagras, 15+
Pierre Peters L'Esprit 2006
Lite innehållsrikare och komplexare näsa, 16
Pierre Peters Cuvée Speciale Chetillon 2002
Mer av allt, syra, frukt och bröd. Mycket bra. 16+(17?)
Roederer Brut Premiers NV
Snygg, elegant och balanserad, kalasgod NV. 16++
Vitt
Mulderbosch Chardonnay 2007
Har jag hört gott om, men jag upplever att eken tar överhanden, och syran är för låg. 13?
Kanske är 2008an bättre. Föredrar nog 2008 Dombeya Chardonnay från Kajsa (som också jobbar genom Vingruppen); eller ännu hellre 2009 The Agnes.
FZ Riesling Feinherb, Mosel 2009
Trevlig överraskning, jag brukar ha lite svårt med Mosel men denna hade skön kryddig Riesling-karaktär och balanserad frukt. 14+
Walter Hansel North Slope, Russian River Chardonnay 2006
Riktigt bra Cali-Chard med alla bitarna på plats, snygg och tydlig frukt, balanserad ek och syra. 16+(+?)
Ridge Santa Cruz Chardonnay 2006
Kul att prova parallellt med Walter Hansel. Ridge levererar ett större, yppigare vin med ännu tätare och maffigare frukt. Lite kola och fudge från faten. Mycket gott, men man måste tåla lite fat... inget för quercofober. 17
Breur Berg Schlossberg 2008
Måste ju bara prova, även om vinet är alldeles för ungt. Frukten är riktigt tät och fin, och det kommer nog att bli bra, men prislappen är i högsta laget tycker jag. 16+
Rött
Catena Cabernet Sauvignon 2008
Inte tokigt alls, fin bärfrukt, men lite mkt ek och för lite struktur, ändå helt OK. 15
Nicolas Catena Zapata 2006
Ojojoj, supertätt och primärt, ändå drickbart, men sannolikt långt kvar till toppen. Ett av dagens viner för mig, kanske det allra godaste... 18+
Clos de los Siete 2008
Har det tufft efter NCZ. 15(+?)
Henschke Keyneton Estate Euphonium 2006
Mycket gott och rätt utvecklat, lite mintig silkig cassisfrukt. Upplevs inte alls klumpig utan rätt elegant. 17+. Upplevs faktiskt lite bättre än samma vin hos WineFinder för knappa två veckor sedan, ändå liknande provningsförhållanden och glas. Kanske olika batchar till olika importörer?
Ch Haut Beausejour, St Estephe 2007
Ungt men ändå med viss utveckling. Slank blyertpenna. Helt OK, men mest för Bordeaux-habituéen. 15+
Ch de Pez, St Estephe 2007
Klart bättre stoppat än föregående vin, och med längre livslängd. Bläckiga svartavinbär och blyertspenna, mycket St Estephe-typiskt. Visar att det ändå gick att göra rött vin 2007 i Bordeaux. 16+
Ch La Tour Carnet 2006
Hemma på mammas gata med typisk Haut-Medoc frukt och snygg fatbehandling. Jättegott! Skulle vara ännu bättre med kontinental prislapp... 17
Guigal:
2007 Cotes du Rhone
Ny årgång, mycket trevlig (väntat). Inte lika fruktyppig som tex Cuvée de Vaticans 07a var, men ovanligt bra vin för 100 kr som finns överallt.
2006 Crozes-Hermitage
Bra, Syrah-typisk pepprig och rödfruktig. Förvånansvärt gott att dricka nu (2003 och 2005 behövde mer lagring om jag minns rätt). 16+
2005 Cote Rotie Brune & Blonde
Riktiga Syrah-doningar! Kalasgott med verkligt tryck i frukten. Kommer att må bra av ett antal år på rygg. 17+(+)
1999 Beaune 1er Cru "Aigrots", Jadot
Trevlig utvecklad röd Bourgogne är inte det sämsta! Detta skulle jag gärna dricka hemma...
vidare till Italien:
2006 Barrua, Sardinien
Tydligen ett Sassicaia-projekt (om jag uppfattade rätt). Gott, utvecklat och personligt vin. 16
2006 La Poja
Yepp, bra i år också. Men kostar därefter och lite till... mina pengar köper andra viner. 17
2007 Casalferro, Barone Ricasoli
Ek! fast därbakom finns en hel del snygg frukt också. Faktiskt rätt gott med lite luft, i en internationell stil. 16+(+)
2007 Sondraia, Poggio al Tesoro
Bra och förvånansvärt drickbar idag, jag minns 06an som tuffare och mer "backwards". 16+
2005 Dedicato a Walter, Poggio al Tesoro
Riktigt bra CabFranc är det inte så ofta man stöter på. Någon säger att "så här vill Cheval-Blanc att deras vin skall dofta..." det är kanske att ta i, men vinet är riktigt bra och det märks redan idag. 17++(18?)
2008 Guidalberto, San Guido
Sassicaias andravin (ungefär). Slankare och strävare, lite mer krävande faktiskt, även om ekrostningen är ganska publikfriande. Ett seriöst vin. 16-17?
Portugal
2007 Passadouro Reserva 2007
Häftig Douro-frukt, men inte obalanserat. 2007 är en bra årgång i Douro och det märks i detta vin. 17+
Några viner provades utan noteringar, några var korrekta men lite tråkiga så "Thats all folks". Ett stort tack till alla på Vingruppen för utmärkt arrangemang och ett alldeles särskilt tack och hälsning till Catharina!
söndag 13 mars 2011
1997 Castello di Volpaia, Riserva Chianti Classico
I slutet av mars år 2002 reste vi till Toscana och bodde i den lilla orten Montecatini. I en lokal vinaffär inhandlas ett par olika flaskor, denna 1997 Castello di Volpaia, Riserva Chianti Classico är den sista vi har kvar. Korken dras en halvtimme innan servering med relativt dämpade förväntningar, året är ju bra, men det var ett tag sedan. Både första doft- och smakintrycket är att vinet är korrekt, men ganska ospännande. Särskilt doften är blyg, nästan intetsägande. Färgen är hyfsat tät och mörkröd med drag åt tegel. Smaken utvecklar sig dock fint med många komponenter och fin balans: mognade surkörsbär, sandelträ, trevliga syror, en bra fyllighet och ändå ett lagom slankt intryck (lite motsägande där...). Verkligt snyggt faktiskt, särskilt från mitten och framåt. Tanninerna finns där, fast vi upplever dem snarast som väl mognade Nebba-tanniner - dvs de känns inte först, utan greppet i munnen kommer mot slutet. Blint hade jag nog satt detta norrut i Piemonte. Faktiskt inte lika nära utförslöpan som gårdagens jämngamla Leoville-Barton, men heller inget vin som vinner på mer lagring. Uppkorkning (eller åtminstone planering därav) rekommenderas inom relativt snar framtid ifall du har flaskor kvar. Vore kul att läsa om någon annan provat detta?
lördag 12 mars 2011
1997 Leoville-Barton
G. fyller 8 och har beställt köttfondue. Vi radar upp såser och olika tillbehör, fast han äter mest kött, ugnspotatis och lite röd dippsås (cremefraiche och chilisås). Vi vuxna väljer lite mer variation på tallriken. I glasen finns ett vin som utan tvekan klarar (den gamla) devisen hellre mer mognad. Faktum är om inte 1997 Leoville-Barton från pålitliga Antony Barton i Saint-Julien precis är på väg att börja sin färd nedåt. 1997 är ju en lätt (tidigt mognande årgång) och de flesta viner är på utför nu med 13-14 år sedan skörd. Alla tre Leoville-vinerna är dock ovanligt långlivade, och särskilt Lascases borde ha några år kvar uppe på mognadsplatån. Kvällens vin är typisk mogen Saint-Julien claret med en härligt komplex doft och en givande smak med cassis och stall i grundnoter, kompletterat med en massa fina sekundära aromer av apelsin, ceder, starkvin och röda vinbär. Tanninerna är helt utmognade, men syran finns kvar och ger stadga. Vinet smakar som allra bäst med 30-40 minuteras luftning, och börjar sedan spreta lite. Om du har flaskor kvar rekommenderas konsumtion inom en inte alltför avlägsen framtid.
Premiär 2011!
Solen skiner, snön på terassen smälter så småningom. Det blåser en del, och det elektroniska kvicksilvret visar +6, altså dags för ett enkelt nöje - årets första eftermiddagskaffe mot väggen i lähörnan på terassen! En enkel mugg presskaffe med lite rulltårta till i solskenet piggar kan vara det som gör livet ljust och glatt en lördag eftermiddag.
fredag 11 mars 2011
2001 Hermitage, J.M.B Sorrel
Fredag och en viss högtidlighet med en mogen Hermitage på bordet. Firma J.M.B Sorrel är liten och arbetar traditionellt, ofiltrerat (se bilden) och med frukt från gamla stockar och det märks i glaset. Initialt är färgen det mest imponerande med en ovanlig täthet samtidigt som kanten är ganska tydligt tegelfärgad. Doften är aldrig stor, men djup. Syrah-tanninerna märks, de är ändå väl avrundade närmare 10 år efter skörd. Syran och kraften (maskulint vin osv) märks verkligen, efter ca 1 timmes luftning är vinet på topp och verkligt både gott och givande med en tydlig solbakad animalisk ton, svartpeppar och en längd som imponerar. Det finns naturligtvis en underliggande frukt (mörkröda bär?) samtidigt som balans och komplexitet egentligen är vinets forte. En härlig vinupplevelse!
tisdag 8 mars 2011
1999 Ch Mangot, Cuvée Quintessence
För en tid sedan beställdes lite blandade viner, mestadels Rhone- och Portviner men två flaskor av denna (för mig) helt okända St Emilion Grand Cru slank även med. Det är egendomens prestigevin gjort på 100% Merlot från gamla stockar och med en del modern teknik (låg avkastning, avstjälkning, sortering, grön skörd och 100% nya fat).
Vi drack i helgen och provar nu restslatten (oftast inte så kul när det gäller Bordeaux). 1999 är ett "lättare" år där de många viner (utom toppvinerna förstås) nu börjar närma sig slutet av mognadsplatån (eller tom börjat sin utförslöpa) och det är därför glädjande att se en tät och innehållsrik färg. Doften är stor och skön med fin kafferost och fudge från faten parat med svarta och röda vinbär, lite kola och mörk choklad. Tanninerna är helt utmognade och det spretar en aning, men på det hela taget en klart positiv överraskning i den lättgillade skolan. Vore kul att prova bättre årgångar som 2000 eller 2001.
Vi drack i helgen och provar nu restslatten (oftast inte så kul när det gäller Bordeaux). 1999 är ett "lättare" år där de många viner (utom toppvinerna förstås) nu börjar närma sig slutet av mognadsplatån (eller tom börjat sin utförslöpa) och det är därför glädjande att se en tät och innehållsrik färg. Doften är stor och skön med fin kafferost och fudge från faten parat med svarta och röda vinbär, lite kola och mörk choklad. Tanninerna är helt utmognade och det spretar en aning, men på det hela taget en klart positiv överraskning i den lättgillade skolan. Vore kul att prova bättre årgångar som 2000 eller 2001.
fredag 4 mars 2011
Winefinder lanseringsprovning - inför släpp 1/4
Winefinder marknadsför sig genom att jämföra med ”alternativet”. Jag tycker att det är mycket glädjande att det nu överhuvudtaget finns alternativ till det planekonomiska överförmyndaraktiga Systembolaget, och provar därför gärna vad Winefinder kan erbjuda. Som alltid är ju ”the proof is in the glass...”. Häromdagen provades altså ett trettiotal viner som Winefinder lanserar 1 april, 2011. Alla vinerna var åtminstone ”bra och rimligt värda sitt pris”, även om alla kanske inte passade min smak. Här följer ett urval som jag upplevde intressantast.
Deutz NV Deutz Brut Classic, Champagne
Det var ett tag sedan jag provade Deutz standard NV, men detta var riktigt trevligt med en fräsch och hyggligt komplex doft, bra tryck i både frukt och syra, Smakar sannolikt ännu bättre efter ett eller par år på rygg. Vore trevligt att prova parallellt med Roederer som annars är min favorit-NV. Deutz NV Rose var däremot inte min grej, medan Rose Vintage 2006 hade en fin jordgubbsfrukt och elegans, för den som föredrar Rose-champagne.
Seresin Chardonnay, Reserve 2006 Nya Zeeland Marlborough har en rikt gulfruktig doft med rejält med ek och fat, fast snyggt gjort. Frukt och fat balanserar rätt bra, för den som gillar stilen.
Henschke Tillys Vineyard 2007 Barossa Valley är intressant och rätt god, men lite besk (eller möjligen oren), då föredrar jag Torbreck WoodCutters Semillon 2009 från samma distrikt med en rik, gröngul färg, en stor doft av lime och lite vax och en rik, god Semillon-frukt. Smakar inte alls som en vit Graves – men gott ändå!
Sedan följde ett par felfria, men inte så spännande viner från Rheinhessen och Alsace, samt ett par tok-unga JJ Prüm viner från 2009 som var tydligt reduktiva och svårprovade idag. Har ännu inte riktigt lärt mig att uppskatta Mosel-viner fullt ut så jag avstår från vidare kommentarer.
Bouchard Pere et Fils är en gammal fin Bourgogne-firma som fått ett rejält kvalitetslyft de senaste åren, och det skiner igenom med stor tydlighet i 2007 Chambolle Musigny som har alldeles utmärkt skön jodgubbs-Pinot-frukt, orientaliska kryddor och härlig längd och balans. Ett av de godaste vinerna idag (trots att jag inte är en pinot-skalle egentligen). 2007 Le Corton från samma firma har mer struktur, ek (stjälkar?) och ger ett allmänt mörkare intryck idag. Det kommer säkert att bli en strålande Bourgogne med lagring, dock lite kostsamt för undertecknad.
Vidare till helt andra saker, Tyrells Rufus Stone 2008 från McLaren Vale, en lite söt och publikfriande Aussie men charmig och rättfram. Inte alls tokigt, och lite bättre upplevde jag än Edgebaston, Finlayson Family The Berry Box 2008 som hade lite SA-bakelit. Båda rimligt prissatta strax under 160 kr.
Firma Escorihuela, Mendoza levererar två viner där jag skulle välja det lite dyrare 2009 1884 RESERVE SYRAH före 2010 HIGH ALTITUDE, MALBEC-SYRAH som grillvin i sommar.
Två Barberor från firma Mauro Sebaste smakar båda mycket bra, särskilt 2008 BARBERA D'ALBA SUPERIORE, Centobricchi, som är i samma liga som Pio Cesare Fides och La Spinetta. Vore kul att hälla dessa parallellt. Samma firma levererar också 2008 NEBBIOLO D'ALBA PARIGI, en rätt bra och typisk Nebba. Hamnar dock i bakvattnet av 2006 BAROLO MONVIGLIERO som är riktigt god idag med en skön, stor doft av rosor, hyacint, nypon och en aning spearmint. Smaken är lång och balanserad, med ett rejält grepp av finmaskiga Nebbiolo-tanniner. En klar favorit denna eftermiddag! 2006 BAROLO PRAPO är strävare, tuffare och inte lika utvecklad, behöver lagras.
Tillbaka till Australien med ett antal goda viner där 2006 Hewitson Old Garden Mourvedre, Barossa står ut med sitt djup och generellt snygg och god. Samt 2008 Torbreck Juveniles också från Barossa som visserligen är söt, men god som sjutton och svårspottad, mycket väl värd sina ca 170 kr.
Provningens häftigaste vin är 2006 Luce från firma Frescobaldi, en lyx-supertoskanare på Sangiovese och Merlot och en massa dyra och extremt snygga fat, med rejält tät frukt som balanserar. Supergott och motsvarande prislapp (ca 640 kr).
2006 Henschke Keyneton Euphonium, Barossa är god med cassis och eukalyptus, och ovanligt bra balans. Provningen avslutas med två Amarone-viner, där 2006 Zenato Amarone della Valpolicella, Classico är tydligt bättre än sin enklare kamrat med alla bitar på plats: frukt, struktur, komplexitet och (för vinstilen) balans. Skulle jag gärna dricka en mindre mängd av (i en relativt stor kupa) till diverse lagrade, lite salta italienska ostar som avslutning på en höstmiddag.
Deutz NV Deutz Brut Classic, Champagne
Det var ett tag sedan jag provade Deutz standard NV, men detta var riktigt trevligt med en fräsch och hyggligt komplex doft, bra tryck i både frukt och syra, Smakar sannolikt ännu bättre efter ett eller par år på rygg. Vore trevligt att prova parallellt med Roederer som annars är min favorit-NV. Deutz NV Rose var däremot inte min grej, medan Rose Vintage 2006 hade en fin jordgubbsfrukt och elegans, för den som föredrar Rose-champagne.
Seresin Chardonnay, Reserve 2006 Nya Zeeland Marlborough har en rikt gulfruktig doft med rejält med ek och fat, fast snyggt gjort. Frukt och fat balanserar rätt bra, för den som gillar stilen.
Henschke Tillys Vineyard 2007 Barossa Valley är intressant och rätt god, men lite besk (eller möjligen oren), då föredrar jag Torbreck WoodCutters Semillon 2009 från samma distrikt med en rik, gröngul färg, en stor doft av lime och lite vax och en rik, god Semillon-frukt. Smakar inte alls som en vit Graves – men gott ändå!
Sedan följde ett par felfria, men inte så spännande viner från Rheinhessen och Alsace, samt ett par tok-unga JJ Prüm viner från 2009 som var tydligt reduktiva och svårprovade idag. Har ännu inte riktigt lärt mig att uppskatta Mosel-viner fullt ut så jag avstår från vidare kommentarer.
Bouchard Pere et Fils är en gammal fin Bourgogne-firma som fått ett rejält kvalitetslyft de senaste åren, och det skiner igenom med stor tydlighet i 2007 Chambolle Musigny som har alldeles utmärkt skön jodgubbs-Pinot-frukt, orientaliska kryddor och härlig längd och balans. Ett av de godaste vinerna idag (trots att jag inte är en pinot-skalle egentligen). 2007 Le Corton från samma firma har mer struktur, ek (stjälkar?) och ger ett allmänt mörkare intryck idag. Det kommer säkert att bli en strålande Bourgogne med lagring, dock lite kostsamt för undertecknad.
Vidare till helt andra saker, Tyrells Rufus Stone 2008 från McLaren Vale, en lite söt och publikfriande Aussie men charmig och rättfram. Inte alls tokigt, och lite bättre upplevde jag än Edgebaston, Finlayson Family The Berry Box 2008 som hade lite SA-bakelit. Båda rimligt prissatta strax under 160 kr.
Firma Escorihuela, Mendoza levererar två viner där jag skulle välja det lite dyrare 2009 1884 RESERVE SYRAH före 2010 HIGH ALTITUDE, MALBEC-SYRAH som grillvin i sommar.
Två Barberor från firma Mauro Sebaste smakar båda mycket bra, särskilt 2008 BARBERA D'ALBA SUPERIORE, Centobricchi, som är i samma liga som Pio Cesare Fides och La Spinetta. Vore kul att hälla dessa parallellt. Samma firma levererar också 2008 NEBBIOLO D'ALBA PARIGI, en rätt bra och typisk Nebba. Hamnar dock i bakvattnet av 2006 BAROLO MONVIGLIERO som är riktigt god idag med en skön, stor doft av rosor, hyacint, nypon och en aning spearmint. Smaken är lång och balanserad, med ett rejält grepp av finmaskiga Nebbiolo-tanniner. En klar favorit denna eftermiddag! 2006 BAROLO PRAPO är strävare, tuffare och inte lika utvecklad, behöver lagras.
Tillbaka till Australien med ett antal goda viner där 2006 Hewitson Old Garden Mourvedre, Barossa står ut med sitt djup och generellt snygg och god. Samt 2008 Torbreck Juveniles också från Barossa som visserligen är söt, men god som sjutton och svårspottad, mycket väl värd sina ca 170 kr.
Provningens häftigaste vin är 2006 Luce från firma Frescobaldi, en lyx-supertoskanare på Sangiovese och Merlot och en massa dyra och extremt snygga fat, med rejält tät frukt som balanserar. Supergott och motsvarande prislapp (ca 640 kr).
2006 Henschke Keyneton Euphonium, Barossa är god med cassis och eukalyptus, och ovanligt bra balans. Provningen avslutas med två Amarone-viner, där 2006 Zenato Amarone della Valpolicella, Classico är tydligt bättre än sin enklare kamrat med alla bitar på plats: frukt, struktur, komplexitet och (för vinstilen) balans. Skulle jag gärna dricka en mindre mängd av (i en relativt stor kupa) till diverse lagrade, lite salta italienska ostar som avslutning på en höstmiddag.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
