Första veckan efter semestern är ofta inte den muntraste av årets femtiotvå. Som lök på laxen fick familjen höstens första förkylning, ryggont och lite annat smått och gott. Inte den bästa av mat&vin-helger, men till söndagens trerätters (förträffligt ordnat av A!) rycker vi fram en aussie-Riesling utan särskild eftertanke, 2005 Kaesler Old Vine Riesling. Kaesler är mest kända för sina maffiga rödviner (inte minst Old Bastard som jag vill komma åt att prova...). Jag har druckit denna Riesling en gång tidigare (maj 2008 tror jag det var) och då var den god med fin lime-ton och hög, ren syra. Vinet har skruvkork, vilket bla märks på en ovanlig fräschör för ett 5,5 år gammalt vin. Färgen är medel-ljus-gul med fint glitter. Doften ikväll är närmast enastående bra med härlig limefrukt, och särskilt en väl integrerad och verkligt god doft av skiffer och mineral, och lite omogna gråpäron i bakgrunden. Smaken har fyllt ut bra, och den är nu rik och precis lagom bred, utan att på något vis tappa syra eller stadga. Riktigt, riktigt bra (90-91)!
Var är då helgens Bordeaux kanske någon uppmärksam läsare undrar?
Jodå, det blev en 2004 Ch La Gurgue, Margaux också. Inget fel på den (efter ca 2 tim karaffering) men den hamnade klart i bakvattnet av Kaeslers Barossa Riesling!
PS. På Kaeslers website ges rådet att dricka deras Riesling relativt ung, eftersom den "är fyllig och inte gjord på batterisyra". Det går förstås bra, men jag föredrar den klart idag med 5 års långsam (skruvkork!) utveckling. Håller sannolikt rätt många år till. Vingården planterades mellan 1965 och 1968 - så Old Vine är inte bara ett marknadsföringstrick.
PPS. Någon som provat långlagring? Eller senare årgångar? Eller har en annan syn på denna årgång? DS
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar