Vinordic 2010 (1)

I år blev det faktiskt mer än ett besök på Vinordic, trots att antalet intressanta utställare var lite färre än vanligt. Flera av de stora importörerna uteblev, tex fattades Vingruppen (VinUnic mfl), PrimeWine/MondoWine, Hjo Grosshandel mfl. Hela evenemanget kändes faktiskt en aning avslaget. Fördelen är förstås ett lite lugnare tempo. För den som vill få en bred översikt så är det ett unikt tillfälle att prova igenom importörernas portföljer, och i flera fall dessutom få lite personlig guidning och dialog, det uppskattar vi. Här följer (som vanligt från mässor) kortfattade noteringar per importör i den ordning jag råkade prova.

Johan Lidby Vinhandel
Har en ganska bred och kvalitetsinriktad portfölj. Här provades bla Delamotte och Cuvee Operakällaren, båda rätt bra med fin syra och fräsch frukt, ger ändå ett lite neutralt intryck. Leitz Riesling-viner från Rheingau var däremot mycket bra, från instegsvinet Eins, zwei, dry Riesling – enkel men korrekt, bra syra och fin tropisk frukt till den klassiska 2008 Rüdesheim Bischofsberg Spätlese trocken. Tim Adams Riesling 2007 från Clare smakade också bra. Ett par chabliser från Brocard är alltid en bra måttstock, denna gång föredrog jag med viss margin 2007 Premier Cru Fourchaume framför Montmains. Över till en klassiska nord-Rhonare, Domaine Clape i Cornas. 2007 ”Renaissance” var stramt fruktig med peppar och chark, elegant och Syrah-typisk, från lite yngre stockar längre upp på berget. 2007 Cornas var ännu stramare och elegantare doft, men inte lika givande idag. Söderut till Domaine Santa Duc där 2008 Quatre Terres CdR var bra med ung, tät mörk frukt och bra struktur. 2006 CdR Vieilles Vignes var OK, men mitt val blir de fyra jordarna. 2006 Gigondas var som väntat ett par nummer större. Bosquets de Papes 2007or har vi provat förr och de var minst lika bra idag, särskilt Chante Les Merle. Johan Lidby tar även in Delamains cognac, och ett par erfarna ”sprit-konnässörer” provade igenom dem strax bredvid mig med allt högre ljudnivå som följd, jag fokuserade dock på vinerna och avstod även om Delamain uppenbarligen kan sin cognac.

Ward Wines
En trevlig importör med flera intressanta producenter. Här fick jag trevlig och kunnig guidning av Katarina. Vi började med Pol Roger:
Pure (non-dosage): God, stram och bra frukt. En bra aperitif-champagne för den som föredrar non-dosage
Brut Reserve: Standard-cuveen som är mycket bra med en lite rikare frukt.
1999 Blanc de Blanc: Härligt öppen och komplex doft med champinjoner och bröd, mycket bra!
1999 Vintage: Lite mer kraft och rikare frukt, men inte lika elegant som Blanc de Blancs, en preferens eller mat-matchningsfråga.

2008 L. Robin Chablis: Bra standard-chablis från det goda året 2008.

Provade sedan Pascal Jolivets viner från Loire, de är rena i frukten och ursprunget, jag föredrog med liten marginal hans Pouilly Fume före Sancerre.

Över till Ch Mont-Redons röda:
2007 CdR: Öppen, tillgänglig Grenache-dominerad doft med lite kirsch. Relativt lätt och elegant i smaken, därmed ganska allmänt användbart vin. Gott.
2007 Lirac: Lite mörkare och tätare, mer struktur. Ett lillasyskon till Ch9. Klart intressantare vinupplevelse.
2006 Ch9: Mont-Redons mest kända vin där vi druckit och gillat flera tidigare årgångar, och 2006an är inget undantag, en bra standard-Ch9. Dock så är de 2007or som vi druckit under våren nästan alla lite mer intressanta med den fullödiga Grenachefrukten från den utmärkta årgången.

Sedan vidare västerut till Hedges Cellars i vindistriktet Red Mountain AVA (med allas vår Lars T som vinmakarkonsult). Här finns tyvärr inte de ”Single Vineyard Syrah” som jag hoppats på, men blenden CMS smakar rätt bra den med, lite grön paprika bara. Sedan ser jag att man lite försiktigt häller ett par amerikaner från Stags Leap Wine Cellars. Först ut är 2006 Artemis, en blend av egna och inköpta druvor med 92% Cabernet och 18 månader på franska fat. Mycket gott, men jag har tidigare provat deras ”Fay” och minns den som klart bättre, så jag frågar om den möjligen finns att prova? Det gör den (om än en gnutta motvilligt...), och detta är ”the real McCoy” för den som gillar Napa Cab: Härlig tät svartvinbärsfrukt, med lite espresso-rost och mörk choklad. Lång, balanserad eftersmak, helt enkelt oerhört gott och ett av mässans allra godaste viner!

Importören Wines & More bjuder många intressanta champagner från mindre producenter, ett gott tecken. Här får jag sympatisk och kompetent guidning av Johan S.

Vi inleder med en Saint-Chamant Brut Integral 2003, en bra Blanc de Blancs från Epernay som klarat det varma året med glans och syran intakt. En Paul Dethune Millesime 2002 från Ambonnay smakar också bra. Höjdpunkten är dock utan tvekan specialcuveen från Michel Arnould ”Memoire de Vignes” från 2005, redan mycket gott och komplext, och mycket goda framtidsutsikter. Importören har även flera spännande inslag, tex Piemonte-delen av släkten Seghesio, och deras Barolo ”La Villa 2003” med bra frukt och komplexitet. En Brunello Riserva från producenten Fornacina är också intressant med rejäl frukt och tydlig piptobak i doften.

Stoppet hos Vinobele blir ganska kort, hinner bara med ett par viner från familjeproducenten Malat i Kremstal. De kallar sina främsta viner av resp. druvsort för ”das beste”... kan tolkas ambitiöst eller skrytsamt, hursomhelst roligt att prova. Började med deras hus-riesling ”2008 Steinbühel” som är en bra instegs-riesling, ganska lätt med uppfriskande syra. ”das beste Riesling” är ett ganska stort kliv... mycket mer av allt: frukt, syra, komplexitet. Mycket gott även så här på hemväg, men svårt att ge en rättvisande bedömning. Malat Grüner Veltliner Göttweger Berg är en bra, ganska lätt GV med fin syra, lite pepprighet och lite gråpäron.

Fler noter i nästa post...