Stora Viner - liten produktion

S. bjuder in till vinmiddag med temat "Stora Viner - liten produktion". Ett kul tema som ger stor variation och ett antal synnerligen svårgissade viner. S. och M. har ordnat utomordentligt god mat:
A. Tilltugg levain-skorpor med två olika tillbehör: ankpastej och tapenade
B. Tunn "sashimi" lax med ruccola, parmesan och örtdressing
C. Inbakad US Hereford-filé med special-mos-bak-potatis och bönor
D. "Cheeses from heaven"

Vi inleder med två skumpor till A. Den första är klart mer gul (drar åt det lätt mässingsgula) färg, en stor och expressivt utvecklad doft av gul frukt, sedan tillkommer lite kaffe, nougat, choklad och annat smarrigt! Krämig och fyllig mousse, mycket gott och i fin drickfas nu - 1999 Gosset Millesime
Andra glaset är till en början lite knutet och mycket svalt, med en lite dominerande syra och fräschör men öppnar upp och blir rikare efter en stund. Mycket svårgissad: NV Cuvée Prestige från Thierry Pierron i Verzenay (90% PN). Båda är goda, jag föredrar dock Gosset utveckling och lite krämigare mousse idag, Pierron smakar sannolikt ännu bättre om ett par år!

Till laxen i B. får vi fyra vita, mycket olika blinda glas. Som vanligt gäller det att ge vinerna lite tid i glaset för att utvecklas, det händer en hel del i samtliga glas ska det visa sig.
B1 är ganska ljust, nästan vattenklart, med en initialt knepig, reduktiv doft som sedan vecklar ut sig till sval stenfrukt och mineral i massor. Hög syra och slank ljus stenfrukt i smaken. Gissningarna landar mest i Loire och en Chenin, men någon säger även Chablis (och Chardonnay). 2010 Diatom Hana Shinobu från Greg Brewer överraskar alla med att vara från Kalifornien. Ett av de godaste vinerna till maten i min mun. B2 är betydligt gulare och mer utveckling, yppig frukt och en hel del (snygga och välintegrerade) fat. Här går gissningarna främst mot en Cali Chard (eller möjligen en välfatad Bourgogne) - men det är en blend av nio druvor från Sydafrika, och då kan man dra slutsatsen att det är en Palladius från Eben Sadie. Årgång 2002 - och vinet håller ihop alldeles utmärkt idag. Rikt, komplext och det kanske mest imponerande vinet - och godast utan mat - men till maten tar faten lite överhanden.

B3 är en typisk Riesling med fin päronsplit-frukt och lite petroluem. Doften är superskön, och smaken är bra, men doften skapar ännu högre förväntningar - likväl mycket bra! 2008 FX Pichler från Wachau. B4 är mycket svårgissat - mina anteckningar säger: Italien, lite beska, vita persikor, stenfrukt, mycket bra matvin. Gissningarna haglar - innan K. avslöjar att det är 2011 Anas-Cëtta från Elvio Cogno i Langhe, verkligen kul att få prova och ett annat vin som verkligen lyfter med mat till. Lär finnas på några restauranger, prova gärna om du ser det!

Vidare till kött och rött!
C1 doftar till en början en del grön paprika och piptobak, men snabbt utvecklar sig en komplexare superskön doft med bla mörka plommon. Munkänslan är väldigt trevlig med mjuk frukt, silkiga tanniner och fin utveckling. Riktigt god Bordeaux enas vi ganska snabbt om, sannolikt från 2001 eller 2004 och högra stranden, 2004 Château l'Évangile från Pomerol (70-80% Merlot och 10-20% CabFranc). Ett av kvällens viner ska det visa sig!

C2 identifieras snabbt som en "icke-Bdx" av Bdx-mannen L. Mitt första intryck är topp-Sangiovese med en hel del tannin och lite oförlöst kraft. Utvecklas en hel del i glaset och tanninerna gör sig mer och mer påminda. Det visar sig vara 2004 Roberto Voerzio, Barolo Brunate. Häftigt vin med mycket potential!

C3 är något annat: snygg, sval samtidigt intensiv cassisfrukt med lite tobak och skogiga toner. Svårspottat, elegant och väldigt, väldigt gott! Gissningarna börjar i Bdx men pendlar sedan "över pölen" till Kalifornien och det stämmer fint: 2003 Spottswoode Estate Cab, från St Helena uppe i Napa Valley.

Vi äter, dricker, diskuterar och njuter! Dags att hälla sista rödvinerna (nu börjar anteckningarna bli extremt kortfattade eller saknas helt!).

C4 Tät färg och tät doft av italien med körsbär och tomatpure. Mycket gott, men också en del oförlöst kraft. 2004 Siro Pacenti, Brunello (minimal produktion av 728 flaskor!)

C5 Korkad doft... jag smakar lite och det finns en redig frukt under korken, ställer undan glaset. K. avslöjar att det är en 2006 Lillian som drabbats av korkfasan. Några runt bordet upplever att frukten (och kanske alkoholen) håller undan en del av korken, och vi provar även det gamla trickset att hälla vinet på en karaff med plastfolie i. Det funkar faktiskt förvånansvärt bra - tar nog bort iaf 70% av korkdoften och sedan är vinet nästan OK och drickbart.

C6 Mmm - utvecklad näsa med tryffel och en tydligt animalisk ton. I munnen får vi en skönt utvecklad upplevelse med chark, peppar, mogna björnbär och en hel del komplexitet. Syra och tanniner i balans. Alldeles ljuvligt gott och ett av kvällens viner för undertecknad: 2001 Hermitage ifrån lilla JMB Sorrel, tyvärr sista flaskan.

Ostarna kommer från Androuet och Winjas och smakar utomförträffligt bra. Vinerna är spännande och bra, men anteckningarna är helt slut! En bra, rätt torr 1997 Quinta do Infantado Vintage Port. En mycket spännande Vin Santo från 2000 - oerhört god och Madeira-lik (dock lite lägre alkohol och syra). Ett spännande rödvin gjort ungefär som en recioto, fast från Sydafrika och huvudsakligen Syrah, Stellerhone 2006 - lär inte finnas tillgängligt på öppna marknaden.

Ett varmt och stort tack till S. som stod för värdskapet, med viss assistans av M. i köket! Vi ses förhoppningsvis snart igen!