Bordeaux, Barolo och Brunello har vi druckit de senaste dagarna. Inledde med ett smakprov av 2010 Fleur Clinet (Ch Clinets andravin) från Pomerol. Bra och tät frukt med potential, men för tidigt att bedöma egentligen (även om vi hade luftat hela dagen).
Sedan var det Osso Buco med A.s studievänner och fyra italienska viner:
2009 Le Difese, Bolgheri (2,5 -vinet från Tenuta San Guido - mest känt för 1a vinet Sassicaia) som kanske är lite väl publikfriande med en ganska tydlig sötma, frukten är det inget fel på - och fathanteringen är (relativt) balanserad - så det är inte dumt alls - när man är på humör för ett modernt italienskt rött med lite fat och någon sötma. Dock mest kvar i karaffen i slutet av kvällen.
2006 Quercecchio Brunello, initialt delar detta vin provarna i två läger: ett stort läger som tycker det doftar mest gummi; ett lite mindre läger (mest undertecknad som vet vad som finns i glasen) som tycker det finns en fin rödfrukt och komplexitet. Till maten lyfter allt rejält! Nu vänder majoriteten och tycker att Quercecchion är det bästa (eller möjligen näst bästa) vinet. Kul - min favorit!
2001 Etna Rosso, Calabretta, en klassiker här hemma och på många andra bord. Snygg transparent granatröd färg, en precis lagom utvecklad näsa med snygga röda bär och sekundärtoner av bla läder. Elegant som 17. I perfekt drickfas just nu (viker dock ned sig i öppnad flaska till dag 2). Måste vara det bästa (utvecklade) vin som går att uppbringa för 135 MUK i Norden.
2003 Prapo. Schiavenza, Barolo (Serralunga), det varma året gör sig påmint med (ovanligt) mörk frukt och rediga toner av balsamico och ädelträ. Tanninerna är sandiga och fina och ger ett bra "grepp" till maten. Dock inte så elegant eller syradrivet - utan går mer på kraft. Frågan är vad som händer med ett par år på rygg till?
Panelens röster fördelar sig ganska jämnt på Quercecchion och Etna Rosso. Själv har jag lite svårt att bestämma mig, men till slut viner Quercecchions komplexitet över Etna-vinets elegans.
Helgens sista vin är en annan klassiker: 2006 Lamothe-Cissac från Haut-Medoc. Vi dricker/provar parallellt med några överblivna slattar från gårdagen. Jag tycker fortfarande att Quercecchion är mycket bra och intresseväckande med sin utvecklade rödfruktiga doft och myriader av smaker och toner. A. föredrar Lamothe-Cissac hela vägen: snygg, mjuk och klassisk. Jag upplever att Lamothe-CIssac är väldigt Haut-Medoc-typisk, och bra med slank, läskande cabernetfrukt och tydlig blyertspenna och cassis. Gott så!
3 x B: Brunello, Barolo och Bordeuax - inte illa en januarihelg :-)
söndag 27 januari 2013
söndag 20 januari 2013
Stora Viner - liten produktion
S. bjuder in till vinmiddag med temat "Stora Viner - liten produktion". Ett kul tema som ger stor variation och ett antal synnerligen svårgissade viner. S. och M. har ordnat utomordentligt god mat:
A. Tilltugg levain-skorpor med två olika tillbehör: ankpastej och tapenade
B. Tunn "sashimi" lax med ruccola, parmesan och örtdressing
C. Inbakad US Hereford-filé med special-mos-bak-potatis och bönor
D. "Cheeses from heaven"
Vi inleder med två skumpor till A. Den första är klart mer gul (drar åt det lätt mässingsgula) färg, en stor och expressivt utvecklad doft av gul frukt, sedan tillkommer lite kaffe, nougat, choklad och annat smarrigt! Krämig och fyllig mousse, mycket gott och i fin drickfas nu - 1999 Gosset Millesime
Andra glaset är till en början lite knutet och mycket svalt, med en lite dominerande syra och fräschör men öppnar upp och blir rikare efter en stund. Mycket svårgissad: NV Cuvée Prestige från Thierry Pierron i Verzenay (90% PN). Båda är goda, jag föredrar dock Gosset utveckling och lite krämigare mousse idag, Pierron smakar sannolikt ännu bättre om ett par år!
Till laxen i B. får vi fyra vita, mycket olika blinda glas. Som vanligt gäller det att ge vinerna lite tid i glaset för att utvecklas, det händer en hel del i samtliga glas ska det visa sig.
B1 är ganska ljust, nästan vattenklart, med en initialt knepig, reduktiv doft som sedan vecklar ut sig till sval stenfrukt och mineral i massor. Hög syra och slank ljus stenfrukt i smaken. Gissningarna landar mest i Loire och en Chenin, men någon säger även Chablis (och Chardonnay). 2010 Diatom Hana Shinobu från Greg Brewer överraskar alla med att vara från Kalifornien. Ett av de godaste vinerna till maten i min mun. B2 är betydligt gulare och mer utveckling, yppig frukt och en hel del (snygga och välintegrerade) fat. Här går gissningarna främst mot en Cali Chard (eller möjligen en välfatad Bourgogne) - men det är en blend av nio druvor från Sydafrika, och då kan man dra slutsatsen att det är en Palladius från Eben Sadie. Årgång 2002 - och vinet håller ihop alldeles utmärkt idag. Rikt, komplext och det kanske mest imponerande vinet - och godast utan mat - men till maten tar faten lite överhanden.
B3 är en typisk Riesling med fin päronsplit-frukt och lite petroluem. Doften är superskön, och smaken är bra, men doften skapar ännu högre förväntningar - likväl mycket bra! 2008 FX Pichler från Wachau. B4 är mycket svårgissat - mina anteckningar säger: Italien, lite beska, vita persikor, stenfrukt, mycket bra matvin. Gissningarna haglar - innan K. avslöjar att det är 2011 Anas-Cëtta från Elvio Cogno i Langhe, verkligen kul att få prova och ett annat vin som verkligen lyfter med mat till. Lär finnas på några restauranger, prova gärna om du ser det!
Vidare till kött och rött!
C1 doftar till en början en del grön paprika och piptobak, men snabbt utvecklar sig en komplexare superskön doft med bla mörka plommon. Munkänslan är väldigt trevlig med mjuk frukt, silkiga tanniner och fin utveckling. Riktigt god Bordeaux enas vi ganska snabbt om, sannolikt från 2001 eller 2004 och högra stranden, 2004 Château l'Évangile från Pomerol (70-80% Merlot och 10-20% CabFranc). Ett av kvällens viner ska det visa sig!
C2 identifieras snabbt som en "icke-Bdx" av Bdx-mannen L. Mitt första intryck är topp-Sangiovese med en hel del tannin och lite oförlöst kraft. Utvecklas en hel del i glaset och tanninerna gör sig mer och mer påminda. Det visar sig vara 2004 Roberto Voerzio, Barolo Brunate. Häftigt vin med mycket potential!
C3 är något annat: snygg, sval samtidigt intensiv cassisfrukt med lite tobak och skogiga toner. Svårspottat, elegant och väldigt, väldigt gott! Gissningarna börjar i Bdx men pendlar sedan "över pölen" till Kalifornien och det stämmer fint: 2003 Spottswoode Estate Cab, från St Helena uppe i Napa Valley.
Vi äter, dricker, diskuterar och njuter! Dags att hälla sista rödvinerna (nu börjar anteckningarna bli extremt kortfattade eller saknas helt!).
C4 Tät färg och tät doft av italien med körsbär och tomatpure. Mycket gott, men också en del oförlöst kraft. 2004 Siro Pacenti, Brunello (minimal produktion av 728 flaskor!)
C5 Korkad doft... jag smakar lite och det finns en redig frukt under korken, ställer undan glaset. K. avslöjar att det är en 2006 Lillian som drabbats av korkfasan. Några runt bordet upplever att frukten (och kanske alkoholen) håller undan en del av korken, och vi provar även det gamla trickset att hälla vinet på en karaff med plastfolie i. Det funkar faktiskt förvånansvärt bra - tar nog bort iaf 70% av korkdoften och sedan är vinet nästan OK och drickbart.
C6 Mmm - utvecklad näsa med tryffel och en tydligt animalisk ton. I munnen får vi en skönt utvecklad upplevelse med chark, peppar, mogna björnbär och en hel del komplexitet. Syra och tanniner i balans. Alldeles ljuvligt gott och ett av kvällens viner för undertecknad: 2001 Hermitage ifrån lilla JMB Sorrel, tyvärr sista flaskan.
Ostarna kommer från Androuet och Winjas och smakar utomförträffligt bra. Vinerna är spännande och bra, men anteckningarna är helt slut! En bra, rätt torr 1997 Quinta do Infantado Vintage Port. En mycket spännande Vin Santo från 2000 - oerhört god och Madeira-lik (dock lite lägre alkohol och syra). Ett spännande rödvin gjort ungefär som en recioto, fast från Sydafrika och huvudsakligen Syrah, Stellerhone 2006 - lär inte finnas tillgängligt på öppna marknaden.
Ett varmt och stort tack till S. som stod för värdskapet, med viss assistans av M. i köket! Vi ses förhoppningsvis snart igen!
A. Tilltugg levain-skorpor med två olika tillbehör: ankpastej och tapenade
B. Tunn "sashimi" lax med ruccola, parmesan och örtdressing
C. Inbakad US Hereford-filé med special-mos-bak-potatis och bönor
D. "Cheeses from heaven"
Vi inleder med två skumpor till A. Den första är klart mer gul (drar åt det lätt mässingsgula) färg, en stor och expressivt utvecklad doft av gul frukt, sedan tillkommer lite kaffe, nougat, choklad och annat smarrigt! Krämig och fyllig mousse, mycket gott och i fin drickfas nu - 1999 Gosset Millesime
Andra glaset är till en början lite knutet och mycket svalt, med en lite dominerande syra och fräschör men öppnar upp och blir rikare efter en stund. Mycket svårgissad: NV Cuvée Prestige från Thierry Pierron i Verzenay (90% PN). Båda är goda, jag föredrar dock Gosset utveckling och lite krämigare mousse idag, Pierron smakar sannolikt ännu bättre om ett par år!
Till laxen i B. får vi fyra vita, mycket olika blinda glas. Som vanligt gäller det att ge vinerna lite tid i glaset för att utvecklas, det händer en hel del i samtliga glas ska det visa sig.
B1 är ganska ljust, nästan vattenklart, med en initialt knepig, reduktiv doft som sedan vecklar ut sig till sval stenfrukt och mineral i massor. Hög syra och slank ljus stenfrukt i smaken. Gissningarna landar mest i Loire och en Chenin, men någon säger även Chablis (och Chardonnay). 2010 Diatom Hana Shinobu från Greg Brewer överraskar alla med att vara från Kalifornien. Ett av de godaste vinerna till maten i min mun. B2 är betydligt gulare och mer utveckling, yppig frukt och en hel del (snygga och välintegrerade) fat. Här går gissningarna främst mot en Cali Chard (eller möjligen en välfatad Bourgogne) - men det är en blend av nio druvor från Sydafrika, och då kan man dra slutsatsen att det är en Palladius från Eben Sadie. Årgång 2002 - och vinet håller ihop alldeles utmärkt idag. Rikt, komplext och det kanske mest imponerande vinet - och godast utan mat - men till maten tar faten lite överhanden.
B3 är en typisk Riesling med fin päronsplit-frukt och lite petroluem. Doften är superskön, och smaken är bra, men doften skapar ännu högre förväntningar - likväl mycket bra! 2008 FX Pichler från Wachau. B4 är mycket svårgissat - mina anteckningar säger: Italien, lite beska, vita persikor, stenfrukt, mycket bra matvin. Gissningarna haglar - innan K. avslöjar att det är 2011 Anas-Cëtta från Elvio Cogno i Langhe, verkligen kul att få prova och ett annat vin som verkligen lyfter med mat till. Lär finnas på några restauranger, prova gärna om du ser det!
Vidare till kött och rött!
C1 doftar till en början en del grön paprika och piptobak, men snabbt utvecklar sig en komplexare superskön doft med bla mörka plommon. Munkänslan är väldigt trevlig med mjuk frukt, silkiga tanniner och fin utveckling. Riktigt god Bordeaux enas vi ganska snabbt om, sannolikt från 2001 eller 2004 och högra stranden, 2004 Château l'Évangile från Pomerol (70-80% Merlot och 10-20% CabFranc). Ett av kvällens viner ska det visa sig!
C2 identifieras snabbt som en "icke-Bdx" av Bdx-mannen L. Mitt första intryck är topp-Sangiovese med en hel del tannin och lite oförlöst kraft. Utvecklas en hel del i glaset och tanninerna gör sig mer och mer påminda. Det visar sig vara 2004 Roberto Voerzio, Barolo Brunate. Häftigt vin med mycket potential!
C3 är något annat: snygg, sval samtidigt intensiv cassisfrukt med lite tobak och skogiga toner. Svårspottat, elegant och väldigt, väldigt gott! Gissningarna börjar i Bdx men pendlar sedan "över pölen" till Kalifornien och det stämmer fint: 2003 Spottswoode Estate Cab, från St Helena uppe i Napa Valley.
Vi äter, dricker, diskuterar och njuter! Dags att hälla sista rödvinerna (nu börjar anteckningarna bli extremt kortfattade eller saknas helt!).
C4 Tät färg och tät doft av italien med körsbär och tomatpure. Mycket gott, men också en del oförlöst kraft. 2004 Siro Pacenti, Brunello (minimal produktion av 728 flaskor!)
C5 Korkad doft... jag smakar lite och det finns en redig frukt under korken, ställer undan glaset. K. avslöjar att det är en 2006 Lillian som drabbats av korkfasan. Några runt bordet upplever att frukten (och kanske alkoholen) håller undan en del av korken, och vi provar även det gamla trickset att hälla vinet på en karaff med plastfolie i. Det funkar faktiskt förvånansvärt bra - tar nog bort iaf 70% av korkdoften och sedan är vinet nästan OK och drickbart.
C6 Mmm - utvecklad näsa med tryffel och en tydligt animalisk ton. I munnen får vi en skönt utvecklad upplevelse med chark, peppar, mogna björnbär och en hel del komplexitet. Syra och tanniner i balans. Alldeles ljuvligt gott och ett av kvällens viner för undertecknad: 2001 Hermitage ifrån lilla JMB Sorrel, tyvärr sista flaskan.
Ostarna kommer från Androuet och Winjas och smakar utomförträffligt bra. Vinerna är spännande och bra, men anteckningarna är helt slut! En bra, rätt torr 1997 Quinta do Infantado Vintage Port. En mycket spännande Vin Santo från 2000 - oerhört god och Madeira-lik (dock lite lägre alkohol och syra). Ett spännande rödvin gjort ungefär som en recioto, fast från Sydafrika och huvudsakligen Syrah, Stellerhone 2006 - lär inte finnas tillgängligt på öppna marknaden.
Ett varmt och stort tack till S. som stod för värdskapet, med viss assistans av M. i köket! Vi ses förhoppningsvis snart igen!
söndag 13 januari 2013
Första vinveckan 2013
Har innehållit en del kul viner faktiskt (trots att det är januari). En trivsam vinmiddag hemma hos munskänkskompisen J inleddes med fem blinda glas. Genomgående tema var: ganska intensiv rödfrukt, lite kryddlåda och en lite varierande fatbehandling (bitvis tydligt chokladiga lyxfat) samt bra längd. Inga druvtypiska markörer. Vi gissar runt på tema, från Californien till Italien nämns. Alla har fel - det är fem glas modern Rioja! Verkligt kul att prova. Samtliga glas utvecklas rejält med tid och luft. Sedan kommer en flight till med vissa likheter, men nästan större skillnader: mörkare frukt, ännu modernare vinmakning, mer extraktion, ja mer av allt (inte minst tannin och fat). Även denna gång gissas det friskt och varierat. N. sätter att glas 1 och 4 har några tydliga likheter (doftar smörkakor med mandel; eller "cookie-dough"). Jag lutar först åt några Californiska kultviner vars exklusiva fatbehandling kan dofta så. Men kommer sedan fram till Ribera del Duero - och det visar sig vara rätt. Här finns bla en 2005 Aalto PS med (glas 4) och glas 1 är därmed 2006 Aalto. En klart häftig flight till, stort tack till J för förnämligt arrangemang! Lärdomsnotering (1) till mig själv: intensivt kryddig frukt, med moderna fat och inga andra tydliga druvmarkörer => Tempranillo och Spanien.
Sedan var det fredagskväll och (som vanligt) i all hast rycker jag fram en 2004 Durfort-Vivens från Margaux och häller i karaffen. Första intrycket efter en 15-20 minuter är inte så kul: knutet, kärvt och grönt. Nästan så jag börjar tänka TCA - fast doften är det inget fel på - den är bara stängd. Så vi äter och dricker lite försiktigt, och längre fram på kvällen (mot slutet av "På Spåret" :-) dvs med dryga 2 timmar i karaff så får vi en skön metamorfos - vinet öppnar upp och blir tillgängligt med fin frukt (svarta vinbär och björnbär), en fin tobakston, lite läder och en gnutta starkvin, riktigt bra längd, snygga tanniner och balans (kärvheten är som bortblåst). Lärdomsnotering (2) till mig själv: Durfort-Vivens är ordentligt cabbe-dominerat och behöver luft&tid!
Middag hemma hos fam E är alltid trevligt - och här fick vi bla 2009 Dom Saint Préfert, Reserve Auguste Favier från Ch9. Riktigt smarriga grejer! En 2009 Clos Floridene Blanc smakade också utmärkt bra till fin torsk med klassiska tillbehör.
Sedan var det fredagskväll och (som vanligt) i all hast rycker jag fram en 2004 Durfort-Vivens från Margaux och häller i karaffen. Första intrycket efter en 15-20 minuter är inte så kul: knutet, kärvt och grönt. Nästan så jag börjar tänka TCA - fast doften är det inget fel på - den är bara stängd. Så vi äter och dricker lite försiktigt, och längre fram på kvällen (mot slutet av "På Spåret" :-) dvs med dryga 2 timmar i karaff så får vi en skön metamorfos - vinet öppnar upp och blir tillgängligt med fin frukt (svarta vinbär och björnbär), en fin tobakston, lite läder och en gnutta starkvin, riktigt bra längd, snygga tanniner och balans (kärvheten är som bortblåst). Lärdomsnotering (2) till mig själv: Durfort-Vivens är ordentligt cabbe-dominerat och behöver luft&tid!
Middag hemma hos fam E är alltid trevligt - och här fick vi bla 2009 Dom Saint Préfert, Reserve Auguste Favier från Ch9. Riktigt smarriga grejer! En 2009 Clos Floridene Blanc smakade också utmärkt bra till fin torsk med klassiska tillbehör.
söndag 6 januari 2013
2006 Cerrati
Helgförkylningen börjar ge med sig, och suget efter Nebbiolo infinner sig. Vi drar därför korken ur en 2006 Cascina Cucco "Cerrati" från Serralunga för att stilla behovet. Det funkar utmärkt! Färgen är klassiskt transparent granatröd med mörkbruna stick. Doften är härlig med nypon, rosor och lite balsamico och ädelträ. Smaken är kalasgod med finlemmade tanniner och läskande Nebba-frukt och syra. Sitter som en italiensk sportkeps till helstekt kotlett med italienska tillbehör och sås, "eccellente!"
Häromkvällen blev det en bruks-bdx-shoot-out mellan 2006 Cambon Pelouse och 2008an av gamla bloggfavoriten Tour de By. 2006 Cambon är elegant och snygg med klara Margaux-drag (vinbär, violer), i snällare och mer tillgänglig stil, bordets favorit. 2008 Tour de By är betydligt bättre än 2007an med bra drag i frukten, ganska mycket fat, och en del blod&järn (viss likhet med bloggosfär-darlingen 2004), men ett lite ruffigare och inte lika balanserat intryck idag. Kan nog bli rätt kul med två-tre år på rygg för alla som gillar sin Medoc personlig och lite rustik.
Häromkvällen blev det en bruks-bdx-shoot-out mellan 2006 Cambon Pelouse och 2008an av gamla bloggfavoriten Tour de By. 2006 Cambon är elegant och snygg med klara Margaux-drag (vinbär, violer), i snällare och mer tillgänglig stil, bordets favorit. 2008 Tour de By är betydligt bättre än 2007an med bra drag i frukten, ganska mycket fat, och en del blod&järn (viss likhet med bloggosfär-darlingen 2004), men ett lite ruffigare och inte lika balanserat intryck idag. Kan nog bli rätt kul med två-tre år på rygg för alla som gillar sin Medoc personlig och lite rustik.
onsdag 2 januari 2013
2010 Ch Lagnet
Vi inleder 2013 med att prova en ung Bordeaux Superieur, 2010 Chateau Lagnet (se http://levieux-vignerons.com/ för mer info). 60% Merlot och 40% Cab Sauv. Rubinröd transparent färg, en härligt ungfruktig doft av röda bär och precis lagom mogna körsbär. Smaken är medelfyllig och den rena, snygga frukten bara skiner rakt igenom - från första klunken till sista slurken. Läskande, bra syra, snälla tanniner och elegant. Helgjutet och drickbart nu i en lättare och matvänlig Bordeaux-stil. Frukten döljer de 14% ända till slutet där en något eldig svans kan skönjas.
tisdag 1 januari 2013
Vinåret 2012
Vinåret 2012 har varit riktigt trivsamt med många goda vinupplevelser (och några stora). Som vanligt är det inte helt enkelt att vaska fram viner som verkligen höjer sig över mängden, men här kommer ett spontant urval:
1991 Guigal La Turque
1850 Verdelho Vintage, d'Oliveiras
1996 Ch Montus XL, Brumont
1976 Corton-Pougets Grand Cru, Jadot
1999 Ch Giscours, Margaux
1999 Comtes de Champagne
1996 RD Bollinger
1996 La Mission Haut Brion
2001 Dominus
1975 Burmester Colheita
2005 Assmanshausen Höllenberg Spätburgunder
2003 Schiavenza Perno, Barolo
2006 G.B Burlotto, Monvigliero, Barolo
2001 Cornas, M. Chapoutier
1998 Rauzan-Segla, Margaux
1983 Sassicaia
Ganska tydlig rödvinsdominans (men faktiskt bara tre Bordeaux-viner!). På vitvinssidan så är ett trevligt och gott minne dagarna i Rüdesheim i somras, och provningarna hos Georg Breuer resp. Johannes Leitz, samt middagarna på hotellets innergård (med bla en 2007 Rottland i toppform och 2005 Assmanshausen Höllenberg Spätburgunder från Kesseler en annan kväll).
Ett tema jag hoppas fortsätter under 2013 är vinmiddagarna. Det är oerhört roligt, gott och lärorikt att prova vinerna blint i flighter och till mat. Den allra mest hedonistiska och minnesvärda var denna:
http://vintresserad.blogspot.se/2012/06/unbelievable.html
men även alla de vinmiddagarna har verkligen inte gått av för hackor!
Vinplanerna för 2013 är en naturlig förlängning av planerna för 2011 och 2012:
* prova och lära
* köpa fokuserat (det har gått halvbra... innehållet i förråden utökas fortfarande ganska vildvuxet)
* äta och dricka riktigt bra tillsammans med familj och goda vänner
* förhoppningsvis en resa med inslag av vin
Kul ska det bli iallafall - God Fortsättning på 2013!
PS. Nyårsvinerna kanske någon undrar då? Vi höll igen en del pga efterhängsna förkylningar, det blev en halva RH Coutier skumpa (bra, kanske lite väl brödig och Pinot-dominerad) och en flaska 2000 Ch Pedesclaux, Pauillac som var riktigt trevlig med fin cassis och blyertspenna. Betydligt bättre än sitt rykte faktiskt. DS
1991 Guigal La Turque
1850 Verdelho Vintage, d'Oliveiras
1996 Ch Montus XL, Brumont
1976 Corton-Pougets Grand Cru, Jadot
1999 Ch Giscours, Margaux
1999 Comtes de Champagne
1996 RD Bollinger
1996 La Mission Haut Brion
2001 Dominus
1975 Burmester Colheita
2005 Assmanshausen Höllenberg Spätburgunder
2003 Schiavenza Perno, Barolo
2006 G.B Burlotto, Monvigliero, Barolo
2001 Cornas, M. Chapoutier
1998 Rauzan-Segla, Margaux
1983 Sassicaia
Ganska tydlig rödvinsdominans (men faktiskt bara tre Bordeaux-viner!). På vitvinssidan så är ett trevligt och gott minne dagarna i Rüdesheim i somras, och provningarna hos Georg Breuer resp. Johannes Leitz, samt middagarna på hotellets innergård (med bla en 2007 Rottland i toppform och 2005 Assmanshausen Höllenberg Spätburgunder från Kesseler en annan kväll).
Ett tema jag hoppas fortsätter under 2013 är vinmiddagarna. Det är oerhört roligt, gott och lärorikt att prova vinerna blint i flighter och till mat. Den allra mest hedonistiska och minnesvärda var denna:
http://vintresserad.blogspot.se/2012/06/unbelievable.html
men även alla de vinmiddagarna har verkligen inte gått av för hackor!
Vinplanerna för 2013 är en naturlig förlängning av planerna för 2011 och 2012:
* prova och lära
* köpa fokuserat (det har gått halvbra... innehållet i förråden utökas fortfarande ganska vildvuxet)
* äta och dricka riktigt bra tillsammans med familj och goda vänner
* förhoppningsvis en resa med inslag av vin
Kul ska det bli iallafall - God Fortsättning på 2013!
PS. Nyårsvinerna kanske någon undrar då? Vi höll igen en del pga efterhängsna förkylningar, det blev en halva RH Coutier skumpa (bra, kanske lite väl brödig och Pinot-dominerad) och en flaska 2000 Ch Pedesclaux, Pauillac som var riktigt trevlig med fin cassis och blyertspenna. Betydligt bättre än sitt rykte faktiskt. DS
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
