Till en fredagspizza korkas ännu en Merolli-Brunello upp - vingårdsversionen från (lilla) Azienda Cerbaia - 2005 Vigna Cerbaia. Det är en ganska tät och mörkröd-brun uppenbarelse. Färgen antyder (lång) utveckling på fat. Doften likaså, med starkvinstoner och komplexitet framför snarare än bakom frukten. Smaken är kraftig och tanninerna (fortfarande) ganska dominerande. Vinet behöver luft för att utvecklas, men blir med en timme eller så fullt drickbart - men fortfarande rätt så "tufft och råbarkat". Quercecchios 2005a var lättare, charmigare och tillgängligare idag - helt enkelt godare för mindre pengar. Vigna Cerbaia kommer dock sannolikt att leva längre - och kommer alltid att vara ett tuffare vin, passar snarare en bistecca än en pizza.
PS. Var på en intressant provning i veckan som gick - fem par viner, varje par innehöll ett äldre och ett yngre vin, i övrigt så lika som det att få fram. Intressant förstås att se vad ungefär 10 års utveckling gör med vinet, men den (aningen oroväckande) lärdomen var att jag i fem fall av fem möjliga föredrog det yngre vinet. Vad ska man då med ett antal lådor i förråd och hos Bdx-mannen till? DS
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar