fredag 19 oktober 2012

91 La Turque & Co

De gångna veckorna har varit sällsynt intensiva på flera fronter - jobbet är värre än vanligt; familjeaktiviteterna fler än de brukar och mitt i allt en fyra-fem dagars förkylning. På vinsidan har tre stycken, sedan länge inplanerade aktiviteter gjort sitt för att höja stressnivån. Här följer ett par höjdpunkter på vinsidan, och vi börjar med den högsta höjdpunkten:

1991 Côte-Rotie La Turque, E. Guigal
På en middag ordnad av importören VinUnic provar vi en vertikal med La Turque. Väldigt kul, gott och lärorikt. Alla vinerna (utom 2004 som är mycket säreget grön och trist) är mycket bra, men 91an höjer sig flera steg ovanför de andra med en makalöst fint parfymerad doft och sällsamt harmonisk och lång smak. Ett "topp5-alla-kategorier" vin. 99-100 p. Om du får chans att prova - ta den!

Sedan var det dags för en BYOB med tema 1996. När jag samlade ihop tompavorna blev det 18 st dagen efter... och nästan alla var riktigt bra (utom en enklare StEmilion som var för gammal). Topparna var bla en Bollinger RD, en La Mission Haut Brion, Pichon Comtesse och en Talbot på sin topp.

Den sista aktiviteten var en "US Syrah" provning med AuZone som jag höll i. Det var kul och de flesta vinerna föll väl ut. Trots att det var ett gäng verkliga vinrävar runt bordet, så var det ingen som provat just detta tema förut. Här var det ganska stor variation på åsikterna om vilket vin som var bäst, men till slut vann "de dyra faten och fruktkoncentrationen" hos 2005 Lillian California Syrah från Maggie Harrison. Jag vill även lyfta fram 2009 The Recluse Syrah (SB 73597, 291 kr) från Donkey & Goat som jag upplevde som ovanligt välbalanserad och med bra druv-typicitet, bra pris också.

Så var det helg igen, och familjeaktiviteterna dominerar kalendern. Man får passa på att reflektera och njuta lite av ett glas port (1997 Burmester - klart bra) och en kvällsslurk av matvinet 2006 Montiano, Lazio, firma Falesco, gjort på Merlot av superkonsulten Cotarella. Gott, ganska runt och snällt men lite mycket chokladfat och "internationell stil" snarare än uttryck för terroiren söder om Rom.

2 kommentarer:

Winepunker sa...

Det var några år sedan jag provade La Turque '91, men det är i sanning ett stort vin trots alla faten. Megamaffigt med svinister & charkuerier galore, helt underbar!

Håkan sa...

Jag och punkarn provade den nog tillsammans för ca 20 år sen, det är ett av vinerna som gjorde mig fast i detta träsk. Det är nog fortfarande ett av vinerna som jag har på min 10-bästalista någonsin. Jag har dock aldrig provat den fler gånger, den var över min budget redan då.