Costers del Siurana på Primewinebar

Primewinebar har ibland provningar med producenter. Ikväll var det en sittande provning med 16 platser och de hade bjudit in Francisco "Paco" Cabrera som varit agent för vinerna från Costers del Siurana sedan början på 90-talet I Sverige. Paco inledde med en trevlig genomgång av det ganska lilla och bergiga distriktet Priorat, för att sedan övergå till att berätta lite mer om vinerna under provningen.

Producenten
450 meter över havet kring byn Gratallopps klättrar sig Costers de Siuranas vingårdar i branta sluttningar (Costers = sluttning). Vinrankorna växer mer eller mindre direkt i skiffer-stenen! Paret Carles Pastrana och Mariona Jarques som står bakom Costers de Siurana tillhör dem som fått distriktet Priorat på vinkartan.

Kvällens provning börjar med det vita 2005 Kyrie (ca 450 kr), en blandning av flera druvor bla Garnacha Blanca. Vinet har en fin gul färg, ganska stor doft med nöt, mineral och lite torr frukt. Paco berättar att detta är ett vitt lagringsvin som egentligen borde fått 1 eller 2 tim på karaff. Bra, karaktärsfull smak med en aning (positiv) oxiderad ton, medprovare ger viner från Jura som referens och det känns rimligt.

Sedan smakar vi på röda 2005 Usatges (ca 210 kr), som kan beskrivas ungefär som ett andravin. Garnacha, Tempranillo, Carinena och Cabernet i denna årgång. Röd transparent färg, ganska elegant medelfyllig vinös doft. Bra, och elegant matvin.

2004 Miserere (ca 450 kr) är klart tätare, och mörkare röd färg med blå-svarta toner. Frukten är tydligare, en fin rätt komplex doft med lite orientaliska kryddor (kanel) såväl som grusväg från mineralerna. Sandiga fina tanniner och en gnutta körsbärskärne-bitterhet (men långt från Italien). Ingen fruktbomb och ingen sötma. Fortfarande ungt, ett mycket gott matvin.

2004 Clos de l'Obac (ca 500-550 kr) är Costers de Siuranas mest kända vin och har lite mer Cabernet än Miserere. Det är skilda vingårdar (ca 20 min by tractor emellan), men vinmakning är likadan. Här finns lite mer av det mesta; framförallt frukt, kraft och tanniner. Helt nya franska fat används, men det märks knappt. Ett vin med en lång framtid.

Sedan kommer två bonusar: 2000 Miserere med mer mognad, längd och lite torkad frukt. Fortfarande bra syra. Lite orange citrus. Mycket bra längd och väldans gott. Kvällens godaste tyckte vi. Sedan en slurk 2002 Clos de l'Obac, bra men fortfarande inte så utvecklat. Lite lättare årgång och en medprovare säger ”rönnbärsgele” och det tycker vi stämmer fint.

Till sist provar vi 2004 Dolc de l'Obac (ca 600-700 kr / 50 cl), ett vin som görs från en liten vingård med ovanligt bra läge och gamla stockar, ca 80% Garnacha. Druvorna plockas sent med hög mognad och sedan jäser man till 15-16% och sedan avbryts jäsningen med kyla. Då blir det ca 80 gr restsocker. Vinet är häftigt, elegantare än de flesta fortifierade viner (Port, Banyuls) och inte lika sött men jättefin frukt och längd. Inget vin man dricker några stora mängder av, men roligt att prova och passar nog fint till desserter där ett portvin är för kraftigt och eldigt.

Stort tack till Primewinebar och Paco Cabrera för en lärorik, trevlig provning med mycket goda viner!