Efter att ha varit på kurs i nästan två veckor och ätit mycket god mat men mestadels druckit ordinära viner var det roligt att botanisera lite över helgen. Det har dock funnits en hel del annat att göra, så det blir en kort sammanfattning som följer:
Vin 1: Château Chasse Spleen 1999. En Cru Bourgeois från Moulis en Médoc. Vingården är planterad med: 73% Cabernet Sauvignon, 20 % Merlot, 7% Petit Verdot. Vinet klarar oftast längre lagring än man kanske tror. 1999 är generellt en lite lättare årgång, som för många (de flesta?) slott nu är "drinkable", och för vissa (tex från St Emilion och lättare Medoc-viner) också är mogna. Färgen är mörk och ganska röd, med ngn ton åt plommon och ngn åt tegel. Doften är medelstor, mogen, god. Smaken är utmärkt; lång, lagom fruktdriven (svarta vinbär och mörka plommon), med fin mogen syra och tanninerna är mycket mjuka och avrundade. Vinet är lätt i munnen och ett utomordentligt matvin! Hela flaskan går åt förvånansvärt lätt.
Vin 2: Meerlust Rubicon 2001. Rubicon är säkert känt för de flesta. Det är iallafall den sydafrikanska vingården Meerlusts prestige Bordeaux-blend, år 2001: 70% Cabernet Sauvignon, 15% Merlot and 15% Cabernet Franc. Franska ekfat ca 2 år varav 80% nya.
Detta är ett vin vi emellanåt tycker är sensationellt gott för sina pengar (ca 200 SEK idag). Vi har druckit ett par årgångar sedan 1989. Vinet görs bara i bättre årgångar, tex inte 2002. Vinet kan ha en fantastisk kombination av härlig mogen Bordeaux, en exotisk kryddpalett och en aning varmjordssötma. Färgen är ganska lik Chasse-Spleen, mörk, röd med liten plommonton och "tjock" eller inte särskilt genomskinlig. Doften är lite större och "sötare" än C-S. Smaken är mycket god och faktiskt lite lik C-S, men lite sötare och mindre komplex. Denna flaska var bra, inget tvivel om det. Men jag skulle nog ändå föredra Chasse-Spleen 8 ggr av 10. Meerlust anger att vinet skall utvecklas med 15-20 års lagring... kanske har vi öppnat det för tidigt? Eller så är det flaskvariation?
Vin 3: En numera vinbloggsklassiker; Ch La Tour De By 2004, denna gång på halvflaska. Färgen är faktiskt också ganska lik vin1 och 2 ovan! Lite mer blåton och lite mer genomskinligt. Doften är som väntat ganska annorlunda; jordkällare och järn och lite svartvinbär. Smaken är fortfarande förvånansvärt bra och matvänlig för att vara en ung, billig Bordeaux. Men kanske inte riktigt så bra som både vi och flera andra tyckte i höstas. Kanske är vinet på väg in i en annan fas? Eller så har "ungdomsförälskelsen" lagt sig? Tiden och fler buteljer får utvisa.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar