Ultra-complex with tobacco and sweeeeet cabernet fruit. To die 4. Last bottle 😓.
lördag 21 november 2015
söndag 1 november 2015
100 år Ch Montrose
Vi inleder med 1995 Comtes de Champagne, som ju alltid är riktigt bra med skön gul frukt, och lite lagom mognad. Utvecklas fint i glaset under lång tid. Som bäst efter kanske 2 tim och nästan rumstemp!
Vinerna serveras sedan i sex flighter, där vi börjar med 70-talet. Jag redovisar ändå mina noteringar nedan från 1911 till 2011 (som vanligt lite kortfattat).
1911 - häftigt att bara se flaskan. Vinet är vid relativt god vigör och helt drickbart, men lite i äldsta laget för min smak med en del lite märkliga toner av mint och kemilåda. Det äldsta icke-fortifierade vin jag smakat. Gjordes före 1a världskriget.
1920 - tyvärr inte drickbart, defekt (*#¤%&!!)
1928 - först lite blygt, men utvecklas härligt i glaset. Blev väldigt, väldigt bra! Ett av kvällens 3-4 godaste viner med perfekt balans. Elegans i flytande form! 94-95.
1937 - nja, mörk färg, bränt socker, kokta rotfrukter och lite oren soja.
1945 - Häftigt vin med dadlar, lite mynta, viss ton av Madeira. Lång smak, men utvecklas tyvärr lite åt samma håll som 1937.
1947 - Gott! Rödfruktigt, mycket elegant, utvecklas väldigt fint i glaset. Skira dofter av vita blommor och rosor. En fröjd att dricka. 92, utvecklas till 94!
1949 - Ett klart större vin än 47 med mogen Cabernet-frukt och tydlig mynta-ton. Lång smak med söt röd frukt. Otroligt gott och piggt. Blint hade jag gissat på 1980-tal (och kanske Aussie-CS?). 94-95
1952 - Helklassisk Medoc med fin balans och väldigt bra! En av mina favoriter! Skulle gärna dricka igen (liksom många andra viner denna makalösa kväll). Viss likhet med 1947. 92-93.
1959 - Doften ger ett lite kokt intryck, smaken är kraftig och komplex, söt frukt med lite karamell. Mycket bra, men kanske hade man haft lite högre förhoppningar på denna topp-årgång. 90-91.
1961 - Häftig, komplex och ändå är balansen total. Knäckande bra vin, mitt WOTN. 99-100. Drick nu (och bjud in mig) om du har någon flaska i källaren.
1970 - Fin utvecklad doft med undervegetation och svamp. Tryffel. Lite soja i smaken, ett vackert vin. Kanske aningen torr och kort... men väldigt god ändå! 91-92.
1971 - Initialt sluten, utvecklas fint i glaset, lite sötare (Merlot?) frukt. 90-91.
1975 - Bra, men klart tuffa tanniner (som årgång 1975 i Bdx är känd för). Funkar bra till maten. 90.
1986 - Bra men också rätt tuff, tanninerna är fortfarande framträdande. Blint hade jag gissat 1995 el 1996. 91-92.
1989 - Ahhh, supergott! Ändå lite bakom nästa vin... 94.
1990 - Slösande rik frukt med olika sorters bär: svarta vinbär, tranbär mm. Struktur för en mansålder, ändå ultragott idag. 98-100. (Flera runt bordet föredrog denna framför 1961).
1996 - Genast ett lite modernare vin, och långt ifrån "färdigt". Komplext och nästan ung-fruktigt! 96-98.
2000 - korkdefekt, sablars smådj-vlar (#¤*&%!!?!) Hade varit otroligt spännande att jämföra med 1996 och 2003.
2003 - Ett mycket stort vin, nästan "wall of wine". Napa style. Söt frukt och sammetstanniner. Väldigt bra idag, och säkert länge till. En av de bästa Bdx från varma 2003. Stor potential. 96-100?
2011 - Förstås ett mycket yngre vin, också lite "modern mid-Atlantic style", men fin balans ändå. Gott som bara den! 94++
Vi åt även 6 underbara maträtter till (i princip Djurets stora rådjursmeny) - allt var kalasgott och funkade utmärkt till vinerna. En kväll att minnas!
Stort tack till Joakim för hela arrangemanget, och till Totte & Co på Djuret för perfekt mat&service!
1952 - Helklassisk Medoc med fin balans och väldigt bra! En av mina favoriter! Skulle gärna dricka igen (liksom många andra viner denna makalösa kväll). Viss likhet med 1947. 92-93.
1959 - Doften ger ett lite kokt intryck, smaken är kraftig och komplex, söt frukt med lite karamell. Mycket bra, men kanske hade man haft lite högre förhoppningar på denna topp-årgång. 90-91.
1961 - Häftig, komplex och ändå är balansen total. Knäckande bra vin, mitt WOTN. 99-100. Drick nu (och bjud in mig) om du har någon flaska i källaren.
1970 - Fin utvecklad doft med undervegetation och svamp. Tryffel. Lite soja i smaken, ett vackert vin. Kanske aningen torr och kort... men väldigt god ändå! 91-92.
1971 - Initialt sluten, utvecklas fint i glaset, lite sötare (Merlot?) frukt. 90-91.
1975 - Bra, men klart tuffa tanniner (som årgång 1975 i Bdx är känd för). Funkar bra till maten. 90.
1986 - Bra men också rätt tuff, tanninerna är fortfarande framträdande. Blint hade jag gissat 1995 el 1996. 91-92.
1989 - Ahhh, supergott! Ändå lite bakom nästa vin... 94.
1990 - Slösande rik frukt med olika sorters bär: svarta vinbär, tranbär mm. Struktur för en mansålder, ändå ultragott idag. 98-100. (Flera runt bordet föredrog denna framför 1961).
1996 - Genast ett lite modernare vin, och långt ifrån "färdigt". Komplext och nästan ung-fruktigt! 96-98.
2000 - korkdefekt, sablars smådj-vlar (#¤*&%!!?!) Hade varit otroligt spännande att jämföra med 1996 och 2003.
2003 - Ett mycket stort vin, nästan "wall of wine". Napa style. Söt frukt och sammetstanniner. Väldigt bra idag, och säkert länge till. En av de bästa Bdx från varma 2003. Stor potential. 96-100?
2011 - Förstås ett mycket yngre vin, också lite "modern mid-Atlantic style", men fin balans ändå. Gott som bara den! 94++
Vi åt även 6 underbara maträtter till (i princip Djurets stora rådjursmeny) - allt var kalasgott och funkade utmärkt till vinerna. En kväll att minnas!
Stort tack till Joakim för hela arrangemanget, och till Totte & Co på Djuret för perfekt mat&service!
måndag 12 oktober 2015
Tenuta San Guido
Vinet Sassicaia behöver ingen närmare presentation, "original-supertoskanaren" är känd över hela vinvärlden och ett flertal äldre årgångar har kultstatus.
Familje-egendomen heter Tenuta San Guido, ligger vid kusten i Bolgheri och omfattar uppåt 2500 ha, varav drygt 100 ha är planterade med vin. Man behöver tex skjuta av ca 400 vildsvin per år för att hålla stammen under kontroll! Allt började med att farfar "markisen" tyckte mycket om rödvin från Bordeaux och började därför plantera Cabernet på 1930/40-talet. Första kommersiella årgången var 1968 och sedan vann vinet en blindprovning i Decanter 1978 (se: http://www.decanter.com/specials/the-story-of-sassicaia-how-a-controversial-experiment-became-a-legend-486/).
Egendomen producerar idag även två andra viner, Guidalberto (Cabernet och Merlot) och Le Difese (Cabernet och Sangiovese). Vi inleder med 2013 Le Difese som har fin mörkt granatröd färg, en medelstor, klart ung doft med röd frukt, körsbärskärnor och tomatpure. I munnen ganska elegant och matvänligt. Inget stort vin, men fullt godkänt, särskilt för 159 kr. Lanseras i december.
2013 Guidalberto är lite knutet, men visar snart sin klass med bra intensitet i frukten, snyggt polerade tanniner och skön längd. Detta vill jag gärna dricka igen om 4-8 år. 295 kr, lanseras också i december.
2009 Guidalberto är från en lite varmare årgång och det märks, fast bara lite. Det finns lite värme i avslutet och en lite annan Cabernet-ton än vi oftast hittar i Bordeaux. F.ö så är det riktigt gott med skinande och samtidigt elegant frukt. Blint hade jag famlat mellan Bordeaux och Napa, men kanske ändå landat i Bolgheri. 93-94 p!
2000 Guidalberto är första årgången av vinet, men det märks knappt. Ett mycket snyggt bygge som håller ihop utmärkt. Utvecklat och färdigt att dricka, härligt! 91-92 p.
Så vidare till huvudnumren, en liten Sassicaia-vertikal!
2012: Första tanken är "ungt, italiensk och högklassigt". Som en skräddarsydd kostym från de fina gatorna i Milano. Allt är i balans och strukturen är i toppklass. Frukt och elegans i glaset redan nu. 94++. 1095 kr, lansering i december.
2009: är (förstås) också bra, men har inte öppnat upp lika mycket som 2009 Guidalberto och är i dagsläget "bara" väldigt bra. 93-94.
2006: anses vara ett klassiskt år. Det är helt enkelt utomordentligt gott! Återigen denna balans, där kraft och struktur balanserar frukt, syra och längd på ett förträffligt sätt. Svårt att finna ord som gör vinet rättvisa. Klart bäst denna provning och det glas som är svårast att slita sig ifrån. 95-96 p.
2004: Bör på pappret vara minst lika bra som 2006, men inte riktigt hos mig. Lite slankare och små förnimmelser av gröna toner som kan utvecklas till ökad komplexitet, men inte är där riktigt ännu. Fast väldigt gott ändå förstås! 93-94 p.
Sammanfattningsvis mycket fina viner med en sällsynt nedtonad elegans, och ändå längd och struktur. 2006 Sassicaia hoppas jag kunna dricka igen framöver. Stort tack till Cattis & Co på VinUnic för möjligheten att vara med, och Pubologi lyckades (som vanligt) helt förträffligt med maten!
söndag 6 september 2015
Bordeaux 2014 med WineFinder
Dags igen för mönstring av senaste årgången från Bordeaux, 2014. Rapporter är samstämmiga - den bästa årgången sedan 2010, särskilt för cabernet och vänstra stranden. Beyerman och WineFinder tillsammans med nästan 50 slott, och möjlighet att prova uppåt 100 viner. En sedvanlig höjdpunkt för Bordeaux-älskaren. Vi börjar med de vita torra, 2014 är mycket bra för dessa. Lite rikare och bredare än 2013 (som dock har snärtigare syror och mer "zest"). Faktum är att vit torr Bordeaux har en hel radda bra årgångar nu (sedan 2005). Även de söta är mycket bra 2014 med syra, botrytis, frukt och härlig krämig balans.
På den röda sidan så instämmer jag helt med tidigare rapporter, jag föredrar tydligt de Cabernet-dominerade vinerna från vänstra stranden. Nyckelorden för mig är: skön frukt, lagom runda tanniner, bra intensitet och längd, och framförallt fin balans och tillgänglighet redan idag. Jag tror helt enkelt att dessa kommer att bli utmärkt goda "mid-term-drinking". Inga 30 års lagringsprojekt, eller spekulationsviner; utan perfekt just för oss som vill dricka vår Bordeaux när de är mellan 8 och 15 år gamla och fortfarande har en del frukt kvar.
Mina val 2014 blir därför:
Blanc
- Domaine Chevalier
- Larrivet Haut Brion
- Malartic-Lagraviere
Rouge
Trevliga vita från Guiraud, där den torra G de Guiraud får anses som ett fynd, ca 160 kr (skattat och klart) för en utmärkt torr vit Bordeaux. Du får inte mycket vit bourgogne i den prisklassen :-)
Till sist en årgångsuppdatering (med den vanliga brasklappen att årgångsgeneralisering egentligen är högst tveksamt…)
2013: Dålig blomning, mycket liten skörd, inte så bra Merlot. Knepig årgång för röda viner. Bra syra och längd i de vita!
2012: Ojämn och lite lättare årgång som (i de bättre fallen) gett charmiga, tillgängliga och matvänliga viner. Kommer att vara drickbara före 2010.
2011: Lite mer tryck i frukten än 2012, men också lite ojämn. Finns bra viner för medellång sikt. Bra vita och Sauternes.
2010: Överlag väldigt bra, har nog inte provat ett enda ”dåligt vin” från 2010, flertal bättre viner dock slutna idag. Vänta.
2009: Jodå, så yppig, rund och modern som farbror Parker sagt. Har dock provat ett par viner senaste året där värme och alkohol slår igenom.
2008: En blandad årgång som börjat öppna upp, kan bli riktigt trevlig i en medelfyllig och matvänlig stil. Pomerol lyckades extra bra (liksom 2012).
2007: I stort sett alla viner är färdiga att dricka. Lättare struktur, goda mat & restaurantviner med fin Bordeaux-karaktär.
2006: Det mesta från högra stranden går fint att dricka nu (Ch Clinet är kanon!) och även vissa från vänstra börjar öppna upp skönt (t.ex. Clerc Milon)
2005: Ett par viner fanns med, alla riktigt bra - så hajpen kring 2005 känns motiverad, och de börjar komma ur tunneln - dags att prova lite fler nollfemmor!
Stort tack till medverkande slott, Beyerman och WineFinder för en verkligt lyckad och trevlig Bordeaux-provning! Jag ser redan fram emot nästa år :-)
- Branaire Ducru
- Cantemerle
- Ferriere
- Giscours
- Leoville Poyferre
- Langoa Barton
- Leoville Barton
- du Tertre
- Durfort-Vivens
- Haut Bailly
Med extra-plus för Ferriere och Langoa Barton idag - verkligt lovande röda (klassade) viner för under 400 kr ("in bond").
Trevliga vita från Guiraud, där den torra G de Guiraud får anses som ett fynd, ca 160 kr (skattat och klart) för en utmärkt torr vit Bordeaux. Du får inte mycket vit bourgogne i den prisklassen :-)
Till sist en årgångsuppdatering (med den vanliga brasklappen att årgångsgeneralisering egentligen är högst tveksamt…)
2013: Dålig blomning, mycket liten skörd, inte så bra Merlot. Knepig årgång för röda viner. Bra syra och längd i de vita!
2012: Ojämn och lite lättare årgång som (i de bättre fallen) gett charmiga, tillgängliga och matvänliga viner. Kommer att vara drickbara före 2010.
2011: Lite mer tryck i frukten än 2012, men också lite ojämn. Finns bra viner för medellång sikt. Bra vita och Sauternes.
2010: Överlag väldigt bra, har nog inte provat ett enda ”dåligt vin” från 2010, flertal bättre viner dock slutna idag. Vänta.
2009: Jodå, så yppig, rund och modern som farbror Parker sagt. Har dock provat ett par viner senaste året där värme och alkohol slår igenom.
2008: En blandad årgång som börjat öppna upp, kan bli riktigt trevlig i en medelfyllig och matvänlig stil. Pomerol lyckades extra bra (liksom 2012).
2007: I stort sett alla viner är färdiga att dricka. Lättare struktur, goda mat & restaurantviner med fin Bordeaux-karaktär.
2006: Det mesta från högra stranden går fint att dricka nu (Ch Clinet är kanon!) och även vissa från vänstra börjar öppna upp skönt (t.ex. Clerc Milon)
2005: Ett par viner fanns med, alla riktigt bra - så hajpen kring 2005 känns motiverad, och de börjar komma ur tunneln - dags att prova lite fler nollfemmor!
Stort tack till medverkande slott, Beyerman och WineFinder för en verkligt lyckad och trevlig Bordeaux-provning! Jag ser redan fram emot nästa år :-)
tisdag 28 juli 2015
Halvårsrapport
Några fynd från en röjning av arbetsrummet:
lördag 4 juli 2015
Höga poäng
G&L bjuder in till årets högviltsmiddag. 4 flighter med 4 viner. Rött och helst med lite utveckling. Minst 98 poäng av "you know who" eller hans team. Man kan förvänta sig viner med redig frukt och verklig längd. Alla viner dubbeldekanterade på em, och serverades helt blint. En maträtt (KC Wallberg kockade!) per flight.
Flight A - oxsvansragu
Bra, tät bordeaux med fin utveckling och tydligt tegelfärg. Mer tanniner i smak än i doft. 1990 toppvin från vänstra stranden?
1989 Clinet, Pomerol. Utvecklas otroligt bra till maten, min favorit i flighten. 96-97.
Sötare (godare doft) men en liten käftsmäll av tanniner i munnen. Också tegelfärg. Vänstra stranden 86?
1990 Montrose. Väldigt väldigt bra, men inte 100% harmoni för mig denna kväll. Utvecklas också mycket med maten. 95.
Tight, lite knuten och "snipig" doft. Tight i munnen med mkt röda bär. Svårgissat. En stängd 96a?
2000 Las Cases. Det förklarar en del, jag tror helt enkelt denna kork drogs för tidigt.
Klart yngre än glas 1 och 2. Gott som bara den med silkig frukt och en massa elegans. Utvecklas väldigt fint i glaset och med mat. Gissar en utvecklad topp-bdx från 96.
2000 Haut Brion, oerhört gott idag och med fenomenal potential. 95 idag, 100 om 7 år?
Flight B - rentartar
Bra och tät, lite mint och salta mineraler. Stramt och lent på samma gång. Finfin balans, perfekt utvecklat idag. Snälla tanniner och viss transparens i färgen. Mogen, traditionell topp Ch9?
2001 Domaine de la Mordorée, Cuvée de La Reine des Bois. 96 och min favorit i flighten. Perfekt till maten.
Utvecklad, sötfruktig, kompott på mogna mörka plommon. Tät och lång. Lite modernare stil än glas 1. Ch9?
2005 Clos St Jean, Deus Ex Machina
Också väldigt gott och hedonistiskt, inga hårda kanter, bara rik mörk god frukt. Men jag föredrar ändå glas 1 denna kväll. 95.
Större doft med vanilj och söta smultron. Lite balsamico däremellan. Väldigt bra längd. Svårgissat, Kalifornien GSM?
2007 Roger Sabon, Cuvee le secret des Sabon, Ch9.
Mycket lätt att gilla! 95.
Större, mörkare och häftigare vin. Lakrits, mandelmassa, salta mineraler, julkryddor. Komplext och häftigt, men inte riktigt i balans ännu. Modern stil. Jag tänker först Mas de Boizlauzon, Cuvee Quet, sedan Kalifornien och Alban eller SQN.
2009 Saxum, James Berry Vineyard. 96++. Grym potential för alla som gillar denna stil av vin!
Flight C - oxkind
Här går vi först fel - och tror att vi är i Cabbe-land... trots att glas 1 uppenbart inte är det.
Rött och transparent. Utvecklat, medelfylligt, bra syra och en massa intressanta, men integrerade mognadstoner. Lite chark, bacon, vitpeppar och så den där speciella karaktären som jag bara hittat i mogna toppviner från norra rhone. 91 La Turque?
1990 JL Chave, Hermitage
Ett av mina absoluta favoritviner denna makalösa kväll. Inte alls samma tryck i frukten som några andra, men vilken längd och elegans! 97-98 (99?)
Betydligt mörkare och ungdomligare än glas 1. Mörka bär (plommon, vinbär) lurar mig först till Cabernet. Sömlöst och fint balanserat idag tyder på lagom utvecklat. Toner av mynta och lite alkoholvärme visar vägen mot en topp-aussie Shiraz.
1998 Penfolds Grange
Svårspottat och kalasgott! 96+
Ganska tät röd färg, lite knutet, men väldigt fin balans och bra i munnen. Jag får en "fransk" känsla - inget som sticker ut, men lite ungt?
2005 La Mouline, Guigal
Ännu ett vin som har grym potential, 96+++
Även denna flight avslutas med ett verkligt stort vin - på alla sätt. Alla reglage inställda på "full throttle". Frukt, komplexitet, syra, tannin - allt finns där. Men lite ungt idag, även om flera runt bordet hade detta som favorit. Topp Cali-syrah?
2008 The Duel, SQN
Ett av de verkligt svårfunna vinerna, Manfreds specialcuveer. Ultrahäftigt. 96+++
Sista flighten, och nu måste vi väl ändå landa i Cabernet? Serveras med en riktigt god och passande gryta på kronhjort.
Gott!!! Viss utveckling, fin balans. Känns Bordeaux... fast ändå inte alla gånger. Svårt att plocka ut enskilda detaljer. Min favorit i flighten med minimal marginal.
2003 Cos Estournel, St Estephe
Jag trodde faktiskt detta var mitt vin...
96++
Lite mörkare och tätare, väldigt ren frukt (mörka bär), aning knutet. Inget som sticker ut, sömlöst och snyggt. Blir bättre i glaset hela kvällen. Svårspottat. Mid-Atlantic (precis som förra glaset).
2002 Dominus (mitt vin).
96++
Tyvärr min sista flaska, jag tror detta kommer att vara ännu bättre om 5-7 år.
Närmast massiv frukt (wall of wine - nästan). Även här är alla mätarna i botten. Superfin frukt, men jag besväras lite av alkohol och att balansen inte riktigt är där ännu. Flera andra runt bordet har detta som en favorit.
Melbury - Bond (missade att notera årgång, tror det var 2002)
94+
Sista glaset (nummer 16): stor, sötfruktig doft och smak. Klassisk topp Napa cab med alla bitar på plats. Frukt, fat och lite mintig kryddighet. Jag upplever att det är lite rundare och bättre integrerat idag än förra glaset. Väldigt gott och svårspottat!
2004 Shafer Hillside Select
95
Det är en ynnest att få vara med och prova och dricka dessa viner till riktigt god och väl anpassad mat. Kul med toppviner från olika druvor och delar av världen samma kväll. En lärdom både om den egna smaken (Clinet 89, Chave 90, 02 Dominus, 05 Mouline). Jag verkar föredra lite mer elegans framför frukt :-) och som alltid, en lektion i ödmjukhet vid blindprovning!
Stort tack till G, L och KC för en makalös kväll! Och alla övriga gäster som bidrog med fantastiska buteljer!
Flight A - oxsvansragu
Bra, tät bordeaux med fin utveckling och tydligt tegelfärg. Mer tanniner i smak än i doft. 1990 toppvin från vänstra stranden?
1989 Clinet, Pomerol. Utvecklas otroligt bra till maten, min favorit i flighten. 96-97.
Sötare (godare doft) men en liten käftsmäll av tanniner i munnen. Också tegelfärg. Vänstra stranden 86?
1990 Montrose. Väldigt väldigt bra, men inte 100% harmoni för mig denna kväll. Utvecklas också mycket med maten. 95.
Tight, lite knuten och "snipig" doft. Tight i munnen med mkt röda bär. Svårgissat. En stängd 96a?
2000 Las Cases. Det förklarar en del, jag tror helt enkelt denna kork drogs för tidigt.
Klart yngre än glas 1 och 2. Gott som bara den med silkig frukt och en massa elegans. Utvecklas väldigt fint i glaset och med mat. Gissar en utvecklad topp-bdx från 96.
2000 Haut Brion, oerhört gott idag och med fenomenal potential. 95 idag, 100 om 7 år?
Flight B - rentartar
Bra och tät, lite mint och salta mineraler. Stramt och lent på samma gång. Finfin balans, perfekt utvecklat idag. Snälla tanniner och viss transparens i färgen. Mogen, traditionell topp Ch9?
2001 Domaine de la Mordorée, Cuvée de La Reine des Bois. 96 och min favorit i flighten. Perfekt till maten.
Utvecklad, sötfruktig, kompott på mogna mörka plommon. Tät och lång. Lite modernare stil än glas 1. Ch9?
2005 Clos St Jean, Deus Ex Machina
Också väldigt gott och hedonistiskt, inga hårda kanter, bara rik mörk god frukt. Men jag föredrar ändå glas 1 denna kväll. 95.
Större doft med vanilj och söta smultron. Lite balsamico däremellan. Väldigt bra längd. Svårgissat, Kalifornien GSM?
2007 Roger Sabon, Cuvee le secret des Sabon, Ch9.
Mycket lätt att gilla! 95.
Större, mörkare och häftigare vin. Lakrits, mandelmassa, salta mineraler, julkryddor. Komplext och häftigt, men inte riktigt i balans ännu. Modern stil. Jag tänker först Mas de Boizlauzon, Cuvee Quet, sedan Kalifornien och Alban eller SQN.
2009 Saxum, James Berry Vineyard. 96++. Grym potential för alla som gillar denna stil av vin!
Flight C - oxkind
Här går vi först fel - och tror att vi är i Cabbe-land... trots att glas 1 uppenbart inte är det.
Rött och transparent. Utvecklat, medelfylligt, bra syra och en massa intressanta, men integrerade mognadstoner. Lite chark, bacon, vitpeppar och så den där speciella karaktären som jag bara hittat i mogna toppviner från norra rhone. 91 La Turque?
1990 JL Chave, Hermitage
Ett av mina absoluta favoritviner denna makalösa kväll. Inte alls samma tryck i frukten som några andra, men vilken längd och elegans! 97-98 (99?)
Betydligt mörkare och ungdomligare än glas 1. Mörka bär (plommon, vinbär) lurar mig först till Cabernet. Sömlöst och fint balanserat idag tyder på lagom utvecklat. Toner av mynta och lite alkoholvärme visar vägen mot en topp-aussie Shiraz.
1998 Penfolds Grange
Svårspottat och kalasgott! 96+
Ganska tät röd färg, lite knutet, men väldigt fin balans och bra i munnen. Jag får en "fransk" känsla - inget som sticker ut, men lite ungt?
2005 La Mouline, Guigal
Ännu ett vin som har grym potential, 96+++
Även denna flight avslutas med ett verkligt stort vin - på alla sätt. Alla reglage inställda på "full throttle". Frukt, komplexitet, syra, tannin - allt finns där. Men lite ungt idag, även om flera runt bordet hade detta som favorit. Topp Cali-syrah?
2008 The Duel, SQN
Ett av de verkligt svårfunna vinerna, Manfreds specialcuveer. Ultrahäftigt. 96+++
Sista flighten, och nu måste vi väl ändå landa i Cabernet? Serveras med en riktigt god och passande gryta på kronhjort.
Gott!!! Viss utveckling, fin balans. Känns Bordeaux... fast ändå inte alla gånger. Svårt att plocka ut enskilda detaljer. Min favorit i flighten med minimal marginal.
2003 Cos Estournel, St Estephe
Jag trodde faktiskt detta var mitt vin...
96++
Lite mörkare och tätare, väldigt ren frukt (mörka bär), aning knutet. Inget som sticker ut, sömlöst och snyggt. Blir bättre i glaset hela kvällen. Svårspottat. Mid-Atlantic (precis som förra glaset).
2002 Dominus (mitt vin).
96++
Tyvärr min sista flaska, jag tror detta kommer att vara ännu bättre om 5-7 år.
Närmast massiv frukt (wall of wine - nästan). Även här är alla mätarna i botten. Superfin frukt, men jag besväras lite av alkohol och att balansen inte riktigt är där ännu. Flera andra runt bordet har detta som en favorit.
Melbury - Bond (missade att notera årgång, tror det var 2002)
94+
Sista glaset (nummer 16): stor, sötfruktig doft och smak. Klassisk topp Napa cab med alla bitar på plats. Frukt, fat och lite mintig kryddighet. Jag upplever att det är lite rundare och bättre integrerat idag än förra glaset. Väldigt gott och svårspottat!
2004 Shafer Hillside Select
95
Det är en ynnest att få vara med och prova och dricka dessa viner till riktigt god och väl anpassad mat. Kul med toppviner från olika druvor och delar av världen samma kväll. En lärdom både om den egna smaken (Clinet 89, Chave 90, 02 Dominus, 05 Mouline). Jag verkar föredra lite mer elegans framför frukt :-) och som alltid, en lektion i ödmjukhet vid blindprovning!
Stort tack till G, L och KC för en makalös kväll! Och alla övriga gäster som bidrog med fantastiska buteljer!
söndag 7 juni 2015
Masseto 05 och vidare
G75 har fyllt jämnt, och har därför den goda smaken att bjuda in till brakmiddag med vinpaket. Det blir ett hedonistiskt sjöslag, så att man öht kan skriva idag är enbart tack vare en spottkopp. Vissa kvällar är det jobbigare än andra att spotta, men dels så kan man uppleva även de sista vinerna, dels så blir dagen efter lite mindre dagen efter!
Kock-Johan och (numer) fru G75 ordnar mat som i både mängd och kvalitet är på en väldigt hög nivå. Så här gick det till:
Inledning: Krug Rose och Johans ammisar. Väldigt bra, särskilt fint gick rosen ihop med lite rödlöksmarmelad och ankleverterrine.
A) Tre blinda "strama skumpor" med råstekt kungskrabba.
1998 Comtes de Champagne är som väntat en krämig Blanc-de-Blancs med perfekt syra, snygg kafferost och fin längd. Väldigt väldigt god (95), näst bäst i flighten och vi spikade vin och producent, men trodde året var 2002.
2000 Krug är lite svårare att sätta fingret på, inte samma "Krug-power" men den växer fint i glaset så länge det finns något kvar (93).
1997 Salon är grymt bra med otrolig längd och balans, bäst med knapp marginal (96).
B) Två blinda "kraftiga skumpor" med kalvtartar och gulbetskräm
1995 Clos de Goisses - öppnade lite tveksamt, men utvecklades fint i glaset till en trevlig och bra mogen toppskumpa - utan att riktigt glänsa (92-93).
2002 Selosse - ett verkligt maffigt vin med mycket typiska Selosse-aromer av hyacinter och pelargoner. Oerhört bra, men jag föredrog ändå 97 Salon och 98 Comtes i förra flighten (enbart en fråga om smakpreferens) (94-95). Vi spikar producent, men inte år.
C) Tre blinda vita med hälleflundra, ostron och musslor
Ännu en knäckande bra rätt från Kock-Johan!
2011 Cos d’Estournel Blanc - här viskar T (vit bdx?) och polletten trillar ned direkt. Vinet är mycket ursprungstypiskt med sin Sauvignon Blanc - Semillon blend, snygg fathantering. Mycket gott! (92-93)
2010 Keller G-Max, Riesling. Först blir jag inte klok på vinet alls, men med lite luft och ett Riesling-glas så är druva och ursprung mycket tydlig! Det är nog den allra största Riesling jag druckit, växer hela tiden i glaset - extremt svårspottat! (95-96)
2010 Clos de la Barre, Meursault, Comte Lafon. Fatad chardonnay känns som en självklar gissning, men frågan är varifrån? Vi landar i Bourgogne och Meursault, men producent och vingård är inte så lätt. Otroligt bra vin - och vilken man föredrar av denna och G-Max är bara en fråga om preferens. Till hälleflundran tycker jag denna är aningen godare, på egen hand förmodligen G-Max. (95-96)
D) Två mogna röda och iberico bourguignon med tryffel
1994 Musigny, Comte de Vogüé
Ett legendariskt vin, som levererar fint trots den svåra årgången (93-94).
1989 Mazy-Chambertin, Joseph Roty. Denna är knepigare, med en lite "gammel-bordeaux-murkenhet" direkt ur flaskan. Det vädrar ur - och fram träder ett mörk-mustigt rödvin som bordet har svårt att placera rätt. Det gissas på såväl Bordeaux, Piemonte och Norra Rhone. Gott och intressant, men kanske inte möter förväntningarna riktigt (91-92). Maten är makalöst god, alla smackar och närmast slickar tallrikarna för att få upp all finriven australiensisk vintertryffel.
E) Två kraftiga röda med entrecote, savoykål-sallad och parmesan
2007 Redigaffi, Tua Rita (100% Merlot). Här är hela bordet upplurat på läktarna. Vi tror alla på en modern topp Napa Cab (Bond, Ovid). Ganska yvig fathantering och lite sötlakrits men väldigt gott (94-95). Enda problemet är nästa glas...
2005 Masseto. Holy smoke vad bra det är. Skimrande ren frukt, fina mineraler och fullkomlig längd och balans. Ospottbart. Kvällens vin för undertecknad. Minst 97 poäng!
F) Två söta och persikotarte
Egentligen är vi alldeles mätta nu, alla de tre sista rätterna är av normal varmrättsstorlek. Men persikotarten är underbar så det är bara att äta. Vinerna till är helt magiska de också:
2007 d'Yquem - lite sötare och elegantare. Ren hedonism i flytande form (96+)
2007 de Fargues - lite kryddigare och komplexare (95-96).
Gunnar, Monica och Johan - tack för en makalös mat&vin-fest! Den kommer att gå till historien. Jag ser redan fram emot nästa gång :-)
Inledning: Krug Rose och Johans ammisar. Väldigt bra, särskilt fint gick rosen ihop med lite rödlöksmarmelad och ankleverterrine.
A) Tre blinda "strama skumpor" med råstekt kungskrabba.
1998 Comtes de Champagne är som väntat en krämig Blanc-de-Blancs med perfekt syra, snygg kafferost och fin längd. Väldigt väldigt god (95), näst bäst i flighten och vi spikade vin och producent, men trodde året var 2002.
2000 Krug är lite svårare att sätta fingret på, inte samma "Krug-power" men den växer fint i glaset så länge det finns något kvar (93).
1997 Salon är grymt bra med otrolig längd och balans, bäst med knapp marginal (96).
B) Två blinda "kraftiga skumpor" med kalvtartar och gulbetskräm
1995 Clos de Goisses - öppnade lite tveksamt, men utvecklades fint i glaset till en trevlig och bra mogen toppskumpa - utan att riktigt glänsa (92-93).
2002 Selosse - ett verkligt maffigt vin med mycket typiska Selosse-aromer av hyacinter och pelargoner. Oerhört bra, men jag föredrog ändå 97 Salon och 98 Comtes i förra flighten (enbart en fråga om smakpreferens) (94-95). Vi spikar producent, men inte år.
C) Tre blinda vita med hälleflundra, ostron och musslor
Ännu en knäckande bra rätt från Kock-Johan!
2011 Cos d’Estournel Blanc - här viskar T (vit bdx?) och polletten trillar ned direkt. Vinet är mycket ursprungstypiskt med sin Sauvignon Blanc - Semillon blend, snygg fathantering. Mycket gott! (92-93)
2010 Keller G-Max, Riesling. Först blir jag inte klok på vinet alls, men med lite luft och ett Riesling-glas så är druva och ursprung mycket tydlig! Det är nog den allra största Riesling jag druckit, växer hela tiden i glaset - extremt svårspottat! (95-96)
2010 Clos de la Barre, Meursault, Comte Lafon. Fatad chardonnay känns som en självklar gissning, men frågan är varifrån? Vi landar i Bourgogne och Meursault, men producent och vingård är inte så lätt. Otroligt bra vin - och vilken man föredrar av denna och G-Max är bara en fråga om preferens. Till hälleflundran tycker jag denna är aningen godare, på egen hand förmodligen G-Max. (95-96)
D) Två mogna röda och iberico bourguignon med tryffel
1994 Musigny, Comte de Vogüé
Ett legendariskt vin, som levererar fint trots den svåra årgången (93-94).
1989 Mazy-Chambertin, Joseph Roty. Denna är knepigare, med en lite "gammel-bordeaux-murkenhet" direkt ur flaskan. Det vädrar ur - och fram träder ett mörk-mustigt rödvin som bordet har svårt att placera rätt. Det gissas på såväl Bordeaux, Piemonte och Norra Rhone. Gott och intressant, men kanske inte möter förväntningarna riktigt (91-92). Maten är makalöst god, alla smackar och närmast slickar tallrikarna för att få upp all finriven australiensisk vintertryffel.
E) Två kraftiga röda med entrecote, savoykål-sallad och parmesan
2007 Redigaffi, Tua Rita (100% Merlot). Här är hela bordet upplurat på läktarna. Vi tror alla på en modern topp Napa Cab (Bond, Ovid). Ganska yvig fathantering och lite sötlakrits men väldigt gott (94-95). Enda problemet är nästa glas...
2005 Masseto. Holy smoke vad bra det är. Skimrande ren frukt, fina mineraler och fullkomlig längd och balans. Ospottbart. Kvällens vin för undertecknad. Minst 97 poäng!
F) Två söta och persikotarte
Egentligen är vi alldeles mätta nu, alla de tre sista rätterna är av normal varmrättsstorlek. Men persikotarten är underbar så det är bara att äta. Vinerna till är helt magiska de också:
2007 d'Yquem - lite sötare och elegantare. Ren hedonism i flytande form (96+)
2007 de Fargues - lite kryddigare och komplexare (95-96).
Gunnar, Monica och Johan - tack för en makalös mat&vin-fest! Den kommer att gå till historien. Jag ser redan fram emot nästa gång :-)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
