2005 Comtes de Champagne
Min begränsade erfarenhet visar ändå att Comtes ALLTID är kalasgott! Läcker frukt, perfekt syra och skön, rund, elegant mousse. Flaskan tog slut fort :-)
2002 Bollinger Grand Aneé (deg. 2011)
Denna öppnade vi på påskafton tillsammans med G&Es farmor och farfar. De dricker inte champagne så ofta, men jag ville hälla något som borde vara riktigt bra och denna flaska levererade fint. Lite gulare och rikare frukt (mkt pinot) än Comtes dagen före, lite mer komplexitet (bröd och nötter) och ännu bättre längd. Ganska snäll syra och mousse (för en 2002a) - så känns inte som stort behov att lagra mycket mer.
På den vita sidan blev det en flaska 2009 Salomon Undhof 1ste lage Pfaffenberg, Riesling, ifrån Österrike till ett par olika förrätter på långfredagen. Perfekt mogen och ganska rik Riesling med gul frukt (mogen grape) och även här lite nötter faktiskt. Fint balanserad syra. En av gästerna tyckte den var minst lika god som Comtes-skumpan (inget dåligt betyg för ett vin som kostade ca 200 kr). Funkade väldigt bra till de olika rätterna. Finns tyvärr ej att få tag på i Sverige (längre).
På den röda sidan så blev det (bla) följande tre viner, riktigt sköna alla tre!
2004 Barbaresco, Pio Cesare (magnum)
Pio Cesare är väl inte det mest hippa nebbiolo-vin man kan dricka idag... större producent osv. Men vi gillade denna flaska skarpt med bra, halvmodern frukt och lagom utveckling. Visst finns där lite spår av fat - men de är fint integrerade och funkar jättebra i våra gommar. Flaskan tar slut trots att vi inte är så många... och har druckit Comtes och Salomon Undhof :-)
1985 Ch Mouton Rotschild, Pauillac
Behöver väl ingen närmare bakgrundspresentation... G&Es farfar har haft denna liggande i väntan på det där rätta tillfället. Nu kom vi fram till att påskafton var ett sådant. Jag tog med riktiga glas (utöver Bolly GA) och vi hällde på karaff ca 15 min före servering. Det var rätt lagom (för en gångs skull!) Vinet behövde luftas lite och doftade sedan precis så bra som man hoppas att en mognande topp-bordeaux skall med en hel palett av dofter: fina blommor, lite cassis, lite stall, lite undervegetation men allt sömlöst integrerat och ofta en rejäl puff med tryffel! Smaken är också bra, fast inte riktigt på samma nivå. Allt är helt utvecklat med söt frukt och knappt märkbara silkes-tanniner. Doften får 98 och smaken 95 poäng, exceptionellt vin! Dock så tycker jag att detta är på sin topp nu.
2007 Ch Montrose, St Estephe
Annandagen behövde livas upp lite och påskhelgen rundas av inför ny arbetsvecka. Jag har varit nyfiken på denna sedan vi drack 6 olika topp-bordeaux (Rauzan-Segla till LMHB) från 2007 i september. Alla vinerna hade då kommit in i drickfönstret, även om de förmodligen utvecklas flera år till. 07 Montrose har en mörk och relativt tät färg, doften är inte så stor - men god och klassisk Medoc. Smaken är bättre med fin mörk frukt, nedtonade fat och bra ursprungskänsla. Tanninerna är oväntat runda och snälla. Viss likhet med 2007 Haut-Bailly. Mycket gott och jag är glad att jag har ett par flaskor till!
Så över till det lite mer deprimerande, kvartalsrapporten. Sex inlägg under Q1. Inte godkänt, här krävs uppryckning! Vi får se om Q2 kan komma upp i 10 inlägg?
Ett område som jag faktiskt har kommit en liten bit på under Q1 är det där med Vin&Frihet (se http://vintresserad.blogspot.se/2015/02/nystart-2015.html). Har kommit fram till att det finns åtminstone följande önskvärda "friheter" när det gäller vin:
- Att ha en källare med visst djup. Dvs att ha friheten att leta fram en hygglig Bordeaux från 1998 när man känner för det. Det vore naturligtvis ännu bättre att kunna botanisera bland 1982or och 1961or... men så långt sträcker sig inte friheten (ännu)
- Att kunna välja vin efter eget tycke, och känna friheten att strunta i traditioner såväl som trender (alla måste inte dricka oranga hipster-viner!)
- Att känna friheten att ta ett glas vin (inte en hel flaska) en onsdag kväll om mat, humör och sällskap passar!
