onsdag 29 september 2010

Ädelsöta

Vinklubben på jobbet har lyckats engagera "världsmästaren" Andreas Larsson att hålla en provning med söta viner. Det visar sig vara sex sent skördade/ädelsöta viner från några olika områden. Alla viner håller mycket hög klass, något är världsklass. Världmästaren inleder med en sedvanligt trivsam och pedagogisk genomgång av områden, förutsättningar, druvor och vintillverkning. Sedan ger vi oss på vinerna:

1. Näst ljusast färg. Honung, fat, och vanilj i doften. Mandelmassa, vanilj, aprikos, botrytis i smaken. Någon säger saffran - och kanske det. Rätt krämig och ändå bra balans. Inte toksöt. Mycket gott, en av mina favoriter. Borde vara en relativt ung Sauternes, kanske en 07a?
Facit: 2007 Clos Haut Peyraguey
En verkligt bra början.

2. Den ljusaste färgen, ljust gulgrön, nästan vattenklar. Öppen lättillgänglig doft med fläder, blommor och lite petroleum. En friskare, svalkande smak - men ändå klart söt och på ngt vis fyllig, god. En Mosel Riesling av mycket god kvalitet.
Facit: 2006 JJ Prüm Wehlener Sonnenuhr Goldkapsel
Kul, har aldrig provat en Goldkapsel förr.

3. Gul, glimrande fin färg. Doften är länge rätt knuten, och jag undrar nästan om det är ngt knas m vinet. Smaken är dock korrekt med tropisk frukt, botrytis och nästan överväldigande söt och intensiv, häftig. Jag har ingen bra gissning på detta, kanske en ung, modern Tokaj?
Facit: 2006 Alois Kracher Grande Cuvee Trockenbeerenauslese
Jahaja, där gick man bort sig ganska rejält. Doften på vinet utvecklas ordentligt under kvällen och blir till slut bra och matchar den intensiva smaken.

4. En något mörkare gul färg än vin3, och inte lika glimrande. Doften är också rätt knuten, men man kan ana ett vin "for the long haul". Vi hittar en antydan till ylle, men också rejäl frukt och fyllighet och struktur i smaken. En del rostade fat, hög syra, också klart intensivt - men ändå i hyfsad balans. Är detta en bra Sauternes med något år på nacken, eller en super-Loire?
Facit: 2005 Ch Suduiraut
I början var detta vin inte någon favorit, men det växer med tiden i glaset och kommer att bli utmärkt för den som gillar Sauternes med struktur och kraft. 2007 Clos H-P är lättare, elegantare och krämigare i dagsläget. Flera föredrar den, men jag fyller på 2005 Suduiraut och låter stå nästan en timme i glaset och tror det har en bra framtid.

5. En mörkare färg som drar mot bärnsten. Doften är komplex och välmatad med russin, fikon, vanilj, honung och komplexitet. I smaken lägger vi till lite fin apelsinmarmelad och havtorn. Elegant och supergott. Kan det vara en Tokaj?
Facit: 2003 Huët Cuvee Constance, Vouvray
Wow, detta är altså Huëts supercuvee som bara görs av de bästa druvorna, de bästa åren. Verkligt kul att få prova!

6. Mörkast och tätast färg, klart mörk bärnsten. Doften är innehållsrik med söta, torkade frukter men också kryddig med bla nejlika, ett vin att sniffa länge på. Smaken är ännu lite bättre med en enorm längd, apelsinmarmelad, en aning paprika-krydda. Exceptionellt rik smak (nästan för rik tycker bordsgrannen). Kvällens högsta sockerhalt, och förmodligen även syra (kanske att Mosel-Rieslingen är på samma nivå?). Måste vara en super-Tokaj.
Facit: 2003 Istvan Szepsy, Tokaj Aszu 6 puttyonos
Helt klart ett Wow-vin som man kan avnjuta ett glas under lång tid och bara reflektera...

Tack till vinklubben och världsmästaren för en verkligt trevlig och lärorik provning!

lördag 25 september 2010

2007 Mas de Boislauzon, Côtes du Rhône Villages

Mas de Boislauzon drivs av syskonen Daniel och Christine Chaussy och är belägen i norra delen av appellationen. De sköter gården mycket bra och på väg att övergå till ekologisk odling. Domänens toppvin Cuvée du Quet fick 100 RP hösten 2009 och har sedan dess varit rätt eftertraktad. Vi provade bla på Franska Vindagarna i oktober 2009 och gillade då den normala Cuvée Tradition bäst. Sedan har jag provat båda vinerna ett par gånger och Cuvée du Quet är ett otroligt häftigt vin, som i dagsläget behöver minst 8 timmars luftning.

Ikväll är det dags att prova den enklare 2007 Côtes du Rhône Villages. Den är gjord på 75% grenache, 15% carignan, 5%syrah och 5% mourvèdre, och bör därmed kunna likna en Ch9. Släpptes i augusti på SB, och det finns flaskor kvar. Verkar som att Södra-Rhone-2007-hypen lagt sig lite, vilket ju är rätt skönt. Vinet får en halvtimma i karaffen innan vi provar. Det är alldeles för lite ska det visa sig. Initialt är det inte så spännande, men efter ca 1,5 timmar börjar det lossna och vi får ett vin som jag skulle missta för en Ch9 vilken dag som helst. Färgen är mörkröd-lila och tät ända ut i kanten, doften är relativt stor och med typisk nollsjue-grenache-frukt, lite örtkryddor och lakrits. Smaken är rik och rätt fyllig, den fortsätter med lite grenache-kirsch, lagerblad och mer lakrits. Mycket gott för alla som gillar stilen. Vad skiljer då denna från Ch9?

Nu är jag ute på lite hal is (har inte druckit Mas de B - Ch9 på ett par månader) men jag vågar ändå påstå att Ch9 har mer struktur, mer ryggrad i tanninerna och den kommer att vara mer långlivad. Kvällen CdRV klarar säkert en del lagring, men bör nog drickas före 2015. En annan skillnad är att de 14,5% alkoholen känns mer i CdRV, den är lite eldigare och spretigare än jag minns Ch9. Sammanfattningsvis ett gott, ärligt och intressant vin, särskilt för den som vill låta sin 2007 Ch9 vila ett slag till.

fredag 24 september 2010

SQN Dinner

Sine Qua Non - mytomspunna viner gjorda av en lika mytomspunnen vinmakare; Manfred Krankl. Skulle vara kul att besöka honom någon gång…

Kvällen provningsmiddag inleds med lite fjällröding och till det fyra vita:
Sublime Isolation 2003
Häftig, utvecklad, mycket fyllig, ganska fatad men frukten klarar det utan några som helst problem. Mycket god (93)

The Rejuvenators 2004
Tyvärr lite defekt.

Hoo Doo Man 2006
Bäst balans, skön, nästan viktlös frukt med en fantastisk härlig aromatik och längd (95)

Body And Soul 2007
Fram till årgång 2007 varit en blandning av Roussanne, Chardonnay och Viognier. Med Body and Soul har SQN droppat Chardonnay och det är en Roussanne dominerad cuvée. Doften är otrolig med en närmast eterisk blommighet, och ändå en bra struktur och balans. Kroppen är en aning mindre än de andra vinerna, men doften är större (94+).

Flight 2 - SINE QUA NON PINOT NOIR
Hollerin´ M 2002

Frukten från vingården Shea I Oregon. Första intrycket är bra, med skön frukt, men inte så Pinot-typisk. Sen händer det saker. Efter att komma tillbaka från vin4 så doftar det Hallon med stort H, och skön Pinosity kombinerad med lite Krankl-magi. Jättegott (93-94). Perfekt att dricka idag.

Omega 2003
Sista årgången med frukten från Shea. Här är Pinot-frukten mer framträdande från början med hallon, jordgubbe och typisk Pinot-kryddighet. Efter en stund i glaset (och till maten) växer vinet ytterligare med längd, balans och komplexitet på en mycket hög nivå. Min favorit i flighten (94-95). Utmärkt att dricka idag, håller säkert ett tag till.

Covert Fingers 2004
Defekt, knas med korkarna 2004.

Over And Out 2005
Nu köper SQN druvorna från vingården Arita Hills i Santa Rita Hills i Kalifornien. 2005 blev Manfreds sista Pinot Noir. Modernare och lite mer kraft, mer ”Krankl” inte lika mycket Pinot; fast ändå väldigt väldigt gott (94). Kommer att hålla längst.

Flight 3 ”Apprentice – Maggie H”
Antica Terra Botanica Pinot Noir 2008

Transparent rubinröd, skön öppen tillgänglig Pinotfrukt med hallon och lingon, jättefina orientaliska kryddor (kanel, kardemumma); riktigt, riktigt snygg och ren frukt, härlig balans. En av de godaste Pinoter jag provat (fast det är ju inga mängder, jag är ingen Pinot-man) (94-95).

Lillian White Hawk 2004
Väldigt stor skillnad mot Antica Terra! Tät, mörk färg, mörkfruktig doft och ett rejält tryck i både doft och smak. Ändå ganska utvecklad, vinner en hel del i glaset, man kan se vartåt det kommer att barka (92-93).

Ojai White Hawk 2005
Samma täta, mörka färg, lite mer fruktdominerat (björnbär, blåbär) väldigt ren och snygg frukt. Struktur, balans och längd är bra (92+). Kul att jämföra Ojais och Maggies vin från vingården White Hawk.

Lillian White Hawk 2006
Egentligen lite för tidig att prova. Samma täta färg, doften är lite knuten, men växer. Här finns både verkligt ren och snygg frukt, och en lite mer intressant komplexitet. Blir riktigt riktigt bra i slutet, fenomenalt gott och hedonistiskt (95-96+)

Maggie Harrison gör Antica Terra och Lillian. Hon har arbetat med Manfred under åtta år. När Manfred förlitar sig mera på egna vingårdar så har Maggie fått ta över en bit av White Hawk som hamnar i Lillian. I Antica Terra kommer druvorna både från deras egna Amity Hills och från Shea vingården. Good stuff!

Flight 4 “SQN Specials – de verkligt svårfunna specialcuvéerna”
Detta är flighten som SQN-habituéerna väntat på. Det kommer sådär en låda till Sverige per år. Finns knappt att få tag på ens på andrahandsmarknaden. Klart inspirerade av Guigals LaLaLa-viner med massor av topp-Syrahfrukt och +36 månader på 100% nya franska fat av bästa märke. 98-100 RP, serious wines.

On Your Toes Syrah 2001
Det klart mest utvecklade av de fyra vinerna. Lite rödare i färgen, fenomalt bra, ändå bara 96 ikväll. Man borde skriva en bok om varje av dessa viner, ändå är anteckningarna ännu mer kortfattade än vanligt (i stil med ”sv-nbra på allt…”).

Hear Chorea Syrah 2002
Vilken doft, vinhimlen öppnar sig i glaset. Den söta, perfekt balanserade frukten är ett hedonistiskt mästerverk med en längd på minst 40 sek. 99++.

The Inaugural Syrah 2003
Åfytusanj-vlar vad bra detta är (igen)! Den renast tänkbara flytande frukt av rubiner. 99+++ idag. Kommer utan tvekan att nå 100 med bara lite mer ryggläge.

Ode To E´Syrah 2004
Också otroligt bra, lite elegantare än ” Hear Chorea Syrah 2002” och ”The Inaugural Syrah 2003”, även om frukten inte är lika häpnadsväckande. Bedövande behagligt, kommer att bli förnämlig. 97-99.

Den sympatiske och generöse R. har med sig två blinda extraviner (som serveras före SQN-specialerna):
R1: Röd färg, ganska utvecklad och komplex doft (bacon säger flera runt bordet). Torr, men ändå verkligt bra frukt. Lite Aussie-känsla. Mycket god! 93-94. Gissning en rimligt mogen Aussie-Syrah av bästa märke.
Facit: 2001 Torbeck RunRig

R2: Mörkblåsvart färg, otroligt fruktig, innehållsrik och modern doft med en massa mörka, nykrossade björnbär, lite örtmedicin, lite eukalyptus och en förnimmelse av likör (nästan cassis – fast ändå inte). Bör vara en ung, modern Aussie-Shiraz av riktigt hög klass.
Facit: 2006 Jim Barry The Armagh

Efter denna provning (och 100 RP övningen i somras) behöver man reflektera lite. Utan tvekan är det fantastiska viner, och jag känner mig lätt överväldigad, fascinerad och lite dekadent – att få prova dessa viner en tisdagskväll i september. Samtidigt kan man känna en slags sorg eller tomhet, dessa viner lär man inte dricka igen, utan till helgen blir det lätt utvecklade bruks-Bordeauxer eller kanske en 2007 Cotes du Rhone. Kommer man att njuta lika mycket av dem efter sådana här vinupplevelser? Eller har man nu slagit in på en väg utan återvändo? En väg kantad av jakt på värstingviner och privatekonomisk ruin. Är det överhuvudtaget moraliskt försvarbart att dricka viner som kostar mer än 1000kr? Det verkar ju ändå som om vinvärlden redan bestämt sig – Premier Cru Bordeaux 2009 kostar mellan 10 000 och 20 000 kr flaskan, 2005 DRC kostar långt över 10 000 kr flaskan; och då framstår ju inte 3000 kr flaskan längre som lika extremt. Även om det vore extremt ansträngande för min ekonomi. Perverst skrev en känd bloggare nyligen om priserna på Bordeaux 2009, och det är nog dags att ta sig en allvarlig funderare på vad en flaska jäst druvjuice egentligen får kosta, och jämföra med upplevelsen att dricka de där vinerna... inga enkla svar ges tyvärr.

söndag 19 september 2010

1998 Ch de Fieuzal, Pessac-Leognan

Söndagmiddag med fin oxfile och lite italienskinspirerad smaksättning. Men Barbarescon drack vi igår... så det är tillbaka till moderskeppet (f'´låt - moderregionen) med helgens Bordeaux. Det blir en 1998 Ch de Fieuzal, Pessac-Leognan. Första gången vi dricker en mogen Fieuzal. Vi har lite knapphändig info om slottet och dess historia, men ryktet är väl ändå att slottet hade en glansperiod (tom 1990?) och sedan tappade lite i kvalitet (90-talet?) för att sedan komma igen, framförallt from 2005. Kvällen 1998a visar dock inga svaghetstecken alls - tvärtom; färgen är tät mörkt röd ända ut i kanten; doften är medelstor och ganska fruktdriven; smaken är utmärkt med härligt söt Bordeaux-frukt parad med lite tobakstoner och en lagom komplexitet. Tanninerna är sammetsmjuka. Syran är möjligen lite låg, vilket skulle kunna peka på att det är dags att dricka, samtidigt upplever vi inte någon trötthet alls i vinet. En utmärkt god söndags-Bordeaux!

lördag 18 september 2010

2003, Pajé, Roagna

Kvällens vin var ordentligt på tapeten när det släpptes i januari 2010. Många hyllade det som "årets Barbaresco", årets elegantaste 2003a från Piemonte" och tyckte att Luca Roagna verkligen lyckats, trots det varma året.

Vi korkar upp en stund innan servering, men karafferar inte. Häller små mängder i de stora kuporna. Roagna är en traditionalist och det märks. Färgen är perfekt Piemonte-Nebba: transparent men ändå fylligt röd med oranga reflexer. Doften är medelstor med många nyanser och toner av jordgubbar, violer, lakrits, blommor och annat trevligt. Den stora upplevelsen finns dock i smaken, efter dryga timmen i öppen flaska/glas, en perfekt balanserad nebba med skön frukt kompletterad med bra drag i de finpulvriga nebba-tanninerna och syran. En komplexitet värdig en renässansmålare med lite av tjära, lakrits, viol, hyacint (eller om det är pelargon... botanik är inte mitt gebit), röd bärfrukt och en härligt sammansatt avslutning med fin längd. Inte mycket mer man kan begära av en Barbaresco!


PS. Fler som smakat:
http://godavinare.blogspot.com/2010/03/2003-barbaresco-paje-roagna.html

http://miseenbouteille.blogspot.com/2009/11/2003-de-stora-fyndens-argang.html

DS.

söndag 12 september 2010

2003 Ch Kirwan, Margaux

Vi avslutar helgen med ett annat vin jag varit och vänt på ett par gånger, men ikväll är det dags att dra korken ur 2003 Ch Kirwan, Margaux. Ni kan historien - medelmåttigt slott med bra förutsättningar får ny ägarbild, kallar in fantomkonsulten M. Rolland och uppryckningen börjar. Vi har druckit/provat en del Kirwan (olika årgångar mellan 1982 till 2004) men detta är faktiskt första 2003an. Vi har främst gillat de senare, modernare årgångarna. Kvällens vin är mörkt och tätt, nosen är öppen och tillgänglig med modern frukt (vinbär, björnbär och lite viol) samt en hel del mörk choklad och lite kafferost från faten. Smaken är rik och fyllig, nästan "mid-Atlantic" med samma komponenter som i doften. Det är ett rejält bygge, som faktiskt skulle kunna ha fått passera som en stramare Napa Cab. Det varma året avspeglas i en lite låg syra, men det ger också mycket fin drickbarhet redan idag. Håller säkert ihop flera år framöver, men uppsidan är inte så stor. A. gillar detta bättre än gårdagens lite spretigare 2004 Branaire som var lite mer läskande tack vare den högre syran. Jag gillar båda vinerna ungefär lika mycket (91). En bra vinhelg för en Bordeaux-tok.

lördag 11 september 2010

2004 Branaire-Ducru, Saint-Julien

Lördag kväll, inga gäster, oxfile på menyn och relativt lugn och ro. Dags att prova ett vin jag väntat på - 2004 Branaire-Ducru från favoritkommunen Saint-Julien. Saint-Julien kallas ibland arketypisk claret, och håller en jämn och hög kvalitet. Inga riktiga "powerhouses" (med undantag för Las Cases), inga snipiga bottennapp. Även de enklare vinerna (du Glana, Gloria etc) brukar alltid leverera en bra vänstra-stranden-Bordeaux. 2004 är bara sex år gammalt, men årgången har hittils visat på bra drickbarhet med balanserade tanniner. Vi korkar upp och karafferar ca 1 tim. Färgen är klart röd med en mörkt brun ton. Doften är medelstor och lite varierande, i ena stunden lite knuten, i nästa hyfsat öppen och visar på en början till Saint-Julien komplexitet. Vinet smakar mycket bra, särskilt med mer luft och då ger det en skön, läskande, matvänlig bukett av vinbärsfrukt, mörk lite bitter choklad, ganska hög syra, lite ceder och blyertspenna. Längden är bra, det är syran som sitter i längst. Man kan ana att det kommer att bli ett elegant och harmoniskt vin, då krävs lite mer tid på rygg, säg runt 2012. Vinet går förstås utmärkt bra att dricka idag också (91).

fredag 10 september 2010

2008 Menetou-Salon, Dom P Gilbert

Ikväll provar vi ett vin från Domaine Philippe Gilbert, 2008 Menetou-Salon. Vinet har en ganska ljust gul färg med skönt glitter. Doften är relativt stor och fruktig, men alls inte endimensionell utan med bra vinositet och mineral. Smaken ger en rejäl syrasmäll, med lite ljusgrön frukt (omoget Granny Smith) parat med de klassiska krusbären, citron och en aning vinbärsblad. Lite kalksten, mineral, rökighet och angenäm skalbeska mot slutet. Fast syran är det som verkligen sitter i. Längd och balans är utmärkta. Blint hade jag nästan satt vinet i Rheingau.

Vinik importerar och inte alldeles oväntat har F&V provat:
http://vinare.blogspot.com/search?q=menetou

söndag 5 september 2010

Bordeaux 2009 - dump med noteringar

Här följer nu en dump av provningsnoteringar. Inte särskilt festligt varken att skriva eller läsa, men bra för det egna minnet av provningen.

Ch Angelus 2007
Mkt fat o kafferost kalasgott, bara en aningen tunn frukt avslöjar årgången 92+

2009
Jodå, detta kommer att gå att dricka! Inte lika opulent frukt som vissa andra 2009or – men kraft så det räcker. 07an är faktiskt attraktivare idag, men sannolikt inte om fem år. 93+? Lite väl extraherad / brända toner?

Beychevelle 2003
Omedelbart god och öppen doft, med söt frukt och orientalisk kryddlåda. Good stuff! Men kostar en hel del... 92+

2007 – Lite tunn frukt (typisk 07a) men ändå hyfsad balans syra, frukt och tanniner.

2009 – Ung och lite knuten, stram men ändå en hel del polerad 09e frukt och struktur. Bra framtid. 92+?

Branaire Ducru 2006
Först lite knuten, ganska mycket struktur (också rätt typisk 06a) med frukten i bakgrunden idag. Öppnar efter en stund – kommer att bli en klassisk och nog rätt så långlivad Branaire. 90-92?

2009
Primär 09e-frukt med skön aromatik, polerade tanniner, bra struktur och syra och en riktigt bra längd. Kommer att bli riktigt bra! 92-95.

Canon La Gaffelière 2007
Mycket bra för en 07a, modernt och kompetent vinmakande. Frukten är bra, precis på rätt sida om gränsen till överextraktion. 89-90.

2009
Mörk frukt, mörk choklad. Verkligt bra modern StEmilion. Lite strömlinjeföromad, bra längd o balans. 91-94

Clos de l'Oratoire 2007
Rätt bra koncentration för en 07a, nästan drickklar idag. Modern, lite chokladig.89+

2009
Blåbär i doften, bra frukt, lång, blåbären återkommer med choklad och fina tanniner. Bra vin – ändå inte riktigt min grej 90+

Guiraud 2007
Bra tryck i frukt och syra, man kan ana komplexitet och botrytis. Bra framtid! Kvällens Sauternes.

Cantemerle 2007
Tillgänglig, öppen bra balans att dricka rätt snart 88+
2009
Knuten, öppnar efter en liten stund, kommer att bli mkt bra. Struktur o tannin – ändå inte odrickbar idag. 90-91+?

Chasse Spleen 2007
Rätt ung, lite grön doft, helt OK att dricka snart 86-87
2009
Öppen doft, enormt grepp i tanninerna (inte lika välpolerade som andra) – kommer att bli ett häftigt vin 89-91+?

Camensac 2002
Öppen, tillgänglig, god, ganska lätt. Lite träig, men rätt utvecklat matvin. 86-88? (Till mat och för den som gillar utvecklad Bordeaux)
2009
Elegant doft, mkt bättre frukt än 02an, kommer också att bli bra, men aningen rustik 90?

Clerc Milon 2006
Bra, trevlig balans och faktiskt nästan drickbar idag. Inte så hårda tanniner som vissa 06or, mkt gott, vinbärsfrukt o piptobak, utvecklas i glaset redan idag 91-92

2009 Jodå, det kommer att bli gott! Igen den ganska uppenbara o läckra 09e-Medoc-cabernet-frukten med polerade tanniner, struktur och längd 92+

Dme de Chevalier rouge 2004
God, utvecklad doft m fat o kafferost, matvin med syra och tanninstruktur 90
2009
Elegant, öppen doft, en del ek. Verkligt bra finpolerade tanniner med struktur och längd 92+
DC 2009 Blanc
Superbra, som vanligt, otroligt fräsch frukt med aprikoser och citrus från himmelen. Stark ”vill ha känsla” och Mkt svårspottat… 94+

Destieux 2006
Kalasgod (som vanligt) kryddig, lite egen karaktär m redig struktur för en StEmilion 90+
2009
Också bra, men jag upplever att 06an är i stort sett lika bra. 90+?

La Clémence 2004
God med härlig utveckling (lätt stallig, läder) och komplexitet. Ett eget uttryck, med mognade mörka plommon. Ett vin som egentligen behöver mycket längre tid än tre-fyra minuter på en sådan här massprovning. Nästan drickfärdigt 91+
2009
Rätt bra, men något lite knas i doften omöjliggör en ordentlig bedömning.

Du Tertre 2006
Bra tryck i frukten, inte så kantig, en bra 06a. Rödbärig och redan lite tobak. Påminner en aning om Clerc-Milon 90+?
2009
Bra och stabil 09a. 90+

Gazin 1999
Klart med transparent färg och komplex doft med Merlot-plommon-frukt, stall och läder. En utvecklad, elegant och mogen Pomerol. Mycket gott idag! 91-93

2009
Riktigt skön doft, ganska lik många andra 09or med purpurfärgad primärfrukt av hög kvalitet och superpolerade tanniner - mkt bra! 93+

Giscours 2009
Bra, men hamnar lite i bakvattnet av LP09 som provas parallellt 92+

Haut Bages Libéral 2004
Bra klassiskt läskande matvin från vänstra stranden med syra och tanniner i förgrunden, frukten lite i bakgrunden. Lite mer tid på rygg skadar nog inte. 88-89.
2009
Tät Pauillac-frukt och mycket struktur… blir nog bra 90+?

Ferriere 2007
Bra frukt, ek o kraft för en 2007a, behöver m tid 88+
2009
Kommer att bli bra, men lite knuten idag. Inte så yppig 09e frukt som vissa andra, mer struktur o kraft 90+ ?

Haut Bailly 2007
Tät purpurröd färg, riktigt bra doft, och en mycket bra smak med frukt o balans. En av de bästa 2007orna 91+
Etfer 09an märks att 07an är klart lättare, mindre koncentration.
2009
Uppenbar och yppig lila frukt, mkt gott redan idag. Fruktdrivet utan att ha blivit en bomb.

Labégorce 2007
Inte så dumt… rätt bra frukt, balans, syra, lite tobak 89+
2009
Kommer att bli bra, förhållandevis rimligt prissatt.

Latour Martillac rouge
2006 och 2009 är helt OK, men har lite tuff konkurrens denna dag 86-89

Lagrange
Både 2006 och 2009 är ”good St Julien stuff” utan att direkt lysa. Leoville-Poyferre och Montrose på nästkommande bord lyser...

Leoville Poyferré 2006
Bra, men inte helt enkelt att prova idag. Kraftig St Julien med svartvinbär, kafferost och cigarrlåda. Komplexiteten kan anas i doften, men strukturen i smaken är rätt tuff. Behöver mer tid, kommer att bli bra 92++?

2009
Först knuten, men sedan – oj! Wow, vilken härligt yppig frukt, finpolerade tanniner o längd. Lite som en riktigt bra 2007 Ch9 med mer struktur och mindre alkohol. Allt man kan önska? 95+ Svårspottat trots sin ungdom-

Montrose 2000
Börjar öppna sig efter 10 år, 2000 är ju en årgång med rejäl struktur. Här avslöjar doften skön utveckling och en verklig komplexitet. Harmoniskt, klassigt och otroligt gott (även om man bortser från slott o år) Mat och Tanninrikt, javisst. En skam att spotta 94-96+
2009
Yppig, tillgänglig, lyxig Medoc-Cabernet-purpurfrukt. Häftig i lättgillad stil – ändå med kraft, syra, struktur och superpolerade tanniner för en mansålder på flaska. Mineraler och klass. Jag får faktiskt lite vibbar av Napa-Cab när den är riktigt bra. Bäst ikväll!? 95-98+ Provad 2 ggr med konsekventa noteringar.

Phélan Ségur 2004
Bra, kryddig, lite ceder, utvecklad och drickfärdig, bra matvin idag. 89
2009
Mer färg o frukt, riktigt bra Medoc-vin för OK pengar

Pichon Baron 2006
Bra struktur o kraft, ganska elegant för en 06a, svartvinbär, mineral och blyertspenna. Man kan börja ana viss utveckling, men 06-anninerna sätter in mot slutet 91-92

Suduiraut 2006
Gott med skön kraft och söt frukt, möjligen fattas lite syra och komplexitet (som dock gissningsvis kommer med mer tid på rygg) 89-91

Pontet Canet 2002
Dagens första rödbäriga vin, gott, medelfylligt med bra grepp i tanninerna. En bra 02a 89+
2009
Ett helt annat vin än 02an, med en otroligt tät, nästan djuriskt kraftig frukt och ett grymt grepp i tanninerna, kommer att bli kanon. 94++

Smith Haut Lafitte rouge 2007
Bra, lite ekig och aning grön, frukten klarar det men ingen marginal. Ganska lätt, mer syra än tannin o strukur. 89+
2009
Bra, men inte lika uppenbart opulent som några andra. Liten överextraktion? Kommer säkert gå fint att dricka ändå, men kanske inte mitt val bland nollniorna. 91-92?

SHL blanc 2008
Ljus färg, stor doft av Sauvignon Blanc (krusbär, hyacinter) Rejäl syra. Mkt bra. 90+?

Talbot 2005
Bra struktur och frukt, tanniner förstås. Håller ihop mkt bra ”one for the long haul” 90+
2009
Den uppenbara-09-Medoc-Cabernet-frukten igen. Mkt bra; kommer att bli kalas. 92-93+. Måste nog inte lagras en evighet heller.

Troplong Mondot 2006
Mycket bra doft med lakrits, röda bär, tät och lång smak, mörk choklad. Inget vin man skojar bort i första taget, seriös StEmilion. 92-93

torsdag 2 september 2010

Bordeaux 2009

Just hemkommen med blåa tänder från Tryffelsvinens Bordeaux-uppvisning. 2009 är ju en sällsynt hypad årgång (tom värre än 2005) och ett par av slotten har inte ens med sig 2009 eftersom de redan är slutsålda. F.ö övrigt så hälls det mycket 2006 och 2007, så man får en bild även av de årgångarna, och mitt intryck nu är 2006 är en lite heterogen årgång med en del bra viner, även om tanninstrukturen emellanåt både är lite kantig och tar över från frukten. Andra 2006-viner känns ganska harmoniska. 2007 är mestadels en lite lättare årgång, typisk restaurant-årgång skulle några säga. Fast jag kan uppskatta tex 1997 och 1999 som varit lite åt samma håll. 2007orna är dock överlag lite dyrare än de borde vara. De vita 2007orna verkar dock vara bra, inte minst Sauternes.

2009 är inte heller en helt homogen årgång, men många slott, framförallt de bättre slotten på vänstra stranden har gjort riktigt bra viner med en sällsynt balanserad kombination av yppig, skön cabernet-frukt, bra och finpolerade tanniner, syra och längd. Tyvärr är priserna bitvis väldigt höga. På högra stranden är det lite ojämnare och jag hittar antydan till överextraktion i något vin, men även dessa kommer nog att bli goda vad det lider. Provningsnoteringarna kommer (förhoppningsvis...) inom kort.