fredag 26 september 2014

Brukschianti


Till fredagens italienska kycklingpasta vill jag ha ett trevligt glas med tydlig italiensk touch. 2010 är ju en bra årgång i många europeiska regioner, och även i Chianti. Markisen Mazzei har dragit ned på sin lite yviga fathantering, så förutsättningarna är goda. Skulle självfallet fått en vända i karaff, men det hinner man inte alltid med en fredag när ungarna är hungriga utan det blir pop'n'pour. En mörkt granatröd, fin färg. Medelstor doft av italienskt rödvin (lite kryddor, nypon, röda vinbär). I munnen är det fint balanserat med alla mätare omkring kl 8 - härlig rödfrukt, mycket bra syra och rediga, snygga tanniner. Tomatpure, körsbärskärnor, svart te. Precis det man vill ha i sin Chianti! Klar rekommendation och mycket bra att det finns på halvflaska, perfekt brukschianti för singelfarsan!

fredag 12 september 2014

Tillvänjning

Fredagspizza för mig och ungarna. Letar efter lämplig flaska att påbörja ikväll och avsluta imorgon, det blir en 2010 Ch Reysson, Haut-Medoc. Hyfsad bruks-bordeaux från toppårgång borde funka. Det gör det, men bara sådär. Tät mörk färg, ganska innehållsrik doft med mörka bär och kafferost. Får samma (goda) mörka bär och kaffe i munnen, tillsammans med fint avrundade tanniner och en hyfsat lång smak. Vilka är då problemen? Jo, två stycken:
1. Syra-strukturen är lite vek - det är helt enkelt lite för inställsamt, extraherat och alkoholvarmt. En klunk är gott, men fräschören saknas. OK vin för den som vill uppnå ett rus (14,5%) men inte för oss som vill känna oss piggare efter två glas.
2. Tillvänjning. Senaste veckan har innehållet WineFinders Bdx13-provning med många bra viner, en fullkomligt episk AG Chefs Table med bla Krug GC på magnum, Kongsgaard The Judge (osannolikt bra!), 2006 Tertre Roteboeuf, 1990 Climens och ett flertal andra kanonviner. Sedan en provning i tisdags med 6 st. "super seconds" från 2007, som alla smakade riktigt bra idag med en helt annan elegans än kvällens Cru Bourgeois.

Jag får fundera på vilka lärdomar man kan dra av detta...

söndag 7 september 2014

Bordeaux 2013 med WineFinder

Vi kan säga det med en gång, 2013 är ingen toppårgång i stil med den yppiga 2009 eller klassiska 2010. Det visste ni nog redan. Ni vet också att i heterogena årgångar så behöver man antingen mer kunskap (om producenter, lokala förhållanden, vem som varit lyckosam med beskärning och skördedatum etc.) eller prova vinet innan man köper. I en årgång som 2009 kan man köpa det mesta ”på chans” – och det är oftast bra, men inte 2013 (eller 2011 eller 2012 heller för den delen). Mer om det senare. Det är därför jag tycker det är så väldigt bra att WineFinder och Beyerman gör sig mödan att locka hit 36 av de bättre slotten/producenterna så att vi får möjligheten att just prova vinerna före köp. Vädret, och framförallt blomningen var inte bra 2013. Det blev även en del röta i vingårdarna. Detta innebar att framförallt Merlot drabbades hårt, jag pratade med en ägare från högra stranden som buteljerar klart mindre än hälften av ett normalt år. Många slott på vänstra stranden har högre andel Cabernet Sauvignon i ”slutblenden” än vad som är planterat i vingården. Även en del mer Petit Verdot, vilket jag uppskattar pga. den ökade komplexitet det ger. Prisbilden för 2013 ser dock ganska attraktiv ut, med prissänkningar på 10-30% jmf med 2010. Åandrasidan så har även en del 2010-priser sänkts, så det finns vissa möjligheter handla viner från den toppårgången. För mer info om prisutveckling på Bordeaux så hänvisar jag till:



 Min syn på de senaste årgångarna (med den vanliga brasklappen att årgångsgeneralisering egentligen är högst tveksamt…)

2013: Dålig blomning, mycket liten skörd, inte så bra Merlot. Ganska rimliga priser – prova först!

2012: Ojämnt, men lite lättare årgång som bitvis gett ganska charmiga och matvänliga viner. Kommer att vara drickbara före 2010.

2011: Senaste årgången som finns buteljerad. Lite knepig att prova i dagsläget, inte så charmig.

2010: Överlag väldigt bra, har nog inte provat ett enda ”dåligt vin” från 2010

2009: Jodå, så yppig, rund och modern som farbror Parker sagt. Sannolikt det närmaste vi kommer 1982. Förmodligen svårt vanebildande för alla som uppskattar modern Bdx.

2008: En blandad årgång som nu börjar öppna upp, kan bli riktigt trevlig i en medelfyllig och matvänlig stil.

2007: Alla viner är i stort sett färdiga att dricka, helt ok mat & restaurantviner, med ett fåtal toppar.

2006: Det mesta från högra stranden går fint att dricka nu, och även vissa från vänstra börjar öppna upp skönt (t.ex. Clerc Milon)

2005: Ett par viner fanns med, alla riktigt bra - så hajpen kring 2005 känns motiverad, och de börjar komma ur tunneln - dags att prova lite fler nollfemmor!


Här följer nu korta noteringar på en del av vinerna:
 

Moulis:

Château Chasse-Spleen, 2008 & 2013 – båda hyfsade, men generellt så tycker jag att Chasse-Spleen behöver lite varmare årgång och mer lagringstid.
 

Margaux:

Château Durfort Vivens, 1998 & 2013
Båda är utmärkta! Lite tightare och mer linjär stil än Ferriere.

Château Ferrière, 1996 & 2013
1996 är (förstås) väldigt kul att prova, utmärkt vänstra-stranden vin med viss utveckling. 2013 är lovande – med lite rundare tanniner och tillgänglig än Durfort Vivens.

Château Lascombes, 2010 & 2013
Båda bra, förstås. 2010 visar på årgångens storhet. Tyvärr matchande prislapp. 2013 kostar ungefär hälften! Och är nästan lika bra…

Château du Tertre, 2006 & 2013
Båda bra, men särskilt 2006 är trevlig nu. 2013 lite mer svårbedömd.

Château d’Issan, 2008 & 2013
Båda utmärkta, nya ägares höjda ambitioner märks tydligt och man har lyckats bra i båda dessa ”svåra” årgångar.


Saint-Julien:
 
Château Beychevelle, 2009 & 2013
Bra, utan att utmärka sig. Har blivit lite väl dyra, bl.a. pga. efterfrågan från Kina.


Château Branaire Ducru, 2007 & 2013
Båda är utmärkta i den lite lättare Branaire-stilen. Typisk Saint-Julien med lite apelsinkrokant. 2013 är rimligt prissatt.

Château Léoville Poyferré, 2007 & 2013
Här är (som vanligt) en av dessa provningars toppar. 2007 är (liksom förra året) en av de allra bästa 2007orna, rikare, fylligare och komplexare. Utmärkt att dricka idag! 2013 är lovande!

Château Talbot, 2011 & 2013
Jag gillar Talbot, men upplevde varken 2011 eller 2013 som så intressanta. Avvakta (eller köp bättre årgångar – 2009 lär vara utmärkt!)
 
Pauillac:

Château Clerc-Milon, 2006 & 2013
Bra, som alltid J

Château Haut Bages Libéral, 2010 & 2013
Klart bra, särskilt 2010 (förstås), även om detta slott inte når upp till de högsta höjderna i Pauillac. Prisnivån på 2013 (ca 300 kr) är rimlig.
 

Château Pichon-Longueville Comtesse, 2006 & 2013
Det var tyvärr rätt fullt runt detta bord mest hela tiden…

Château Pichon-Longueville Baron, 2005 & 2013
Ahh! 2005 är ett av denna provnings allra bästa viner med utmärkt längd och balans. Grattis till dig som köpt! 2013 är bra, men lite svårbedömd. Bör finnas resurser och tillräckliga mängder Cabernet för att göra att bra vin och prisnivån är rimlig för Pichon.

Jag saknade förstås Pontet Canet och Montrose, de har numer sådan status och efterfrågan att de inte behöver resa runt antar jag.


Pessac-Léognan:

Château Carmes Haut Brion, 2010 & 2013
Ovanligt hög andel Cabernet Franc i vingården ger viner som är lite mer tillgängliga och finlemmade från början. Båda är bra. Nya ägare höjer ambitionsnivån.


Château Haut-Bailly, 2007 & 2013
Liksom Leoville-Poyferre ett väldigt pålitligt slott. Båda vinerna var mycket bra i år (liksom föregående år). 2007 är utmärkt att dricka nu. 2013 rimligt pris.

 
Château Latour-Martillac red, 2006 & 2013
Relativt stor andel Merlot i 2006 har gett fina runda tanniner och bra drickbarhet nu. Mer Petit Verdot i 2013 ger kryddor och komplexitet. Kul att prova sida-vid-sida! Båda är bra utan att utmärka sig.


Château Latour-Martillac white, 2011 & 2013
Jag började provningen med dessa, då 2013 är (ännu) ett bra år för vit torr Bordeaux med höga syror och bra mognad i både Sauvignon och Semillon. 2011 är lite rikare och fetare, medan 2013 är mer syra och fräschör. Båda bra, jag föredrar 2011 idag, som faktiskt även är några kronor billigare.

Château Smith Haut Lafitte red, 2011 & 2013
Båda bra, men jag tycker ekfaten märks lite väl mycket.

Château Smith Haut Lafitte white, 2012
SHL gör ett häftigt vitt med mycket av allt. Utan tvekan ett av de bästa vita från Bordeaux i sin stil. 2012 är inget undantag.


Domaine de Chevalier red, 2005 & 2013
Jag gillar i stort sett alltid Dom.Chevalier, både de röda och vita. Denna 2005 är helt utmärkt och börjar öppna upp, men har ett långt liv framför sig. 2013 blir också bra och klart rimligt pris!


Domaine de Chevalier white, 2013
Min vita favorit idag (liksom i stort sett alla sådana här provningar tidigare!). Faten märks inte alls (tex jmf med SHL) utan bara lite lagom tropisk Sauvignon-frukt, syra och balans. Tyvärr mycket liten skörd och därmed högt pris.
 

Saint-Emilion:

Château Destieux, 2008 & 2013
2008 är utmärkt! 2013 inte alls lika bra…
 

Pomerol:

Château Beauregard, 2010 & 2013
2010 är kalasgod! 2013 är ”ok…”

Château La Clémence, 2002 & 2013
2002 är utmärkt, särskilt givet det f.ö ganska dåliga året. 2013 är ”ok…”

Château Petit-Village, 2009
Mycket bra i typisk nollnie-stil: yppig och inbjudande!


Avslutningsvis lite Sauternes:
 
Château Coutet, 2010 & 2013
Båda alldeles utmärkta, 2010 ett litet snäpp bättre. Här talar priset för 2013.

Jag hann tyvärr inte med 2005 Château Suduiraut, som annars är ett toppvin i typisk Suduiraut-stil med rik och söt frukt, botrytis och saffran.

Ett stort tack till WineFinder och Beyerman för möjligheten att prova dessa fina viner, särskilt viktigt med en årgång som 2013! Jag ser redan fram emot nästa år!