Vinimportören Divine har som slogan/payoff: "Wines with an attitude". Gunnar & Co har klart en fruktdriven profil på de flesta av sina viner, men även en lite kaxig attityd. Inget fel i det tycker jag, då blir det mesta tydligare både för konsumenter och vinproducenter. Man har även många bra kontakter (kanske främst i USA och Australien) och kan hitta bra, nya producenter vilket är kul. Här följer ett urval med "snapshot-impressions" från kvällens sortimentsprovning:
Börjar hos Franz med ett par österrikare:
2009 Am Berg, GV, Ott. Helt OK GV att dricka inom ett år eller två på den unga frukten. Vi drack en 2006a nyligen, Franz tyckte den var alldeles för gammal. Jag tyckte den var OK, men 2009an är utan tvekan fräschare.
2009 Fass 4, GV, Ott. Lite bättre, mer tryck i frukten och lite mer komplexitet.
2008 Hirsch Zöbing Riesling. Rätt bra Riesling, men lite dyr med sina 219 kr i BS.
2007 Hirsch Heiligenstein Riesling. 2004an av detta vin har varit vårt "årets bästa vita" två år i rad, och även om även 2007an är mycket bra, tycker jag inte den når samma höjd som 2004an. Dock lite ung för att säga för mycket. Hirsch har även "gone bio" under perioden och Franz tycker det är rätt stor skillnad.
Sedan Gossets "Grande Reserve" som alltid är bra! och 1999 Millesime, som också är bra, men idag skulle jag faktiskt hellre dricka Grande Reserven, lite bättre balans på något oklart sätt...
Ett par chardonnayer:
2008 Wild Rock Pania, Hawks Bay, ok och bra pris (149 kr i BS)
2007 Saintsbury Carneros, ett tydligt steg upp och rätt så elegant för en Napa Chard.
2007 Lynmar Russian River, bredare och fetare, men ändå inte alldeles för mycket. Bra vid rätt tillfälle och mat.
2007 Ojai Bien Nacido, Santa Barbara, ingen ek och inte så hög alkohol, fortfarande ingen Chablis (som några av Greg Brewers viner härifrån är). Bra.
2008 Brewer-Clifton Santa Rita Hills. Lite svårbedömd tycker jag, mycket bra frukt men för ung idag.
Sedan över på den röda sidan, vi börjar med Australien och Frankrike.
2007 Dom Cristia, Ch9p. Sammetsmjuk röd Grenache-frukt man inte misstar sig på, kalasgott.
2005 Kaesler Stonehorse Shiras, favoriten av Kaeslers viner idag. Ganska typiskt fruktdrivna Aussies, men ändå med struktur och balans. Vore kul att prova Old Bastard en dag...
2008 Noon Eclipse, Grenache-kultvin från down-under, riktigt god redan idag. Här finns bra frukt och struktur! 2005an var kalasgod i september 2009.
Vidare till USA och några av vinerna jag sett fram emot att prova.
2008 Melville Vernas Syrah, klart bra och välbalanserad frukt. Förvånande god redan idag för en 2008 (lite yngre stockar).
2008 Straight Line Syrah, nytt märke från Napa också här med bra frukt och balans. Visst finns det fat, men inte alltför mycket. Också gott idag!
2005 Ojai White Hawk, lite mörkar och mer utvecklat. Gott, men ganska nära "too much wood".
2006 Lillian Syrah, en hemlig butelj dyker upp, smakar mycket bra med riktigt bra frukt och fathantering. Inte helt billig eller lätt att få tag på...
2007 Togni Tanbark Hill CabSauv, detta var en av anledningarna att gå hit. 2007 verkar bli en bra årgång för Cab i Napa. Philip Togni vet vad han gör (se gärna
http://nettareegioia.wordpress.com/2009/07/21/the-cali-reports-2-philip-togni/
Tanbark Hill är Tognis andravin, och såna ska man främst handla i goda årgångar och från pålitliga producenter. Två ggr check. Hur smakar då vinet? Tja, först inget alls... men efter en lite stund i glaset (trista ISO-glas... hrmpf) och en liten extra skvätt så smakar det rätt bra! Fin, mörk plommonfrukt och en bra, rätt lång smak med utmärkt balans. Kanske ändå inte riktigt så bra som jag hoppats, men det kan bero på (för) höga förväntningar.
2006 Araujo Eisele CabSauv är ett annat kultvin. Riktigt kalasgott redan idag, och säkert ännu bättre om fem eller tio år. Snyggt, elegant och långt. Tyvärr med matchande prislapp.
Sammanfattning: Många goda viner i den mer fruktdrivna skolan, som Divine kan. Också kul att prova en del viner i nya årgångar och lära sig mer (tex Ojai) både om egen smakpreferens och den producenten. Som alltid - stort tack till Gunnar och Divine-gänget för härlig provning.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
vet inte om du är diabetiker men Noon Eclipse klassas som sött vin i vissa länder, det gäller årgång 2008 och inte tidigare årgångar. Hur kunde du missa det?
Arne
Jag hade hoppats på en mer detaljerad beskrivning av Lilian, SQN-fantast som man är (om man nu kan vara fantast rörande viner som kostar 1500+).
Tyvärr hade jag inte chans att gå själv på detta, men tack och lov har jag några flaskor i förrådet.
Hej Arne,
Visst är Noon ett vin med hög (frukt)sötma. Men även hög syra och alkohol, samt att det finns en struktur som gör att jag (och flera andra provare) ändå finner det relativt balanserat. Jag har bara druckit Noon tidigare på Grenache-mania i september, så min erfarenhet är begränsad. En som däremot druckit mycket Noon är:
http://mina-vinare.blogspot.com/search?q=noon
Punkarn, Lillian 2006 var bra, tror du kommer att gilla den. Inte lika "unik" som SQN (återigen, mkt begränsad erfarenhet av båda) men liknande stil och drickbar idag (även om de sannolikt utvecklas m lite tid på rygg). Tror även du skulle gilla Melville Vernas och Straight Line. Vore kul att höra om/när du provar!
MVH - Vintresserad
Huvva, dricker du hellre Grande Réserve än Grande Millésime -99?! Då har vi väldigt olika smak :)
Hej Vinös,
Gissade att någon kanske skulle nappa på den! Mitt kortfattade intryck igår var faktiskt att jag föredrog Grande Reserven. Orsaken till det kan man fundera över, kanske ngn av följande:
* Grande Reserve är lite mer "omedelbart publikfriande"; vilket lätt får utslag vid en sådan typ av provning
* 1999 Millesime borde kanske vinna på elegans och komplexitet. Jag uppfattade inte elegansen igår (igen, svårt att göra vid en snabbprovning i ISO-glas). Komplexiteten fanns nog där, men lite dominant jäst&bröd i mitt glas.
* Evt var det ngt lite knas med den flaskan 1999, det var mkt jäst i doften...
Någon annan som var där, eller har provat vinerna bredvid varandra och kan kasta lite ljus över det hela?
MVH - Vintresserad
99:an är fortfarande väldigt autolytisk men det kommer lägga sig med tiden. Den har ju redan fått de där underbart rostade tonerna och renheten i grand cru-frukten är oemotståndlig. Och attacken och den gulfruktiga söta smaken är bland det bästa vi känt i en 99:a. Jag tror det var nåt fel på din flaska ;-)
Skicka en kommentar