lördag 31 januari 2009

1996 Segur de Cabanac, St Estephe

Vi rotar en bit in i förrådet och hittar där en flaska 1996 Segur de Cabanac, Cru Bourgeois, St Estephe. Vi har haft några flaskor som druckits under årens lopp och alla har smakat bra. De första ca 2003 var lite unga och kärva. Såvitt vi minns var den senaste (innan kvällens) under hösten 2007 den bästa. Vi karafferar inte. Ganska mycket fällning så man får hälla med stadig och försiktig hand. Kvällens vin har en tät rödsvart kärna men är klar, transparent och lite bruntonad i kanten. Doften är inte så stor. Smaken är klart bättre, till en början lite kärv, men efter bara en liten stund i glaset så får vi en fin, mogen Bordeaux smak med sandiga tanniner, en god mörkröd frukt med lite svarta vinbär och citrus, och den där svårdefinierade upplevelsen av god, mogen Bordeaux. Lite multnad och stall, men inte så mycket. Ganska bra längd. Hela flaskan går åt utan svårighet. Fast den förra flaskan var lite bättre så det är dags att dricka ur om ni har några kvar.

torsdag 22 januari 2009

Tre trallande vinkamrater besöker röda räkans italienska vinshow

Vintresserad och vinkamraterna C och P träffas som planerat 16.25 vid garderoben på Grand Hotel. Det är mycket folk, en blandning av branschen som varit där sedan kl 11 och förväntansfulla vinkonsumenter som hoppas få smaka ”Top Italian Wines”. Efter lite köande och utdelning av en bok med presentation av de närvarande producenterna letar vi efter en nödvändig detalj, nämligen varsitt provningsglas. Strax kommer en hovmästare med två backar glas och vi kan ge oss ut i provningsträngseln. Det är mycket folk, hos vissa producenter får man stå en stund i kö innan man kommer fram. Vi har försökt få till en kortlista på producenter att besöka, men som vanligt så missar man någon, och hittar några andra istället. Dessutom hade två producenter slagit igen butiken när vi väl hittat dit, Gaja och Marchesi di Barolo, men vi fick provat en hel del vin iallafall. Här kommer några mycket kortfattade noteringar samt i några fall en grov poängbedömning på 0-20 skalan.

Allegrini
Allt var bra.
Brunello bra balans frukt/syra/tannin. 17
Sondraia - lite bättre 17+
Amarone 04 - ännu bättre, fast för ung 18
Poja 04, mycket bra och med karaktär 18

Berlucchi
OK bubbel, särskilt årgångsrosen.

Banfi
Vitt - bra chardonnay 15+
Poggio Mura 03 - hyfsad 16
Cum Laude - mycket bra och balanserad 17

Biondi-Santi
Roligt att prova denna Brunello kultproducent
Poggio Salvi Brunello - frukt och tannin, bra
Tenuta Greppo - mycket tannin! For the long haul and big wallet
IGT Poggio Salvi - mer frukt, mer i min smak

M Chiarlo
Tortiano Barolo 04 - mycket bra, men mer tannin än frukt i dagsläget. 239 SEK under våren?
Här lär Nivole Moscaton vara mycket bra, men vi provade ej

Fattoria del Cerro
Vino Nobile Montepulciano
OK, men lite för mycket trä?

Le Pupille
Morellino Scansano 07 - mycket bra frukt, 16+
Poggio Valente 05 – Jättegott med utmärkt balans frukt/syra/tannin och längd. 17-18
Kan evt privatimporteras ca 250 SEK

Masi
Brolo Campofiorin 05 - gott matvin med bra syra och frukt. Prisvärt ca 150 SEK
Costasera Amarone 05 - ännu godare!

Mastroberardino
Radici Taurasi 97
Typisk mogen syditalienare med läder, trä och starkvin, gott om man gillar stilen.

Pio Cesare
Fides - god barberafrukt men en aning mycket fat?
Barolo 04 - synnerligen gott! 18
Barbaresco 04 - kanske ändå lite bättre? 18+

Planeta
Vitt med fin tropisk frukt.
Syrah - Jättefin frukt, halvvägs till nya världen med bibehållen elegans.

Ruffino
Lite "murkna", men Brunellon var rätt bra.

San Felice
Il Grigio Chianti Classico 05 – lite för mycket fat&trä, inte min påse.
Vigorello 04. Kanske hade smaklökarna gett upp, för detta var rätt bra, men en aning mycket fat&trä, hade högre förväntningar.

Tenuta San Guido
Höga förväntningar…
Först två viner från Agricola Punica på Sardinien - båda klart bra! Svårt att uttala mig om typicitet eller terroir, har mycket liten erfarenhet av Sardinien.
Sassicaia 05. Mycket bra, men lite väl ung. 18+

Umani Ronchi
Rosso Conero Cumaro 05 - mycket bra! Balans frukt/syra/tannin med trevlig karaktär och ursprungsidentitet. 17+. Prisvärt 139 SEK + moms. RS / PI.
IGT Pelago 05 - jättegott! Samma balans, men ännu mer karaktär med lite Cab och Merlot i blenden. 18. Prisvärt 186 SEK + moms. RS / PI.

Sammanlagt ca 35 viner på två timmar, varav många ganska tuffa, unga rödviner med hög syra och tanniner. Mycket lärorikt och många goda viner. Favoriter i rimlig prisklass är faktiskt gamla trotjänaren Umani Ronchi. Vi fastnade även för vinerna från Le Pupille och Pio Cesare. Och visst skulle vi mer än gärna ha några flaskor Sassicaia i källaren, även om inträdesbiljetten är hög. Vi ser fram emot nästa års evenemang!

söndag 18 januari 2009

2005 Ch Lalande-Borie, St Julien

Vi provar en 2005a över två kvällar, Ch Lalande-Borie. Slottet ägs av familjen Borie (Ducru-Beaucaillou) och har 25 ha planterade med 65% Cabernet Sauvignon, 25% Merlot och 10% Cabernet Franc. Det är en lite enklare St Julien, men som har ett hyggligt rykte och lär vara bra i goda årgångar.

Vinet har en röd transparent färg, med en lite ljusare kant. Medelstor doft – inte så märkvärdig. Röd, ung, mogen Bordeaux-frukt. Vi smakar och hittar jordgubbar, hallon, mjölkchoklad och lite apelsin. I smaken kommer den mogna frukten fram ännu bättre, tanninerna är lena som en babyrumpa och syran välbalanserad. Nästan burgundiskt slankt och lättdrucket. Detta är något så ovanligt som en ung hedonist-Bordeaux från St Julien! Vissa likheter med Clos Marquis (fast det vinet är åtminstone ett par nummer större och intressantare). Förvånansvärt drickfärdigt för att vara en Medoc 2005a med huvudandel Cabernet. Vinet är sig ganska likt dag 1 och dag 2, klarar säkert en del lagring, men behöver inte lagras för att drickfönstret skall öppnas.

lördag 17 januari 2009

Old friends



Vi har gamla vännerna J, L och R med döttrar på middag. Några av oss har känt varandra sedan småskolan, så det brukar alltid vara mycket trevligt att ses och kvällarna börjar ofta med ”oj vad det var länge sedan” och ”oj vad barnen växt”... sådär som man själv fick höra av sina föräldrars vänner när man var liten. Vi brukar leta en bit in i förrådet efter vinerna dessa kvällar, och J gillar St Emilion. Vi inleder med ett glas 2004 Graham Beck Blanc de Blanc och lite småplock från Hötorgshallen. Allt smakar bra och vinet har en fin, rätt så krämig mousse, verkligen gott för rimliga 149 kr.

Varmrätten är en gryta som fått stå till sig över natten med klassisk grytbas och så lite äpplen, katrinplommon och valnötter som rörs i 5-10 min före servering. Vi dricker två olika Bordeauxer till detta:

1994 Ch Lilian Ladouys, St Estephe (magnum)
Denna flaska har jag sparat till denna kväll, av någon anledning har det blivit lite tradition med en magnum-butelj på just dessa middagar. Jag är lite rädd att den är over-the-hill... vi får se. Färgen är ganska tät och mörkt röd med liten tegelkant, doften är rätt bra, men lite ”träig”. Smaken är dock utmärkt med en medelfyllig röd frukt och den där balansen som vi verkligen gillar men är svårare att beskriva. Efter en 3-4 timmar är träigheten i doften helt borta och vinet smakar utmärkt.

2001 Ch Destieux, St Emilion Grand Cru
Ett slott som enligt flera bedömare tydligt höjt kvaliteten de senaste 10 åren eller så. Vi har smakat några årgångar på Tryffelsvinens Bordeaux-evenemang och alltid tyckt om vinet. Vi upplever det som ganska modernt, men ändå inte superstylat. 2001 anses vara en lite lättare (jmf med 2000) årgång av god kvalitet i St Emilion. Vi har bara druckit några enstaka 2001or än, men håller med så här långt. Ch Destieux har en tätare färg med mer blåa toner, doften är stor och med modern frukt och fat, smaken följer doften fint men där finns också åenasidan en intressant komplexitet som drar lite grand åt tobakshållet, åandrasidan upplever vi vinet en liten gnutta spretigt. Möjligen behövs lite mer lagring, eller mer luft, eller så är vinet sådant. Hursomhelst mycket gott vin och den flaskan är tömd före magnumen från St Estephe.


Korkarna var i finfint skick!
Till efterrätt en äppel- och mandelmassepaj som vi verkligen gillar! Till det en halva 1996 Grahams Malvedos port. Vinet är suveränt gott, men den goda stämningen och rödvinet ger inte rätt förutsättningar för någon djuplodande analys. En mycket trevlig kväll tillsammans med "old friends"!

söndag 11 januari 2009

2002 Chateau Saint-Brice, St Emilion Grand Cru

2002 är väl inget direkt höjdarår i St Emilion, snarast motsatsen. Vi har bara druckit någon enstaka, oinspirerad flaska tidigare. Ch Saint-Brice är Ch Magdelaines (Premier Grand Cru Classe, B) andravin. I senare årgångar har andravinet bytt namn till Les Songes de Magdelaine, vi provade 2004 för ett drygt år sedan utan att vara så väldigt imponerade. Ch Magdelaine är sedan 1952 en del av Etabl. JP Moueix och vinerna är ganska typiska för firman med fokus på elegans och St Emilion-typicitet, snarare än kraft, ek eller Merlot-frukt som andra lite modernare viner (tex de från Gerard Perse).

Vi köpte vinet för ca 180 SEK för ett par år sedan på SB, medan aktuella Château Les Songes Magdelaine 2005 (nr 97070) nu finns på SB för 344 SEK.

Ch Saint-Brice har en röd färg med lätta antydningar om tegel. Doften är först ganska liten, men öppnar upp fint till en elegant St Emilion-doft med lite röd frukt i. Smaken är som bäst efter ca 1,5-2 tim i karaff och glas och är då nästan burgundiskt elegant med lite jordgubbar, korinter, fin (men dämpad) Merlot-frukt och fat ganska långt i bakgrunden. Tanninerna är redan helt fint integrerade. Vinet vinner sannolikt marginellt på mer tid på rygg och är ett ganska typiskt JP Mouiex-vin och därmed elegant balanserat och utmärkt till maten.

Om man jämför med 2005 Cirrus så är Cirrus större och sötare medan Saint-Brice är elegantare och lite komplexare. När vi jämför (ur minnet) med 2005 Les Hauts de Granget, St Emilion så finns en likheter vad gäller St Emilion och Merlot-frukt, men Saint-Brice är nog både lite elegantare och komplexare, medan Grangeten är lite mer rättfram. Ch Saint-Brice 2002 visar att en skicklig vinmakare kan göra goda viner även i årgångar som 2002.

fredag 9 januari 2009

2005 Cirrus, Sydafrika

Kvällens vin är ett samarbete mellan Engelbrecht-Els i Sydafrika och Napa Valley-företaget Silver Oak, en ”côte rôtie-blandning” på 97% syrah och 3% viognier. Hans Artberg var positiv till vinet i en tidigare årgång för en tid sedan, så när SB satte ned priset så inköptes ett par buteljer. Vi har faktiskt besökt Silver Oak i Napa Valley för dryga 10 år sedan, och de gjorde då ganska typiska, maffiga Napa Cabs i stor stil för en 50-70 USD.

Cirrus 2005 har en tät, röd färg med en aning purpur. Doften är ganska stor och till en början lite tvådimensionell – ung frukt och rostade fat, smaken likaså. Efter en stund i karaff och glas framträder lite mer komplexitet och en mycket snygg, (lite söt) röd frukt, en del rostat kaffe och lite vanilj från faten. Ganska lång smak och bra balans med fin syra. Vi upplever även vinet som ovanligt elegant för att vara från Sydafrika (varken rök eller bakelit). Mycket gott idag, och säkert även om ett par år.

PS. Under trettonhelgen drack vi "2000 L'ermitage de Chasse-Spleen, Haut-Medoc", dvs Ch Chasse-Spleens andravin. Det var mycket gott och förtjänar egentligen en egen post men tyvärr inga egentliga anteckningar. Minnesbilden är röd färg, fin ganska komplex doft med bra Bordeaux-karaktär och en konsistent smak med fin röd frukt, lite lagom mognad och rätt bra komplexitet. Ett oväntat bra andravin! DS

torsdag 1 januari 2009

Riesling och Bordeaux

Den som läser årskrönikan ser lätt ett visst Riesling- och Bordeauxtema. Det är inte så svårt att hitta dyra sådana viner som är goda och intressanta. Däremot inte lika lätt att hitta bruks-versionerna. Här är iaf två sådana som vi druckit under jullovet:

2006 Hiedler Riesling Urgestein, Kamptal Österrike
Inköpt på SB rea hösten 2008 för 89 SEK. Fin gul färg, god rätt stor doft och en utmärkt smak med fin kraft, grapeiga syror och bra balans. Mycket synd att de är slut på SB.

SB 3814 Les Hauts de Granget ArteVino 2005, St Emilion GC (149 SEK)
G&Es farfar bjöd på detta häromdagen. Första intrycket var en aning spretigt, men sedan blir det bättre och bättre i glaset och efter någon timme en riktigt bra bas-St Emilion med fin mörkröd färg, bra medelstor Merlot-doft med lite rostat kaffe från faten och en medelfyllig god, smak med mörk frukt, lite rostat kaffe och hygglig längd. Fullt drickbar nu med en timme i karaff, och håller sannolikt ett par år. Helt klart en kandidat till husets bruksbordeaux en tid framöver.

Vinupplevelser 2008

År 2008 har bjudit många intressanta, lärorika och goda vinupplevelser. Här följer en lista över de mest intressanta, lärorikaste eller helt enkelt godaste vinerna det gångna året. Likt flera andra listmakare är det viner som druckits ur helbutelj, i relativt lugn och ro som ingår.

Rött

  • Leoville Poyferre 1998
  • Leoville Poyferre 1997
  • Domaine Chevalier 1999
  • Giscours 1999
  • Canon-de-Brem 1998
  • Lafleur-Petrus 1995
  • Phelan-Segur 1995 (tillsammans med mogen Morbier)
  • Yering Station Shiraz Viogner Reserve 2005
  • Max 2004, Stellenbosch
  • Chateau Magdeleine, Premier Grand Cru Classe, Saint-Emilion, 1995
  • Château Yon-Figeac, 1998 Saint-Emilion Grand Cru Classé
  • Vasse Felix Heytesbury 2003
  • Guigal Crozes Hermitage 2003
  • Clerc-Milon 1999
  • A.Voge Cornas 2003

10 viner från Bordeaux av 15 på listan indikerar ju en viss slagsida både i förråd och smakpreferens. Hellre mer mognad är som sagt devisen...

Mindre smakprov, från mässor och provningar som känns värda ett omnämnande:

  • SQN Atlantis
  • Craggy Range, Sofia 2005
  • Pure 2006
  • Forman Cabernet Sauvignon 2005, Napa
  • Wynns John Riddoch Cabernet Sauvignon 1998 samt Michael Shiraz 1998

Vitt
2001 Domäne Wachau, Smaragd Riesling, Singerridl
2004 Hirsch Riesling Heiligenstein

Två Rieslingviner, det var kul.

Bubblande
Tyvärr inget riktigt minnesvärt. Nyårsaftonens 1999 Legras et Haas, Chouilly, Grand Cru, Champagne är nog bäst med fin, lite grapeig kraft och bra syra.

Starkvin
Inte heller något riktigt minnesvärt... en halva 1987 Grahams Malvedos som vi drack hösten 2007 är bättre än det vi druckit under 2008.

Sammanfattningsvis ett riktigt bra vinupplevelseår, även om det finns uppenbar lärande- och utvecklingpotential. Den hoppas vi kunna dra nytta av under 2009 genom fler intressanta provningar, lärorik och rolig kommunikation via bloggen, och vindrickande med goda vänner, Gott Nytt 2009!